Melodikrysset nr 26 2008

28 juni 2008 11:41 | Film, Musik, Ur dagboken | 18 kommentarer

Som så ofta när det gäller direktsändningar inför publik, hade Anders Eldeman också i dag åstadkommit ett lätt melodikryss.

En enda fråga behövde jag googla på. Det var ju lätt att med hjälp av ledbokstäverna lista ut, att 2005 års upplaga av Eurovision Song Contest sändes från Kiev i Ukraina. Men som vanligt kom jag inte längre ihåg det svenska bidraget, inte heller vem som sjöng det. Det visade sig vara Martin Stenmarck. Det gick för övrigt uselt för honom och hans ”Las Vegas”.

Desto bättre gick det ju på sin tid för Carola, vars bidrag började: ”Främling, vad döljer du för mig, i dina mörka ögon?”

Carola finns för den skull inte i mina skivhyllor. Däremot har jag den skiva från vilken dagens inledande fråga hade hämtat sin ljudillustration, den där Anna-Lena Brundin sjunge Edith Piaf. Piafs hemland var Frankrike.

Lill Lindfors har jag också ett och annat av. Och det är klart att jag minns en sådan pärla som ”Mitt lilla fejs och jag” (med text av Robert Broberg). Sångtexten utspelar sig med Eldemans terminologi i ansiktet.

Från Lill Lindfors kan vi gå vidare till en yngre svensk sångerska med stor talang, Idde Schultz. Här hörde vi henne i Staffan Hellstrands ”Fiskarna i havet”.

När det gäller äldre schlagermusik, återvänder Eldeman ofta, och med fog, till Jules Sylvain. Den här gången hörde vi ytterligare en av hans lyckade kompositioner, ”Titta in i min lilla kajuta”.

Många melodikrysslösare har säkert hört Sune Mangs sjunga ”Någonting att äta, någonting att dricka”, men den är mycket äldre: den skrevs ursprungligen, av Karl Wehle, för filmen ”Kärleksexpressen”. Hur som helst – här skulle den ge ordet mat.

Gammal är också ”Viljasången” ur Franz Lehárs operett ”Glada änkan”. Här hörde vi den sjungas av Zarah Leander, still going strong vid 70 års ålder. Hon ackompanjerades av sin make, Arne Hülpers.

De utländska bidragen var alla trevliga och hörvärda i dag.

Vi hörde Count Basie spela ett av Frank Sinatras paradnummer, ”Come Fly With Me”. Ska man göra det, bänkar man sig lämpligen i en flygmaskin.

Yesterday” är också den en höjdare. Hade vi hört den i original med Beatles, hade det förstås blivit alldeles för lätt. Men det kan jag ju göra själv, eftersom jag har allt med Beatles i mina skivhyllor.

Fast ibland påminns jag, när jag lyssnar på Melodikrysset, om att även min skivsamling har sina luckor. Till dem hör otvivelaktigt irländskan Enya (som egentligen heter Eithe Patricia Ni Bhraonáin).

Däremot har jag en samlad utgåva av den finska sånggruppen Harmony Sisters’ skivor – jag fick den i present av min finlandssvenske vän Tom Saxén. Och det är klart att jag kände igen deras lite speciella version av ”Rock Around the Clock”, som jag först hörde som läroverksyngling i Sundsvall men då förstås i Bill Haleys tappning i filmen ”Vänd dem inte ryggen” (”The Blackboard Jungle”). Visste ni förresten, att Ed McBain skrev manus till filmen?

* * *

På jakt efter något svar till det allra senaste Melodikrysset? Prova då med att antingen gå direkt in på min blogg, http://enn.kokk.se eller med att klicka på Blog ovan. I bäda fallen bläddrar du dig sen ner till aktuell lördag.

18 kommentarer

  1. Hej Enn, roligt att du tyckte om min text. Och skoj var det att HO spinner vidare på den utifrån Storjola-familjen Kroijk. Nåväl det som jag skulle säga är ju att jag är uppfdd med ”Någonting att äta…”. Det var något av ett paradnummer för sångkvintetten Synkopen som turnerade flitigt i FiB´s och föreläsningsföreningarnas regi under 50-talet. Jag minns särskilt barytonstämman som inledde frasen ”Någonting att..” Vi ungar hade alltid väldigt roligt efteråt när vi härmade det.

    Comment by Anders Nilsson — 2008 06 28 12:41 #

  2. I dag avslöjar jag bara tre saker i melodikrysset på min http://blogg.expressen.se/hallandsbloggen/
    där jag hänvisar till din sida.
    Du skriver alltid så trevligt om melodikrysset så det känns onödigt att jag ska försöka göra detsamma.
    Läs min blogg så se vilka SVT program jag ikväll rekommenderar, det ena är ett femtioårs jubileum.
    Trevlig helg till er alla.

    Comment by Lars-Gunnar Blom — 2008 06 28 14:09 #

  3. Till Anders Nilsson: HO är journalisten Hans O Alfredsson, nu på Svenska Dagbladet, en gång i världen på Nya Norrland. Vi har tidigare utbytt tankar och erfarenheter bland annat om Helmer Grundström.

