Det alltför grovmaskiga nätet

15 juni 2008 13:54 | Politik | 37 kommentarer

Försvarets radioanstalt, FRA, ska – enligt förslag från regeringen – få signalspana i kabel: avlyssna teletrafik, ta del av e-posttrafik och faxmeddelanden till och från Sverige. Detta har mött berättigat motstånd, bland annat från publicister och bloggare som ser ett förverkligande av förslaget som ett allvarligt hot mot den personliga integriteten.

Jag instämmer. Det här föreslagna nätet är alltför grovmaskigt för att vara effektivt; i stället kommer en massa oskyldiga människor att misstänkas.

Att de aldrig lär sig! (Här syftar jag inte bara på regeringen utan också på socialdemokraterna, som ju under den förra mandatperioden initierade ett snarlikt förslag.) Det var inte länge sedan en statlig utredning kom fram till att IBs extensiva övervakning och registrering av svenska kommunister var ineffektiv när det gällde att hitta människor, som verkligen sysslade med landsförrädisk verksamhet – dessutom hade övervakningen och registreringen helt oacceptabla sidoeffekter.

Jag har studerat det här ämnet noga, på socialdemokratiska partiets uppdrag gett ut ”Vitbok”, en lunta på 500 sidor. När jag under arbetet med den här boken nyfiket frågade en gammal IB-man om hur det kom sig, att jag, välkänd som antikommunist, aldrig hade blivit kontaktad om att börja arbeta för IB, fick jag svaret, att jag gjorde större nytta utanför än innanför deras nätverk. Men som jag konstaterar i boken: i själva verket var jag, med mina vänsteråsikter och många vänsteraktiviteter, nog för röd för det här gråa brödraskapet.

Jag har faktiskt också blivit regelrätt hörd av två man från Säpo om bland annat mina kontakter med en man – en estländare som heter Kalle Seiger – på sovjetambassaden. Det hela blev i det fallet ganska komiskt med tanke på att Säpo hade hört också Seiger i Tallinn i det vid det här laget självständiga Estland, varvid han hade nämnt, att jag hade gett honom skriftligt material om löntagarfonderna – jag förstod plötsligt, att jag anklagades för att ha lämnat ut de svenska löntagarfonderna till Sovjetunionen!

Seiger var långt ifrån min enda kontakt på Sovjetamassaden. Genom åren – jag arbetade i 34 år på socialdemokratiska partistyrelsen – träffade jag också representanter för de polska, rumänska, ungerska och östtyska ambassaderna. (Jo, jag har haft kontakt med den amerikanska ambassaden också.) De här mötena innehåller både stupida och intressanta element; den nämnde Seiger hjälpte mig dessutom att få ut mamman till en judisk kvinna, bosatt här i Sverige, ur Sovjetunionen.

Östambassaderna hade regelbundet kontakt med till exempel partisekreteraren, internationelle sekreteraren och informationssekreteraren i det som föreföll vara det närmast evigt styrande partiet i Sverige.

Själv uppvaktades jag i egenskap av pressekreterare, chefredaktör för Aktuellt i politiken (s) och huvudsekreterare i partiets programkommission, och jag förstod att jag i kontakttagarnas ögon var en intressant person: Under perestroikaperioden, när jag samarbetade intensivt med folkfronterna i de baltiska staterna och aktivt arbetade för återuppbyggande av socialdemokratiska partier där, hade jag god hjälp av en landsman på sovjetambassaden (själv absolut inte kommunist), och jag minns fortfarande hur han, när vi först möttes och jag presenterade mig, utbrast: ”Åh, den grå eminensen!”

Jag tror inte att någon (utom möjligen alltså Säpo) ser mig som en aningslös dumbom. Det är klart att de här ambassadrepresentanterna var ute för att samla intressant information från Sveriges största och oftast regerande parti. Därför måste man hålla tungan rätt i mun. Jag brukade dessutom ofta i förväg diskutera med den internationelle sekreteraren om vad vi aktivt ville få ut till dem jag skulle träffa. (Dessutom brukade jag, som en försiktighetsåtgärd, efter samtalen berätta för den internationelle sekreteraren, vad som hade tagits upp.)

Jag har fullständigt rent mjöl i påsen, men jag tvivlar på att folket på Säpo kan ta till sig, att det kan finnas människor utanför UD-byråkratin (till exempel anställda i Sveriges största parti), som är väl så bevandrade i internationella relationsfrågor och också kapabla att göra insatser. Har man sådana kontakter som jag hade på den tiden, får man finna sig i att bli misstänkt – karlns antikommunism kan ju vara spelad.

Jag berättar allt det här, eftersom Datainspektionen uppenbarligen har fått in en anmälan om att över 100 svenskar (verksamma i organisationer och företag) olagligt finns registrerade hos FRA för kontakter med Ryssland.

Jag borde ju vara väl kvalificerad för att finnas med i det här registret.

37 kommentarer

  1. Hej Enn!
    Förvånad över att landets ledande jurister ligger så lågt i FRA-debatten, gäller även politiker som i högtidstalen sägs värna demokratin. Finns det några politiker med ”ryggrad”? eller vill politikerna bara stå på scenen i strålkastar-ljuset? Det sägs att FBI har möjlighet att kolla vilka böcker en låntagare tar hem till bostaden (elektroniska fotavtryck). Häromåret greps en maffiaboss i Italien som hade hållit sig undan närmare tjugoår, gick under öknamnet ”Traktorn” När Traktorn skulle kommunicera med yttervärlden, användes cirka 20 mellanhänder.
    Hälsningar
    Rustan Rydman
    Stockholm

