Sommar med Leif GW Persson
21 augusti 2011 15:26 | Deckare, Media, Musik, Ur dagboken | 19 kommentarerI dag satte Sommar i P1 punkt med författaren och kriminologen Leif GW Persson, och inte heller vädret jävar antagandet att sommaren nu är slut.
Det är lite speciellt att få uppdraget att avsluta den här radioserien, och flera av dem som har fått göra det har ju återkommit ett stort antal somrar, också gjort minnesvärda program. En sådan var Lars Ulvenstam (som för övrigt inför sitt allra första sommarprogram vände sig till mig för att få tips om skivor att spela – vi kände varann från Motståndsrörelsen mot borgerlig regering och Kulturarbetarnas socialdemokratiska förening, KSF). Så jag hade förstås höga förväntningar på dagens avslutande program med Leif GW.
När han introducerade sitt program, stämde jag – felaktigt, visade det sig – ner mina förväntningar: Han skulle, sa han, spela dansband, andlig musik och opera.
Opera gillar jag, men dansband är inte min bag, och religiös är jag inte heller. Men Leif GW fick faktiskt mina farhågor att komma på skam.
Visserligen avskyr jag Lasse Stefanz, men ”De sista ljuva åren” visade sig, liksom all annan musik Persson spelade, ha ett tydligt och redovisat samband med det han talade om – programmet var faktiskt mönstergillt, efterföljansvärt i det avseendet. Och den tillägnan han gjorde en kvinnlig poliskollega med Sven-Ingvars och ”Byns enda blondin” fick mitt hjärta att smälta.
Uppenbarligen var valet av andliga sånger inte någon ploj frän Leif GWs sida – utan att han fördjupade sig i ämnet var det helt uppenbart att han har en religiös sida. Jag är för egen del inte troende, men jag är ju uppvuxen med psalmer i skolan, med frälsningssånger i kapellet hemma i Juniskär och andliga sånger i radion, och det Persson spelade – ”Jag har hört om en stad ovan molnen” med Rolf Wikström, ”Han har öppnat pärleporten” med Totta Näslund och ”Blott en dag” med Freddie Walding – hör alltsammans till det svenska musikaliska kulturarvet.
Jag tyckte det var mycket charmerande att i samma program få höra både Snoddas med ”Flottarkärlek” och två olika sånger med Jussi Björling.
Leif GW gillar alltså opera, och det enda anmärkningsvärda i hans program var mot den bakgrunden att han, när han nämnde några andra svenska deckarförfattare han läste och uppskattade, inte hade med Henning Mankell och hans operaälskande hjälte Kurt Wallander.
Över huvud taget präglades hans musikval, oavsett genre (och genrerna var förvisso olika), av hög känslostyrka. Jag kan ju som ytterligare exempel nämna ett par sånger av högst olika karaktär: ”Me And Bobby McGee” med Janis Joplin och Lille Bror Söderlundhs tonsättning av Nils Ferlins ”En liten konstnär”.
Snacket mellan låtarna var lågmält och hade en eftertänksam form men saknade inte udd – det märktes att det var en rutinerad författare och TV-programmakare som talade. Polisarbete, uppklarade så väl som ouppklarade mord, drivkrafter, karriär, de oönskade utsikterna att behöva gå i pension avhandlades, allt utan att det uppstod konstlade skarvar, det senare alltså kanske just för att musikvalet hade ett samband med det han nyss hade berättat och samtidigt gav en andhämtningspaus inför nästa ämne.
Så jag hoppas att det blir som Vera Lynn sjöng i den avslutande låten i programmet: ”We’ll Meet Again”.
19 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
Hejsan Enn! Ditt kvarglömda coop medmera-kort finns att hämta i kassan på Konsum i Öregrund.
/ M.v.h Personalen
Comment by Konsum Öregrund — 2011 08 21 16:12 #
Tack – jag hämtar det i morgon. Det är Birgittas tur att laga mat i dag, och hon har redan varit på Konsum.