    Comment by Enn Kokk — 2008 06 28 14:29 #

  4. Jag känner inte till Hans O, säkert borde jag det. Jag får googla mig till kunskapen. Sparby, grannen hade Nya Norrland av någon anledning, så jag läste i den ibland, men hemma var det VF som gällde omväxlande med VK eftersom farsan tyckte att man skulle läsa andras åsikter också.

    Jo jag googlade på This land is your land, och då fann jag den där fyndiga slutraden om ”this land was made for you and me”. på Arlo G´s och många andra sidor inklusive din egen uttömmande blogg finns raden med, men så fann jag en annan, som jag inte kan finna igen, där han åberopar Gud. Vet du något om den?

    Comment by Anders Nilsson — 2008 06 29 11:26 #

  5. Till Anders Nilsson: Den rad jag har med i den text jag har publicerat under Kulturspegeln, Sångtexter, är den auktoriserade, den som finns med i till exempel den Guthrie-sångbok jag hänvisar till och som jag äger.

    I fallet Guthrie, liksom över huvud taget i folkmusikgenren, kan man dock aldrig vara tvärsäker. Folksångarna, bland dem Guthrie, har ofta arbetar med varianter av sångtexter: lagt till, dragit ifrån, ändrat lite. Så jag kan inte utesluta – men förstås inte heller belägga – att det kan ha funnits en variant.

    Mitt mycket omfattande musikbibliotek befinner sig i Uppsala, så jag kan inte kolla, men jag har inget minne av att det i någon av alla dessa sångböcker skulle finnas någon variant av det slag du citerar. Men mitt musikbibliotek täcker ju inte allt.

    Comment by Enn Kokk — 2008 06 29 11:44 #

  6. Märkligt, märkligt, kan det vara di dära FRA tro?

    Jag läggger hela den annorlunda texten här.

    This land is your land, this land is my land
    From [the] California to the [Staten] New York Island,
    From the Redwood Forest, to the Gulf stream waters,
    [God blessed America for me.]

    As I went walking that ribbon of highway
    And saw above me that endless skyway,
    And saw below me the golden valley, I said:
    [God blessed America for me.]

    I roamed and rambled and followed my footsteps
    To the sparkling sands of her diamond deserts,
    And all around me , a voice was sounding:
    [God blessed America for me.]

    Was a high wall there that tried to stop me
    A sign was painted said: Private Property,
    But on the back side it didn’t say nothing —
    [God blessed America for me.]

    When the sun come shining, then I was strolling
    In wheat fields waving and dust clouds rolling;
    The voice was chanting as the fog was lifting:
    [God blessed America for me.]

    One bright sunny morning in the shadow of the steeple
    By the Relief Office I saw my people —
    As they stood hungry, I stood there wondering if
    [God blessed America for me.]

    Comment by Anders Nilsson — 2008 06 30 7:47 #

  7. Till Anders Nilsson: Åtminstone frasen private property kände jag genast igen: Den finns med i en av de tilläggsverser jag återger under den kanoniserade texten, som finns under Kulturspegeln, Sångtexter, This Land is Your Land.

    Där skriver jag också att Woody laborerade med alternativa texter. Den du återger kan tänkas vara en sådan.

    Och så tror jag det finns en enklare förklaring än FRA till det du råkade ut för: Du försökte skriva en kommentar till en site som ligger under Kulturspegeln, och där finns spärr mot kommentarer.

    Alla texterna där – sångtexter, recensioner – har ursprungligen publicerats som vanliga bloggposter och de finns kvar också som sådana och har i de fallen kommentarfunktion. Skälet till det här är att det skulle bli förvirrande med kommentarer och tankeutbyte om samma text på två skilda håll.

    Comment by Enn Kokk — 2008 06 30 9:09 #

  8. Aha!

    Och visst är det en spännande alternativ text? Versen med muren med text på är ju dagsaktuell så att det ryker om den. Det jag förundras över dock den raden om ”God blessed America for me.” Var Woody en religös man?

    Comment by Anders Nilsson — 2008 06 30 12:09 #

  9. Till Anders Nilsson: Jag har aldrig studerat just Woody Guthries eventuella religiositet, men en allmän erfarenhet är att amerikanska vänstermänniskor liksom amerikaner i gemen är mycket mer religiösa än vad vi avkristnade och sekulariserade nordeuropeer i allmänhet föreställer oss. Pete Seeger, en gång i världen kommunist och forfarande i vart fall vänsterradikal sjunger inte bara kampsånger utan också religiösa sånger, och han har varit aktiv i en av de många kyrkorna.

    Comment by Enn Kokk — 2008 06 30 13:03 #

  10. Till Enn: Jag regisserade en gång för länge sedan Spelet om Sundsvallsstrejken 1879, som spelades ute på Alnön vid ett av de få kvarvarande sågbruken med hög skorsten och allt.

    Författaren Sture Karlsson och jag råkade i luven på varnandra just kring frågan betydelsen av frikyrkan i allmänhet och körsången i synnerhet, för arbetarnas organisering.

