Var Evert Kuhm Evert Kumm?

30 juli 2008 16:34 | Media, Politik | 7 kommentarer

På debattsidan Fönstret i gamla Folket i Bild fanns i nummer 49 1940 (8 december) en artikel av Evert Kuhm, ”Böckerna och våra organisationer”.

Det är en intressant artikel så till vida att den diskuterar olika möjligheter att via folkrörelserna sälja böcker till människor som inte känner sig hemma i den traditionella bokhandeln.

Året därpå, 1941, kom också Folket i Bilds förlag med sin stora nysatsning, FiBs folkböcker, som såldes på arbetsplatser och möten via ombud.

Just den här idén fanns inte i Evert Kuhms artikel, men vad som intresserar mig med mina gamla förbindelser med familjen Kumm är om pappa Evert tidigare skrev sig Kuhm: Var alltså Evert Kuhm Evert Kumm?

Det rör sig inte om ett tryckfel. Visserligen står det med tryckt text Av författaren Evert Kuhm i artikelhuvudet, men artikeln undertecknas dessutom med namnteckning, och där skriver sig författaren också Evert Kuhm.

* * *

Ett snabbt svar anlände per mejl från Evert Kumms son Björn Kumm:

Hej Enn,
jo, så var det. Det gamla soldatnamnet Kum (farfarsfar August från Kumla by utanför Balingsta stavade det nog så) förädlades till Kuhm, men dels var uttalet svårförstått, dels fann farbror Einar som emigrerade på 20-talet att man inte hittade honom i Manhattan-katalogen bland alla New York-judar som hette Kuhn, en variant av Cohen. Så någon gång i 40-talets början blev det Kumm. Ilmar Reepalu undrade om jag möjligen liksom han vore est. Det finns också många tyska Kummar – en upptäcktsresande i Afrika och grundare av Sudan United Mission (med dennes ättlingar har jag god kontakt) och en Otto Kumm som var SS-befäl och länge ordförande i gamla SS-officerares förbund (där har jag inte velat höra av mig).

7 kommentarer »

RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget.

  1. Söker man på Evert Kuhm i Libris får man fram en bok:

    ”Tobaksarbetarnas förbund i Sverige 1889-1939: En historik” av Tage Lindbom och Evert Kuhm (1940).

    och ett antal artiklar:

    ”Böckerna och våra organisationer”, FiB (1940)

    ”Kulturens demokratisering”, FiB (1937)

    ”Viskadalens folkhögskola tio år”, Arbetets kvinnor (1936)

    ”Vårt folk : Sverge för folket – folket för Sverge”, Vårt folk (1940)

    Som skribent verkar Kuhm varit ganska sparsamt aktiv under senare halvan av 1930-talet. Det finns inte, som det ofta gör, någon hänvisning till födelseår.

    Evert Kumm som däremot fått födelseåret 1912 i Libris finns inte noterad före 1944. Med tanke på likheter i ämnesval så kan man misstänka att en ung Evert valde att stava sitt namn Kuhm.

    Tage Lindbom var förövrigt chef för Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek och konverterade senare till islam och tog avstånd från socialismen till förmån för konservatismen. Uppsalapoeten Mohamed Omar brukar nämna honom som en förbild.

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Tage_Lindbom

    Comment by Fredrik Jansson — 2008 08 01 23:13 #

  2. Utdrag ur min fars ( Arnold Palm 1905-1996) memoarer om Evert och Ulla Kuhm:

    Någon gång i november-december kom Evert och Ulla Kuhm och ville ha ett samtal med mig. De hade tillhört sillénkommunisterna, men nu utträtt ur partiet. Evert hade varit med i ”Stormklockans” redaktion och tidvis arbetat på Ny Dag. Det blev ett långt samtal. Det kan sammanfattas så här.
    De hade blivit övertygade att kommunismen inte hade och inte skulle komma att få någon möjlighet att påverka samhällsomdaningen här i landet. Det enda parti som hade den möjligheten var socialdemokratiska partiet, och de önskade därför bli medlemmar snarast möjligt. De var medvetna om att, med hänsyn till Everts verksamhet i kommunistpartiet, det kunde bli fråga om en längre ”karantänsperiod” innan inträde skulle beviljas, men då de inte ville stå utanför den politiska verksamheten, önskade de att jag skulle lotsa dem förbi ”karantänen”. Det var ett uppriktigt och öppenhjärtigt resonemang så jag sa ” kom på nästa klubbmöte så ordnar det sig”. Jag informerade styrelsen och på klubbmötet röstade vi in Evert och Ulla som medlemmar. Evert gjorde sitt första framträdande i Social-Demokraten den 17 januari 1933 och gav naturligtvis sillénarna på skallen.