Comment by Enn Kokk — 2011 08 21 16:39 #
Enn, inte behöver man vara troende för att uppskatta gamla läsarsånger! Själv satt jag bara och hoppades på något med Lapp-Lisa..Vad Leif G W annars beträffar så är jag rätt nyfiken på om han hade skrivet manus eller inte.I mina öron lät det som om han inte hade det.
Ghita Nörby kan, sen jag såg henne i ”Matador” första gången, aldrig göra mig riktigt besviken. Dock tror jag rytmen i hennes Sommarprogram led mycket av att hon försökte tala svenska.
Själv är du värd stort beröm som orkat både lyssna och betygsätta vartenda program. För egen del har jag unnat mig lyxen att stänga av dem som inte intresserat mig, vilket i sanningens namn blivit ganska många.
Comment by Mats Rosin — 2011 08 21 17:28 #
Till Mats Rosin: Sommar är verkligen ett program som engagerar många människor – det har jag själv märkt genom att den besökar/läsarsvacka semestermånaderna brukar innebära nästan inte har märkts alls i år.
Men det här får mig att undra över någonting annat. Det jag skrev om Håkan Juholts sommarprogram syntes i och för sig, kort, på S-bloggars topplista, men flertalet av de här radiokommentarerna har inte synts där. Eller för att ta ett annat, ännu mer flagrant exempel: När jag sist kollade bloggens Sitemeter i går (då jag som vanligt skrev om Melodikrysset), var antalet besökare näst intill uppe i 4.000. Men på S-bloggars topplista kom den här texten för den skull inte.
Ingen ansvarig därifrån har någonsin förklarat hur urvalet på topplistan görs.
Comment by Enn Kokk — 2011 08 21 18:00 #
Du skriver bra recensioner.
Min slutkläm bli som jag startade med (iallafall i tanken) att Sommar har sina ljusa sidor men ändå tycker jag att det allra mest är ett program för de som redan har en plattform att komma ut med sina åsikter. Det känns inte demokratiskt.
Precis som buisness-class på Allsång på Skansen.
Ps. Handla en gång i veckan så spar ni pengar och finns det inget annat än dyra Konsum? Höll på att glömma att jag led med er när det kom miljöaktivister och plågade er på sommarstället för många många år sen. Men nu är det sagt. Ds.
Mvh Bo
Comment by Bo Grahn — 2011 08 21 18:50 #
Hej Enn
Den första kommentaren här ovan, den från Konsumpersonalen, tycker jag är underbar :). Så härligt att de lämnar dig meddelande här. Jag blev alldeles varm och ett leende spreds över hela mitt ansikte – jag som är Konsumfantast. Fanatiker skulle nog mina arbetskamrater kalla mig :).
Ha det gott och tack för alla dina fina krönikor om programmen.
/Eva
Comment by Eva Hillén Ahlström — 2011 08 21 19:00 #
Till Bo Grahn: Det har ju varit några mycket unga och oetablerade sommarpratare också: någon mycket lyckad, någon annan inte så lyckad. Jag tror att de flesta lyssnare främst önskar kvalitet, både när det gäller pratet och när det gäller musikvalet.
För oss billösa (faktiskt också körkortslösa) är det bra att ha en butik att kunna gå till varje dag. Och här i Öregrund är – mot vad du verkar tro – Konsum allra bäst: mycket stort och varierat (även prismässigt) sortiment – ICA är ett närköp med motsvarande nackdelar. En överväldigande majoritet av öregrundsborna handlar liksom vi i Konsum.
Comment by Enn Kokk — 2011 08 21 21:39 #
Till Eva Hillén Ahlström: Konsum i Öregrund är fantastiskt! Inte minst har butiken en underbar personal – jag betraktar dem som mina personliga vänner.