    SK såg det enbart som en borgerlig avvikelse från klasskampens väg medan jag slogs för att frikyrkan och logen var en skola i organisering utanför samhället, en moralisk uppryckning (tänker på spriten) och inte minst en plattform för kvinnans deltagelse utanför hemmet.

    Vi blev aldrig överens om det, han skrev pjäsen och jag vred till den.

    Idag är det väl en dokumenterad sanning att arbetarrörelsens framväxt är ett konglomerat av inpulser allt från August Palms och Katas spontanistiska promenader till frikyrkans stränga moral och troskyldiga pietet.

    Comment by Anders Nilsson — 2008 06 30 13:33 #

  11. Till Anders Nilsson: Var och en som kan någonting om sundsvallsstrejken vet att frikyrkofolket spelade en viktig roll den gången.

    Och inte bara där och 1879. I 1990 års socialdemokratiska partiprogram skrev jag (programkommissionens huvudsekreterare) in följande i avsnittet ”Från klassamhälle till välfärdsstat”: ”I vårt land bildade frikyrkorna och nykterhetsrörelsen, med deras sociala ansvar, demokratiska tradition och praktiska folkrörelseskolning, en grogrund för den framväxande arbetarrörelsen.”

    Detta skrev jag trots att jag själv redan för länge sedan hade avfallit från både kristendomen och helnykterheten. Det jag skrev är nämligen sant.

    Comment by Enn Kokk — 2008 06 30 14:22 #

  12. Till Anders Nilsson: Vet du vad som egentligen hänt med Sture Karlsson? Han är ju helt tyst. Han var ju en skicklig stilist och påstod i ett ögonblick att jag var orsaken till att han författade den fina romanen ”Översten och jag” – eftersom jag hjälpte honom att författa hans första opus i ämnet – publicerat på AB:s ledarsida 1969?
    Att det i (s) finns en stark frikyrklig ådra är kanske något som många i partiet inte vill se men som vore värt att studeras närmare. Om frikyrkoinflytandet bidragit till att stärka klasskampskänslan eller till att neutralisera den det är en annan fråga.

    Comment by Anders Thunberg — 2008 06 30 16:55 #

  13. Jag vet uppriktigt sagt inte hur det har gått med honom. Våra konflikter blev så stora att vi inte längre hade kontakt. Själv blev jag av socialdemokratin betraktad som kommunist och placerad i karantän. Jag minns en gång då jag var på en kurs på Marieborgs fhsk om arbetarspel, och vännerna från Norrsundets arbetarteater bemötte mina inlägg med:”JA men du är ju kommunist!” På min fråga hur de kunde veta det så blev de tysta och svar skyldiga. Ryktet hade väl gått före mig.

    Comment by Anders Nilsson — 2008 06 30 20:00 #

  14. Till Anders TH:
    Jag klippte visst av tråden utan att svara på dina frågor. Jag hade intrycket att Sture hade jobbat i Sundsvall innan det här strejkspelet. Var det tillsammans med dig? Eller var du fortfarande i Sundsvall då? Jag har förstått att du har rötter ditåt, genom att du kände Leo.

    Comment by Anders Nilsson — 2008 06 30 20:10 #

  15. Nej, Sture K hade sydliga rötter. Han började som fallskärmsjägare i Karlsborg, kom sedan till pansarregementet på Gotland, där han förutspåddes en lysande militär framtid, fick gå på den högre officerskursen som normalt öppnar för toppjobb och avancemang…. men så kom konflikten* med översten (Hjukström, en av skidlöparbröderna H.) och som fick honom att börja tvivla på det militära systemet, han var en tid FN-observatör i Mellanöstern och slutligen hade han ett reträttjobb inom försvarets utbildningsdetalj… Den anknytning till Sundsvall som du antyder inskränkte sig nog enbart till att hans unga flickvän, landsskapsarkitekt till yrket, visst hade rötter i bygden… Jag hoppas att jag minns detaljerna rätt.
    (*lysande beskriven i romanen)

    Comment by Anders Thunberg — 2008 06 30 21:44 #

  16. Just det ja, henne minns jag. Och hans rötter i syd visste jag om. Ja han var en märklig sammansatt person som man hade den största respekt för även när man helst ville klösa ögona ur karlen.

    Comment by Anders Nilsson — 2008 06 30 22:45 #

  17. Jag letar efter skivan ”Harmony Sisters i Europa 1942-48″. Särskilt söker jag ”Blå Hav”. Vet du möjligen hur man får tag i den (har sökt på de flesta skivbutiker utan att lyckas), eller kan du kopiera den åt mig?
    Tacksam för svar.
    Ulf

    Comment by Ulf Hansson — 2015 10 10 11:24 #

  18. Till Ulf Hansson: Jag fick mitt exemplar av en finlandssvensk vän, och i Finland finns den nog fortfarande tillgänglig – när jag säker efter den på nätet får jag upp den en masse, så jag tror nog att du kan köpa den den vägen. Prova på Google med att skriva in titeln.

    Comment by Enn Kokk — 2015 10 10 17:08 #

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^