    Comment by Rustan Rydman — 2008 06 16 12:18 #

  2. Apropå FRA-lagen: Fick den här ordlistan med ett mail. Blir jag FRA-registrerad nu?

    100-förråd, Aerosol spridning, Airplane, AK-47, Al-Aqsa, Allah, Allah-o-Akbar, al-quaida, Amatol, Ammonium triiodide, Ammonium, Ammoniumnitrat, Anakata, Anarki, ANFO Thermate, Anthrax, Anthrax, Arlanda, Arrest, As-Salāmu `Alaykum, Assassination, Avlyssning, Avrätta, Avrättning, Avsätta, Babyolja, bankomat, Barnporr, Barsebäck, Basladdning, Beatrice Ask, Bergsjön, big event, bin ladin (med tillägg “är stor”), bismillah al-rahmani al-rahin, Blasting cap, Blyazid, Blyblocksexpansion, Blynitrat, Bodström, Bogside Doodlebug, Bomb, Bomba, Bombhot, Bomullskrut, Booster, Botulism, Bribe, Brigader, Brokep, Buggning, bunker, Bush, C4, Calculations, Carl XVI Gustav, Carpet knife, Cayman Gibraltar, cell phone, cell, centralstationen bomb klockan 3, CIA, Cluster, Containerscanning, Cray, Cryptoanalysis, Cyclonite, DDNP, depå, DES, Detonator, Dilba, Dinitronaftalen, Distributed, Doctrine, domstol, dum-dum, dumpster diving, Dvärg, Dynamex, Dynamit, Dynashock, Döda, Egghead3000, Emulite, Encryption, ETA, Etylendiamindinitrat, Europakonventionen, Execution, extremism, Fake, Flint, Flygplan, Flygplanskapning, Flygplats, Forsmark, FRA, Fredrik Reinfeldt, Frihet, fritagning, Fyllmassa, Förstörelse, Förtvivlad, gang-bang, Geoprime, Gisslan, gisslan, Godsägare Persson, Granuler, ground zero, GRU, Grundlag, Gruppvåldtäkt, Gudrun Schyman, Guds vilja, Gurit, Hash, heligt krig, hemmagjord bomb, Hizbollah, HMTA, HMTD, Hora, Håkan Roswall i ett badkar med välling, Hämd, Hönornas befrielsefront, IDEA, Ifpi, Imam, Immigrationsmyndigheterna, Importtull, insha’ Allah, inshallah, insurgents, IRA, Jan Guillou, JAS, Jersey Liechtenstein, Jihad, Jumbo jet, Justice, Kalashnikov, Kaliumperklorat, Kastrup, KGB, Kidnappa, Kimulux, Kina, Kommunism, Koncentrationsväg, k-pist, KP-Primer, Kristallin, kritisk diameter, Kryphål, Kulspruta, Kvicksilverfulminat, Kvinnoförtryck, Känslighet, Kärnkraftverk, Leverera, Liquid bomb, Loophole, Luftfaktura, Lönnmord, Lönnmord, Mardrömmar, Martyr, Mattkniv, Mercury fulminate, Metylaminnitrat, Miljöförstöring, Minaret, Minderårig, Mjältbrand, mob-förråd, moder jord, Molotov, Mord, Mossad, Mujaheddin, Murder, mänskliga rättigheter, Mörda, Nabit, Nagelsax, Natriumaminat, Natriumazidlösning, Nervgas, Nitrate, Nitro Nobel, Nitrocellulosa, Nitrocellulose, Nitroglycerin, Nitroglycerine, Nitrometan, Nitrostärkelse, Nonel, Not-So-Jolly Roger, Nuclear, Offer, offshore haven, Orättvisa, otryggt barn, Pannkakor, parallell computing, paramilitary, Parliament, Pedofil, Pentyl, Peroxyacetone, PETN, Picric acid, Pikrinsyra, PKE, PKI, PKK, plutonium centrifuges, Plutonium, politik, Potassium chlorate, President, Primär, Prostitution, Punktskatt, Pyrodex, RDX, RDX, Regeringen, Relatives, Retaliation, Revolution, riksbanken, Riksdagen, Riksdagshuset, Rosetta, RSA, Rättigheter, Rättvisa, Sagerska, Sanningen, Sarin, securitas, Sekundär, Semtex, Sex, sexbomb, Shampoo, shoe bomb, Självmordsbombare, Skans, Skatteflykt, Skatterevision, Skattmasen, Skjuta, Slottet, Smörja, social engineering, ssg, Stasi, Statskupp, statsminister, Subway, Suicide bomb, Supercomputer, Surströmming, Sweden, Säkerhetskontroll, Säpo, säpo, Sönderfallshastighet, t1amo, Taiwan, Tandkräm, Terrordåd, test tubes, Thermite, Tibet, TNP, Torped, Trafficing, Train, Trinitrophenol, Trotyl, Tungmetallazid, Turban, Tvätta, Tändhatt, UPK, Upphovsrättstaliban, Uppror, Uppstoppad nallebjörn, Uppvaknande, Utnyttja, Uzi, Wa `Alaykum As-Salām, Walk like an Egyptian, Vattenverk, wedding cake, wedding preparations, Wedding, Virgin Islands, Våldtäkt, Väpnad, värdetransport, Väteperoxid, yee-haa!, Yippie-Ki-Yay, motherfucker, Yttrandefrihet, Ödeläggelse, Övervakning,

    له الارهاب لسلام عليكم إرهاب مخرب القاعدة اسامة بن لادن فلسطين يوم الأرض غزة جرائم حرب الله سلام عليكم وعليكم السلام كلاشنكوف مولوتوف قنبلة يدوية دبابة جاسوس عميل الخلافة جهاد مجاهدين ثورة حتى النصر فتح حماس متفجرات ديناميت إنشاء الله لاجئ فلسطيني حق العودة الله أكبر غصن الزيتون عوزي دبابة إضطهاد خراب اللواءات فطائر كتائب شهداء الأقص الدول الاسكندنافي قنبلة مجلس الشعب

    Comment by Anders Thunberg — 2008 06 17 11:38 #

  3. Till Anders Thunberg: Och nu har du sett till att även jag blir registrerad.

    Comment by Enn Kokk — 2008 06 17 18:08 #

  4. Intressant återblick. En fråga, vad heter vitboken du skrev? Något jag borde införskaffa. Jag köpte nu nyligen via en av de nätbaserade antikvariatboklådorna ”Löntagarfonder” (1975) av Rudolf Meidner i samarbete med Anna Hedborg och Gunnar Fond och ”Löntagarfonder och kapitalbildning – förslag från LO-SAPs arbetsgrupp” (1978).