    Comment by Rune Palm — 2009 01 30 14:28 #

  3. Till Rune Palm: Finns de där memoarerna du åberopar utgivna? I så fall under vilken titel?

    Comment by Mats Rosin — 2009 01 30 16:30 #

  4. Av personliga skäl är jag naturligtvis väldigt intresserad av Arnold Palms minnesbild av mina föräldrars parti- och ideologibyte. Men så tidigt som 1933? Evert brukade alltid säga att det var Moskva-processerna som fick honom att tänka om. Och sillénarna? Detta kräver ytterligare granskning.

    Comment by Björn Kumm — 2009 01 30 16:51 #

  5. Hej Björn !

    Jag sitter för fullt och skriver av min fars ”memoarer”, och typiskt att jag skrev fel år
    när Evert Kuhm skrev en artikel i Socialdemokraten
    det ska vara den 17 januari 1935 och inget annat (ursäkta felskrivningen).
    Jag vet att Arnold var mycket noga med data, så jag tror nog att detta är riktigt.

    Det enda som jag i övrigt hittade i Arnolds memoarer om dina föräldrar är detta:

    1936 före valet kom Sören Hellström till mig och förklarade att han ville bli medlem i partiet. Han hade varit kommunist, tillbringat ett par år i Sovjet och utbildats i revolutionär taktik och strategi. När han kom tillbaka till Sverige ansåg han sig sidsteppad av den sillénska partiledningen, han hade blivit förbannad och gått ur partiet. Han kände till att jag lotsat Evert och Ulla Kuhm in i vårt parti, och nu ville han att jag skulle lotsa in honom också.
    Här var det tydligen inte fråga om någon djupare ideologisk omvändelse, så jag ansåg att han på något vis borde göra rätt för sig…..

    Jag har inte kommit längre än 1936 i Arnolds material, så jag vet inte om dina föräldrar och Arnolds vägar korsades framöver, hittar jag något så återkommer jag.

    Jag har besvarat Mats Rosins frågor på mail direkt till honom.

    Comment by Rune Palm — 2009 02 01 12:29 #

  6. Jag hade det tvivelaktiga nöjet att höra Evert Kumms utläggningar om det Nordkoreanska samhällets förträfflighet i regi av Svenska FN-förbundet. Det förvånar mig att en i övrigt intelligent person kunde så förblindas av förträffligheten hos kommunismen och framförallt i Nordkorea var möjlig för en bildad och välinformerad person som Evert Kumm. Det finns upp+enbarligen spärrar hos en del människor som inte fungerar. Å andra sidan var han uppenbarligen i ”gott” sällskap hos vänsterintelligentian i övrigt.

    Comment by Knut Johansson — 2009 11 10 16:17 #

  7. Eftersom Evert Kumm avled ett år före Murens fall (men så länge han var vid liv med stort intresse följde Gorbatjovs perestrojka) får jag väl ingripa och påpeka att min far knappast var förblindad och definitivt inte ville behålla den sorts ”spärrar” som de senaste 60 åren enbart beskrivit Nordkoreas mycket speciella form av kommunism som ett ondskans imperium. Där pågick, vilket Knut Johansson kanske erinrar sig, ett krig som inte upphörde förrän ”den fria världen” jämnat i stort sett hela Nordkorea med marken. Om regimen i dag förefaller isolerad och strävar efter att försvara sig, har man haft mycket goda skäl för sin paranoia.

    Comment by Björn Kumm — 2009 11 10 17:41 #

Lämna en kommentar

XHTML: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^