Comment by Enn Kokk — 2011 08 21 21:42 #
Det har varit ett nöje att läsa dina inlägg om årets sommarprogram. Jag är imponerad över att du tagit tid att lyssna och ge konstruktiv kritik om alla program. Jag har inte alltid delat dina åsikter om programmen, men även om vi har ju olika uppfattningar är det intressant att ta del av en annan människas åsikter.
God fortsättning på det som återstår av sommaren!
Hälsning från Per i Härnösand!
Comment by Per Wärmegård — 2011 08 21 23:24 #
Till Per Wärmegård: Kritik är, åtminstone delvis, något subjektivt – jag inbillar mig verkligen inte att jag tolkar alla andras reaktioner inför programmen; det skulle ju dessutom förutsätta att vi hade exakt samma musiksmak.
Men se det för vad det är: inlägg i ett offentligt samtal.
Comment by Enn Kokk — 2011 08 22 9:06 #
Har haft nöjet att träffat Leif GW några gånger på den kändistäta Operabarendär han hade sin bas under många år.
I kortbyxor om sommarvädret tillät, men ofta med flera andra och ibland blev man inbjuden att slänga lite käft om man kände någon lite mer i sällskapet.
Har alltid sett honom som något extra och det kan väl ingen säga emot.
Mannen har en sanningstydlighet som ibland överskuggas av en meningsuppbyggnad som sällan missar sitt mål!!
En lysande berättare och i Sommar var han väl godkänd fast jag trodde på mer av hans egenhet i sitt liv.
Men attans god lyssning ialla lägen.
Comment by Urban Sjölander — 2011 08 22 12:46 #
Även en lysande författare i en skäpbemängd genre. De sommarpratare jag har tagit till mig är de som inte har låtit som att de läser högt ur ett manus.
Comment by Ann Christin Sandlund — 2011 08 22 12:55 #
ENN. I likhet med dig är jag inte troende men i motsats(?) till dig är jag mycket förtjust i det som GW omväxlande kallade läsarsångar/ väckelsesånger. Samtliga tre sånger av den sorten i GW:s program kom från Frälsningsarmens skiva. Den kom ut för några år sedan här i Göteborg. Den kännetecknas av att de medverkande artisterna normalt inte alls är förknippade med religiös musik. Skivan blev en enorm succé.
Comment by arne engkvist — 2011 08 22 15:42 #
Till Arne Engkvist: Jag har den där Frälsis-CDn – tro inget annat!
Comment by Enn Kokk — 2011 08 22 16:12 #
Om GW har en religiös sida så kanske även det bidrog till att han i senaste valet för första gången inte röstade på SAP utan i stället fastnade för – KD. Även om hans förklaring då inte hade med religiositet att göra.
http://www.leifgwpersson.se/13sept10.html
Comment by Olof Öberg — 2011 08 23 11:10 #
Till Olof Öberg: Den tanken for faktiskt också genom mitt huvud.
Comment by Enn Kokk — 2011 08 23 11:53 #
Kan vi av Enn Kokk och Olof Öberg kanske få en psykologisk förklaring till varför GW under alla tidigare val röstat på SAP trots sin religiösa sida?
Comment by Jean — 2011 08 23 12:00 #
Till Jean: Men det är det ju massor av människor som gör – somliga av dem är ju till och med organiserade i en särskild socialdemokratisk sidoorganisation. Så även om religionsfrågan gjorde KD möjlig för honom, måste det ju rimligen också ha funnits andra skäl för hans partibyte.
Comment by Enn Kokk — 2011 08 23 12:07 #
Till Enn: Just det. Att den ”religiöse” GW under alla tidigare val röstade på SAP gavs ingen (kvasi)psykologiserande förklaring till däremot när han bytte röstningsbeteende. Som god socialist borde det väl ändå ligga närmare till hands att tillämpa tesen ”intresset ljuger inte”. Dvs i det här fallet: till slut kom nog egenintresset även ifatt GW. Eller att han faktiskt ansåg att partiet politiskt hade slagit in på fel väg.
Comment by Jean — 2011 08 23 21:55 #