    En annan fråga är varför du till Kalle Seiger lämnade över ”skriftligt material om löntagarfonderna”? (Vilken version)

    Har du noterat föresten att Kunskapskanalen (SVT) har visat (12 och 15 juni) dokumentären ”De slogs mot Hitler och Stalin” som handlar om de estniska frihetskämparna som opererade bakom de tyska linjerna i Estland? I övrigt var Bengt Göransson SSU första sommarpratare i SSU webbradio RadioAktiv.

    Comment by Martin Tunström — 2008 06 18 0:33 #

  5. Boken heter ”VITBOK. Militärens hemliga nätverk i arbetarrörelsen” (Hjalmarson & Högberg, 2001).

    Vilken version av löntagarfonderna jag lämnade över material om till Seiger minns jag nu inte riktigt: det handlade i alla fall om tryckt partimaterial, spritt i stor upplaga.

    Han och andra öststatsdiplomater var helt naturligt intresserade av stora stridsfrågor, som påverkade svensk inrikespolitik.

    Programmet i Kunskapskanalen har jag tyvärr missat.

    Comment by Enn Kokk — 2008 06 18 7:48 #

  6. Till Martin Tunström: De här estländarna du talar om och som Kunskapskanalen sände en estnisk dokumentär om stod under tyska Abwehrs ledning. Närmare bestämt under Abwehrs Helsingfors- byrå och dess chef, korvettkaptenen Cellearius. Uppsalahistorikern C. G Andrae behandlar Erna-gruppen ( som i det estniska TV-programmet dock kallas Haukka-gruppen) i boken ”Sverige och den stora flykten från Estland 1943-44, 2004, sid 57. En av Erna-männen, Leo Talgre, blev f öv föremål för en skildring av hans dotter Marja Talgre i boken ”Ett estniskt öde”, 1990. Marja Talgre, uppväxt i Göteborg, är känd som medarbetare vid SR:s samhällsredaktion och senare dess kulturredaktion. Det som var nytt i den estniska dokumentären (åtminstone för mig) var att gruppen tog kontakt med britterna och SIS i Stockholm våren 1944 och etablerade en förbindelse västerut.
    Och att den kontakten förmodligen ledde till att Erna-männen vid ryssarnas ankomst till Estland så lätt kunde fångas in. I SIS fanns nämligen sovjetagenten Kim Phillby. För övrigt så vädjade också Erna-männen, sedan Abwehr och tyskarna lämnat dem i sticket, till den svenska militära underättelsetjänsten om undsättning och övertransport till Sverige. Enligt dokumentären verkade man från svensk sida också beredd att hjälpa till med en evakuering, men på något sätt klickade logistiken.
    Erna-männen fångades in av NKVD eller blev skjutna i jakten på dem (som fallet var med Leo Talgre.

    Comment by Anders Thunberg — 2008 06 18 13:32 #

  7. Federley och centern saknar politisk ryggrad

    Partipiska och den fortsätta politiska karriären var starkare än Fredrick Federleys samvete. För mitt före detta parti, centern, är det hela också en bedrövelse. Maud Olofsson gjorde i valrörelsen ett lika stort nummer av integritetsfrågan som Thorbjörn Fälldin på sin tid om kärnkraften. Båda har lika grovt svikit sina väljare och domen kommer att bli hård. En intressant likhet. Fälldin tog också sin mor som intäkt för att han skulle stå för sitt ord.
    Jag hoppades mer än trodde att Fredrick Federley hade en politisk ryggrad. Men hans svekfulla uppträdande har lett till ytterligare en besvikelse över dessa välsmorda och hycklande toppolitiker. Man kan fråga sig om även hans tårar i riksdagens talarstol var riggat. Ja vad ska man tro när det gick så lätt att tvärvända utan att något i sak ändrats. Och att han efter sitt svek helt plötsligt anser det lika integritetskränkande att sitta häktad som att bli avlyssnad av FRA. Det är något som inte stämmer.
    När jag nu läser vad Fredrick Federley nyligen skrev på sin hemsida förstår jag hur fåfäng min förhoppning var. Federley skriver att ”min våta dröm är att få skaka hand med Condolissa Rice” när hon kommer till Sverige och Irakkonferensen. Ett toppmöte som riggats av USA-administrationen tillsammans med Vita Husets veckopendlande springgrabb Carl Bildt.
    En person vars högsta önskan är att få hålla denna av blod så nedsölade hand kommer aldrig att uträtta något bra varken för USA:s eller Sveriges folk. Federleys önskan förklarar ytterligare hans spel för gallerierna då det ju främst är USA som FRA jobbar för och har gjort ända sedan Carl Bildt gjorde sin värnplikt där.
    Federley kunde ju inte ena dagen skaka hand med sin idol och nästa dag gå emot Rice ”våta dröm” om att få avlyssna det svenska folket som är så starkt kritiskt till USA:s krigspolitik. CIA och Bush fick sitt bästa argument till övriga världen: titta på det fredliga och demokratiska Sverige de inser verkligen terrorhotet och följer våra råd in i minsta detalj.
    Men på nattklubbarna kring Stureplan där Federley har sina främsta beundrare är det säkert fortsatt lika intressant att frottera sig med en riksdagsman som dessutom har blivit rikskändis. För här är det bara kändisskapet som räknas. Och de flesta av det vackra innefolket vet förmodligen inte ens vad FRA står för. Kanske tror de att det står för Fri Alkohol. Annars är det väl bara Federleys mor som i dag tror på hans tal om att han vill värna den personliga integriteten.
    Rune Lanestrand
    Redaktör för tidskriften Småbrukaren

    Comment by Rune Lanestrand — 2008 06 19 22:46 #

  8. Till Rune Lanestrand: Trycket på Federley blev mycket stort – och han hade uppenbarligen inte ryggrad nog att stå på sig. Några kosmetiska tillägg gjordes för att han skulle kunna backa – men de flesta seriösa bedömare är ju ändå medvetna om att de här snabbt tillyxade tilläggen är just kosmetiska.

    Jag minns fälldintiden in i minsta detalj – jag var ju, i egenskap av journalist, med på Centerns, CKFs och CUFs stämmor samt rikstingen år efter år så här i midsommartid.

    Jag minns också hur mina många centervänner – jo, de var mina vänner på riktigt – våndades inför vad som hände. Några av dem talade mycket öppenhjärtigt med mig om vad som skedde bakom kulisserna, och jag svek aldrig deras förtroende genom att i mina egna partisammanhang eller i tidningen namnge dem.

    Någon gång borde jag kanske skriva samlat om de här stämmorna och den tidens centerparti. Att jag kom på så god talefot med många av dåtidens centerungdomar hade säkert också med social samhörighet att göra. Barn till jordbrukare, framför allt småbrukare, kommer liksom jag själv från kroppsarbetarhem; några av dem upptäckte också, att jag kommer från en familj som ursprungligen var småbrukare och fiskare. Den sortens likartad social bakgrund får lätt effekter i form av likartad syn på utbildning, kultur, sociala frågor och annat sådant.

    Men den sortens folkrörelser och värderingar – de som en gång i världen låg till grund för kohandeln och samregerandet – finns ju i dag inte kvar på någondera kanten…

    Comment by Enn Kokk — 2008 06 20 15:10 #

  9. På den tiden präglades väl dessutom CUF av ”Åsa-Nisse-Marxismen” och kallades ju ibland för Gröna Khmerer när de attackerade den socialdemokratiska regeringen från vänster. Det skulle vara intressant att läsa en idépolitisk historiegenomgång om centerungdomen. De har ju haft de flesta politiska kulörer genom åren.

    Comment by Fredrik Jansson — 2008 06 20 16:28 #

  10. Till Fredrik Jansson: Den som oftast skälldes för att vara Åsa Nisse-marxist var just Rune Lanestrand, som du har mött några gånger här på bloggen.

    Comment by Enn Kokk — 2008 06 20 18:37 #

  11. Något som politikerna ”håller inne med” i FRA-debatten men som finns där under ytan är övervakningens koppling till internationaliseringen (NATO-iseringen) av det ”svenska” försvaret, en process som sker parallellellt med EUiseringsprocessen.

    PÅ FRA sitter 700 till stor del välkvalificerade och välbetalda människor, som saktar håller på att förlora medningsfyllda arbetsuppgifter. Men som vill gå vidare, kvalificera sig för nya tider.

    Om det vore så FRA haft som sin huvudambitionen att fånga in i svenska ”islamistiska” terrorister, som det sägs i debatten, så skulle man naturligtvis ha begärt en lag som möjliggjorde övervakning av kabeltrafik inom landet. Men i stället har man begärt en möjlighet att få samla data från den gränsöverskridande trafiken. Det finns förklaringar till det: Så går åtskillig rysk datortrafik via svenska kablar och kommer i framtiden kanske i ännu större utsträckning förmodligen göra det. Data/tele-teknologin är en framtidsbransch, där Sverige ligger långt framme och FRA har sedan andra världskriget hört till de världsledande institutionerna vad gäller analys och dekryptering av radio- och teletrafik. Så det är lätt att förstå att FRA och dess duktiga tekniker vill fortsätta att leka med dom stora på det här området. Och det handlar definitivt inte bara om den okrypterade trafiken. Kunskaperna från den militära teknologin går f öv att tillämpas på åtskilliga civila områden, så att man som FRA-tekniker säkert kan finna andra arbetsuppgifter förutsatt att man kan upprätthålla den riktiga spetskompetensen. Av det skäl ska man se FRA:s senaste inköp av superdatorkapacitet. Och planer på att utöka arbetsstyrkan från 700 till 900 personer. Sverige och svensk militär vill vara med i det internationella spelet på övervakningsområdet och behöver tillgång till intressant material för att kunna byta till sig motsvarande material från andra spelare. Minns Stig Synnergrens uttalande från IB-debattens dagar: ”Vi måste kunna byta päron mot äpplen.”

    När vi efter 2010 förhoppningsvis får en (s)-regering måste vi om vi vill bekämpa 1984-samhället ställa krav på att FRA-lagen förses med klara förbud mot att insamlat av övervakningsmaterial och analysmaterial får lämnas ut till andra (dvs till NATO-partners). Med en sådan regel kan den militära och politiska smygNATOiseringen och expansionslusten stoppas, en smygNATOisering som vi också bevittnar på många andra militärteknologiska områden. Visst är det viktigt att diskutera storebrorsaspekten vad gäller FRA-lagen. Men vi måste också se den i ljuset av mycket annat som i det tysta sker med DU GAMLA DU FRIA-SVERIGE.

    Comment by Anders Thunberg — 2008 06 21 11:59 #

  12. Till Anders Thunberg: Själv känner jag mig inte alltför säker heller över vad som kan tänkas ske efter en (s)-seger i nästa val – märk att en snarlik lag dök upp som förslag redan under den förra (s)-regeringen. Men våra koalitionsbröder lär väl då hålla ett öga på vad en (s)-ledd regering företar sig i den här frågan…

    Comment by Enn Kokk — 2008 06 21 12:21 #

  13. Till Enn Kokk: Ja anmärkningsvärt är att (s)-hökarna i de här frågorna ( Leni Björklund, Bodström m fl) uppenbarligen tigit i ett läge då uppmärksamheten har riktats mot alliansregeringens förslag och interna problem. Säkert taktiskt smart, men inte särskilt tillfredsställande för den interna diskussionen i frågan.

    Comment by Anders Thunberg — 2008 06 21 12:52 #

  14. Dina tankar om att skriva om Thorbjörn och hans svek i kärnkraftfrågan låter väldigt intressant. Det var väl det första riktiga genombrottet för att med feta löften komma till makten. Löften som man sedan överger och hoppas väljarna glömmer.
    Knappast någon kan centerrörelsen bättre än du. Jag minns hur du i motsats till övriga politiska journalister, som bara gick på presskonferenserna, satt från stämmornas öppnande till sena nattimmar innan klubban föll för avslutning. Du var intresserad av vad medlemmarna tyckte. Även om vi inte alltid delade vad du skrev var vi djupt imponerade av din flit och noggrannhet. Säkert något som har att göra med ditt enkla ursprung bland småbrukare och kustfiskare.
    Har själv minnesanteckningar som kommer i memoarerna. Där ska jag berätta när reservofficeren Fälldin avslöjade att han tidigt 60-tal vill ha svenskt kärnvapen. (Jag var då riksombudsman i Centern Ungdomsförbund.) Eller att centerns vice ordförande Torsten Bengtssons motion om att släppa loss burfåglarna var avsedd att gälla djurfabrikerna. Men han övertalades av riksdagsgruppens sekreterare att i stället skriva om burfåglarna då det annars skulle skrämma bort centerpartister som lyssnat på den statliga rådgivningen och börjat med trånga svinstallar i större skala. Bengtsson som var före sin tid blev oerhört förhånad i media och det satte även stopp för hans väg till ordförandeposten. Det finns också intressanta minnen från Gunnar Hedlund som i motsats till sina bleka efterträdare var en radikal politiker med humor. Han kunde också ibland vara ganska elak mot sina egna. Hur kommer jag att berätta.
    Härförleden damp det ned i brevlådan en försändelse med titeln En bok till Thorbjörn Fälldin med förord av den smattrande Maud Olofsson. Av rubrikerna att döma lika devot och inställsam som författaren Per Olof Ekströms hyllningsbok till den rumänske kommunistledaren Nicolae Ceauşescu. Och när jag såg att den elitkramande och grötmyndige Mats Svegfors skrivit avsnittet om Fälldin och kärnkraften försvann all lust att läsa mer. Svegfors som i åratal malträterat centern i kärnkraftfrågan slår knut på sig själv när han nu försöker vända Fälldins politiska svek till god etik. Ja det hela är ytterst vämjeligt precis som Svegfors egen politiska framtoning.
    Rune Lanestrand

    ps Epitetet Åsanisse-marxist har sin stolta historia. Det myntades, troligen av halmhattarna i folkpartiet med Ahlmark i spetsen, när CUF, som enda borgerliga ungdomsförbund, på 60-talet, hett engagerade sig i kampen för de svarta i Sydafrika och mot Vietnamkriget. Själv var jag med och bildade Sydafrika-kommittén och satt i ledningen för Svenska kommittén för Vietnam där Gunnar Myrdal var ordförande.

    Comment by Rune Lanestrand — 2008 06 21 13:13 #

  15. Till Rune Lanestrand: Det kan vara värt att notera att jag själv, när Fälldin var i gång som värst i kärnkraftfrågan, var relativt kärnkraftvänlig – för att sedan (för övrigt i likhet med min hustru) inse den fulla vidden av vilka risker kärnkraften medförde: vid uranbrytningen, vid reaktorolyckor och inte minst för sina risker för kärnvapenspridning.

    Comment by Enn Kokk — 2008 06 21 14:11 #

  16. Till Kokk och Lanestrand: Ja teknikoptismen har väl närmast varit synonym med vänstern (i sin hela bredd)? Medan motsatsen väl kännetecknat bondeförbundare och andra företrädare för landsbygdssamhället. När kärnkraftsupprustningen i världen tog fart på 50-talet – motionerade (k) i den svenska riksdagen för att det skulle ske en storskalig utbyggnad av den ”fredliga” kärnkraften. I det förgångna fanns det inom bonderörelsen också en del grumliga tendenser, (läs t ex gamla nummer av tidningen Nationen), liksom vänstern hade ”sina” grupperingar som gick åt det totalitära hållet. Inför den s k kohandeln och krisuppgörelsen mellan (s) och (bf) våren 1933 var (s)-politiker som Sköld och Wigforss allvarligt oroade över de här bruna stämningarna i bondeleden. Man hade därför privata överläggningar med ledande bf-politiker i frågan. Lappo-rörelsen aktioner i Finland t ex avskräckte. Men man fick försäkringar från ledarna i Bf om att de ansåg sig kunna hålla koll på de bruna tendenserna i partiet.

    Att TB var reservofficer var en nyhet för mig…jag frågade honom en gång varför han med en uppväxt på 30-talet i det röda Ådalen inte hade blivit socialdemokrat. Han svar: Det hade med den egna torvan att göra. Ägde man fäderneärvd jord och skog fanns där alltid rädslan att ”socialisterna” skulle komma att lägga beslag på det man ärvt från förfäderna. När jag var med i Fib/Kulturfront – och där stötte på centerpartisten Rune Lanestrand – frågade jag mig hur det kunde komma sig att vietnamkrigskritikern och sydafrikaaktivisten Rune Lanestrand inte hörde hemma inom vänstern. Hade det möjligen att göra med samma saker som TF angav som orsak till att han i sin ungdom inte gick till vänster: Rädslan att förlora den egna torvan?

    Comment by Anders Thunberg — 2008 06 21 14:51 #

  17. Till Anders Thunberg: För min del är jag starkt övertygad om att just kohandeln mellan (s) och (bf) spelade en avgörande roll för att stävja de bruna och svarta rörelsernas utbredning i Sverige. Dels genom att den wigforsska arbetslöshetsbekämpningspolitiken (och i någon mån Gustav Möllers första sociala reformer) röjde undan den sociala oro, som alltid har varit grunden för nazistiska och fascistiska rörelsers framväxt. Dels genom att motverka de bruna idéer som – precis som du påpekar – faktiskt hade fått visst fotfäste i den tidens jordbrukarled.

    Comment by Enn Kokk — 2008 06 21 15:45 #

  18. Till E.K: Ja bönderna fick sina mjölkbidrag (som en solidarisk handling från fattiga konsumenter i industricentra) och slapp lämna sina jordlotter på grund av tyngande skuldräntor. Därmed var de mindre mottagliga för en nazistisk missnöjesagitation. Reaktionen i dess olika förklädnader har i historien i stor utsträckning varit kopplad till konflikter om jorden och ägandet.

    Comment by Anders Thunberg — 2008 06 21 16:07 #

  19. Anders Thunberg har säkert rätt i att äganderätten spelar stor roll för många som kommer från småbruken som är politiskt radikala men ändå håller sig inom den borgerliga sfären. Många tycker också illa om den frasradikalism som många marxister svänger sig med.
    Själv är jag en i ledet efter 12 generationer skattebönder som fått kämpa för sin frihet både mot staten och adeln. Hallstenssläkten, efter Hallsten i Gerdsbyn, norra dalsland är vår äldsta ana från 1470. Kanske är Helge i Gerdsbyn, omkring 1440, Hallstens far. En antavla med fria bönder i mer än 500 år. Det sätter sina spår. Inga frälsebönder som fick böja sig för grevarna som staten gett beskattningsrätten över gårdarna.
    En annan faktor som spelat stor roll för mig är vänsterns övertro på stordrift och centralisering där socialister/kommunister/facket och storkapital ofta gått hand i hand. ”Det maximala utnyttjandet av produktivkrafterna” eller det som den norske professorn och vänsterpolitikerna Ottar Brox kallar för strukturfascism.
    När jag kom till Stockholm från plogen och trösklogen 1963 var jag nyfiken på socialdemokraterna. Hemma i Lane-Ryr var alla med i SLU, Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund. I dag CUF, Centerns Ungdomsförbund.
    Jag och en kamrat – jag tror det var Roland Björsne, sedemera borgarråd i Stockholm – gick till Gärdet för att lyssna på 1-majtalen. Men det blev en stor besvikelse. Det var tidigt 60-tal. LO-ordföranden, kan det ha varit Geijer, talade och utmålade ett samhälle där man redan då skulle satsa på de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Sedan dess har jag på olika sätt arbetat mot den hänsynslösa stordriften och centraliseringen. Inte minst inom jordbruket där de med statliga medel subventionerade sammanlslagna storjordbruken har lett till ett ytterst sårbart jordbruk, landsbygdens avfolkning, djur och mjölkfabriker och osmaklig industrimat.
    De tongivande inom vänstern har trott på stora skolor, stora sjukhus och stora arbetsplatser. Det har inte funnits några tankar på småskaligehtens många fördelar. Inte minst de mänskliga. Det är svårt att peka på några varaktiga fördelar med denna politik som nu drivs även av centern. Inte minst jordbruksminister Eskil Erlandsson. En erfaren bonde från Halland ringde till Småbrukarens redaktion i dag och utgöt sig över att vi jordbrukare bara får dåliga, obegåvade och av landsbygden föga intresserade jordbruksministrar.
    Rune Lanestrand

    Comment by Rune Lanestrand — 2008 06 23 19:17 #

  20. Till Anders T och Enn: Håller ni med om att det mest var ren tur att det inte var (s) som råkade bli de som la fram FRA-lagen?

    Jag har funderat en del på hur det kunde gå till att man lyckades hamna i den absurda situationen att man la fram och antog en lag som, vad det verkar på debatten, egentligen inte hade stöd nånstans… En väsentlig del av de borgerliga ledamöterna tycks ju ha röstat mot sin övertygelse. (Frågan är för övrigt hur många (s)-ledamöter som varit övertygade motståndare ens i ord ifall det kommit från en s-märkt försvarsminister?)

    Jag tror problemet hela tiden har varit just det som Anders tog upp, att ingången var ”Vad ska vår duktiga FRA-personal göra nu?”, inte den mera relevanta:”Vilka hot står vi inför, är de möjliga att spana på i kabel, och är det rimligt med hänsyn till medborgarnas privatliv?”

    (Till Anders: Att FRA en gång i tiden var bra på att knäcka krypton, innebär inte att de har minsta chans att knäcka det som idag finns att tillgå för var och en, inte ens med den bästa superdatorn i världen.)

    Underrättelseanaysteoretiker säger ju dessutom att den typen av automatiserat beslutfattande det handlar om fungerar dåligt generellt, och alldeles i synnerhet mot assymetriska hot.
    Se förresten på http://www.idg.se/2.1085/1.169048 en riktigt intressant artikel som varnar just för övertron på tekniska system.

    Näväl, genom att frågan tog den väg den tog, via FRA, försvarsdepartement, försvarsminister och alliansregering och sen försvarsutskott, så kom den aldrig att diskuteras som den _konstitutionella_ fråga den egentligen är.

    När väl diskussionen om generell massavlyssning som kränkning av privatlivetkom upp så var alla prestigebundna till att inte ändra sig, och om jag förstått det rätt så är det tabu i riksdagen att ifrågasätta kollegorna i fackutskottet.

    Kan det vara en rimlig tolkning?

    I så fall, vad händer då 2010 när det blir en ny (s)-regering? Kan de i det läget fortsätta med samma typ av massavlyssningslag (speciellt när folkstormen varit så stark), eller kan man utan att nån känner sig överkörd göra om utredningen från grunden och komma fram till att avskaffa massavlyssningen?

    Comment by Jörgen Lindell — 2008 06 23 23:11 #

  21. Hur ska liberalerna hantera sin besvikelse? Här slutklämmen i Hanne Kjöllers ledarblogg i DN i dag:

    ”Nu vänder Stureplanscentern både Fredrick Federley och centerpartiet ryggen. De liberala värderingar som många fram till alldeles nyligen tyckt att centerpartiet förvaltade bäst, krumbuktade sig Fredrick Federley ur medan Maud Olofsson mer resolut krossade dem under fotriktiga klacken. För riksdagsgruppens lydnad var Maud Olofsson beredd att offra den personliga integriteten och partiets hållning till mer av personval och eget ansvar. Därtill offrade hon det som många av oss uppfattat som hennes personliga integritet.

    Där är hon i och för sig i gott sällskap. Regeringen som helhet framträder nu i en tämligen solkig dager. Toleransen för de lojaliteter som följer av personval har varit obefintlig. Toleransen för enskilda riksdagsledamöters samvete likaså. Ingen hänsyn har tagits till den uppriktiga förtvivlan åtskilliga medborgare demonstrerat över att vi går in i ett Orwellskt samhälle där statsmakten ges rätt att läsa vår post.

    Det som började med en myndighet som sökte en arbetsuppgift, som fortsatte med en departementspromemoria under den socialdemokratiska försvarsministern Leni Björklund och som krafsades ihop till en proposition av dåvarande försvarsministern Mikael Odenberg, snabbt, snabbt så att inte Integritetsskyddskommittén skulle hinna före med sitt betänkande och sina invändningar – är nu verklighet. Det är overkligt.

    Jag förstår inte hur regeringen tänkt. Om man inte kan hålla kvar sina gamla vänner hur ska man då kunna vinna nya? Att socialdemokraterna – egentligen – inte är ett spår bättre är i detta sammanhang en klen tröst. Det gör bara valet 2010 än dystrare. Vi får välja mellan två block där inget av dem respekterar grundlag, personlig integritet och medborgarnas frihet.

    Jag har sällan känt mig så politiskt nedslagen och desillusionerad. @

    Signerat Hanne Kjöller

    Comment by Anders Thunberg — 2008 06 24 9:44 #

  22. Till Jörgen Lindell: Det är sant att socialdemokraterna slapp en skarp granskning i och med att förslaget lades fram av alliansregeringen och partiet, när den häftiga motreaktionen kom, kunde markera distans.

    Vad som kommer att hända efter nästa val kan man bara sia om.

    Men om oppostionen vinner valet, är ju minimum att man starkt modifierar det FRA-förslag som antogs av riksdagen. Oavsett vad (s) vill, kommer (v) och (mp) att trycka på i den riktningen.

    Comment by Enn Kokk — 2008 06 24 11:37 #

  23. Till Enn Kokk: Ja det känns skönt att partiet inte är allena-rådande i alla frågor. Jag menar att det också finns opionioner och ståndpunkter utanför partiet värda att lyssna till, inte minst då från framtida koalitionsbröder/systrar. Som du Enn, vad jag förstår, tänker dig ska ge oss en hjälpande hand.

    Men när det nu sent omsider har kommit en ståndpunkt i FRA-frågan från Sveavägen kan jag dock inte komma ifrån att det krävs alldeles speciella analysverktyg för att tolka vilken som för närvarande är den ”officiella” (s)-linjen i frågan.
    Jag bifogar här några centrala rader som just har kommit därifrån:

    ”””””I skrivande stund debatteras den nya så kallade FRA-lagen i riksdagen. Vår ståndpunkt är att det är av stor vikt att Sverige har en väl fungerande underrättelseverksamhet för att upprätthålla vår militära alliansfrihet och säkerställa Sveriges säkerhet. Idag handlar säkerhetspolitik om att ha förmågan att möta ett brett spektrum av tänkbara hot, risker och påfrestningar mot samhället. En central del av underrättelseverksamheten sköts av Försvarets Radioanstalt (FRA) som ägnar sig åt signalspaning. Men med de kraftfullt utökade mandat den borgerliga regeringen gett den militära underrättelseverksamheten riskerar den att sammanblandas med bland annat polisens och säkerhetspolisens ansvar och verksamhet.

    Vi menar liksom den borgerliga regeringen att FRA måste få bättre möjlighet att nyttja signalspaning genom tillgång till kabel. Regeringens förslag har emellertid flera brister. En av de allvarligaste är att det inte reglerar integritetsskyddet för den enskilde tillräckligt. Därmed uppfylls inte de krav som en modern stat ska ställa på rättssäkerheten. ”””””””

    +++++ Lagen ”reglerar inte integritetsskyddet tillräckligt”…? Det låter misstänkt likt den kosmetika som alliansregeringen smetade på lagförslaget för att vissa enskilda kritiker i de egna leden skulle kunna göra en opinionsmässig reträtt – utan att behöva stå där med byxorna nedhalade. Min fråga är bl a: Hur ser partiet på export av integritetskänsligt FRA-insamlat material till USA, Israel och m fl NATO-partners?
    Finns det något mer integritetskränkande än att låta sånt som samlats in om svenska undersåtar (utan brottmisstankar) går på export? Tror nån t ex att amerikanska domstolar skulle tillåta att motsvarande amerikanskt insmlat material skulle lämnas ut till andra länder?

    Jag hoppas innerligt att mot FRA-lagen kritiska socialdemokrater nu organiserar sig, sätter sig riktigt in i de här frågorna och bevakar ämnet, så att partiet kan komma fram till en ståndpunkt som bygger på ett antal grundläggande principer som (s), (mp) och (v) också kan ställa sig bakom …. För vi skall väl inte behöva höra av de borgerliga i den kommande valrörelsen att det här en fråga där vi inte har någon gemensam linje hur vi ska gå fram…? För kom ihåg: Ska den nu tagna FRA-lagen ska gå i graven, måste det finnas ett alternativ som en ny regering kan ställa sig bakom… annars får vi dras med vår nuvarande orwellska lag.

    Comment by Anders Thunberg — 2008 06 24 19:15 #

  24. Tyvärr tror jag att Anders har alldeles rätt, uttalandet är i huvudsak taktik. Insikten om konsekvenserna av en sån här massavlyssning har nog inte riktigt sjunkit in på Sveavägen, utan det är svarare ett försök att haka på en opinion utan att binda sig alltför mycket för att ändra nåt i grunden.

    Catti Ullström skriver på http://promemorian.blogspot.com om nödvändigheten att få ett kongressbeslut i frågan, och jag tror hon har alldeles rätt, det är många krafter i ”fördolda” som spelar med i det här spelet och här måste nog till ett tydligt budskap från medlemmarna ifall det ska bli nån verklig ändring.

    Comment by Jörgen Lindell — 2008 06 26 10:19 #

  25. Till Catti Ullström och Jörgen Lindell: Jag håller med er. Det behövs klara begränsningar av vad som är möjligt att företa sig i Storebrorsamhället. Och här är ”export-frågan” helt central.
    Det sägs från s k ansvarigt håll att det inte föreligger något känt hot mot Sverige, varken militärt eller vad gäller terrorattacker. Hoppas det är riktigt. Men det fanns en tid då fosterlandets frihet och oberoende verkligen var i fara. Jag tänker på förhållandena under andra världskriget. Jag har ägnat 5-6 år åt att studera handlingar och dokument från säkerhetstjänst- och underrättelsetjänst under de krigsåren. Bland annat inom ramen för ett historiskt forskningsprojekt.De hemliga tjänsterna visste mycket om medborgarna och det var då enligt en speciallag möjligt att ”tappa” utlandstrafiken via Televerket. För att tappa inrikessamtal och
    öppna brev krävdes det dock specialtillstånd i varje individuellt fall, det vill säga det måste finnas brottsmisstankar och det krävdes att Säkerhetstjänsten fick ett domstolsmedgivande.
    Måhända var det senare mer en formalitet men det krävdes trots allt att vederbörande fanns med i en brottsutredning. I och med att kriget upphörde så upphörde också den här speciallagstiftningen. Och i dag så är väl de flesta överens om att krigsåren med dess inskränkningar vad gäller det fria ordet och kränkningarna av den personliga integritet var en skymningsperiod för den svenska demokratin och rättssystemet. Men nu kommmer alltså FRA-lagen med möjligheter att sätta medborgerliga rättigheter och allt vad integritetsskydd heter ur spel
    på ett sätt som väl ingen totalitär stat kunde föreställa sig under krigsåren.. och Sverige hör till de länder som går i spetsen för utvecklingen?

    Varför är då ”export-frågan” helt central? Låt oss igen gå tillbara till andra världskriget.
    Som de hemliga tjänsterna tolkade dåtidens regler krävdes det medgivande uppifrån att lämna ut integritetskänsligt matrial om svenska undersåtar till utländska makter. Men det fanns ett undantag, där den dåtida politiska makten (dvs regeringen, dvs dåvarande inrikesministern Möller) accepterade en viss export av material, nämligen uppgifter om svenskar som kunde knytas till den kommunistiska rörelsen.

    Jag tror inte ögonblick på att dagens kommunister riskerar att råka ut för samma behandling (med eller utan FRA-lag). Men däremot misstänker jag på goda grunder att de s k nya svenskarna kan råka ut för samma generella behandling tack vare FRA-lagen, om det inte finns ett klart exportförbud av ett icke brottsmisstankerelaterat internettrafikmatrial.
    Kunde man tänka sig att en (s)-kongressmajoritet skulle kunna ena sig om att hävda en sådan grundläggande princip? Räkna dock med att FRA-folket kommer att argumentera varför det abosolut är nödvändigt att kunna skicka vidare sverigeanknuten trafik på exempelvis
    olika afrikanska språk till utländska analyscentraler…men ska vi acceptera sånt utan att det är fråga om individuella brottsmisstankar?
    Tänk er i en situation under andra världskriget och någon då tyckte det var OK att Televerket lämnade ut all trafik på jiddisch till Nazi-Tyskland…Skulle någon ha argumenterat
    på det sättet så skulle väl det ha uppfattats som ett ett försök undergräva vårt politiska system…

    Comment by Anders Thunberg — 2008 06 26 12:21 #

  26. Till Anders Th: Att de sk nya svenskarna inte bara är i fara för utan faktiskt utsätts för denna behandling är väl exemplet med Bakarat-banken, de två egyptierna och det faktum att Davidt Isaks fortfarande sitter fängslad tydliga exempel på. Skillnaden är väl att Storsien administreras av andra länder. Ditt inlägg komplicerar frågeställningen mer än och förtjänar ett bättre svar jag förmår. Vi får väl betrakta det som ett käckt tillrop från den nya sortens politikersupporter. :)

    Comment by Anders Nilsson — 2008 06 27 17:28 #

  27. Till Anders Nilsson: En ”light” version av den gamla sortens nazism var att åtstramningarna visserligen inte riktigt var förenliga med svenska frihetstraditioner. Men att de trots allt var nödvändiga med tanke på alla judar och kommunister som hotade vårt land. På närradion hörde jag igår rasistiska sverigedemokrater lägga ut texten:
    ””””FRA-lagen har vi fått på grund av massinvandringen. Att hederliga svenska arbetare fått uppleva hur medborgerliga fri- och rättigheter bli inskränkta det är en följd av att vi har fått så många utlänningar hit till vår tidigare så fridfulla del av världen…”””””

    Hit har vi alltså nått…Nu väntar jag på att
    de som protesterar mot FRA-lagen ska utmålas som samhällsfarliga, precis som en gång fredsrörelsefolk, antikärnvapenanhängare, kärnkraftsaktivister och miljövänner blev utmålade som samhällsfarliga.

    Comment by Anders Thunberg — 2008 06 28 0:36 #

  28. Ja det är ofattbart hur enkelt dessa resonemang verkar sjunka in. Jag blir också förtvivlad över hur lätt det är för SD och de andra Sverigenationalisterna att fastställa den politiska agendan. Det är viktigt för demokratin att, som du gör, avfärda dom medan tid är från den demokratiska oppositionen. Ingen delseger är värd någonting om de ostört får glida in i stugvärmen och profitera på kampen för demokratin.

    Comment by Anders Nilsson — 2008 06 28 2:03 #

  29. På sin hemsida FRA har gått in in debatten. Men hur gör man det?

    Jo man besvarar ett antal fiktiva påståenden som man menar förts fram i debatten. Metoden är välkänd från det man får lära sig vid seminarier om hur desinformation och propaganda bedrivs. Man väljer att plocka ut ett antal oinitierade påståenden och bemöter dessa. Mera tyngre argument undviker man nogsamt att ta upp, t ex de kritiska invädningar som SÄPO har framfört i sin remiss av lagförslaget. Däremot passar det utmärkt att gömma sig bakom SÄPO, när det gäller framställa informationssamlandet som en neutral teknisk process utan integritetsproblem:

    ”FRA arbetar på uppdrag av polisen och andra myndigheter och bedriver inte signalunderrättelsetjänst för egna syften. FRA vidtar heller inga operativa åtgärder med anledning av de underrättelser vi producerar. Brottsförebyggande och brottsbekämpande åtgärder är fortfarande strikt förbehållna polisen.”

    Som om inte ett massivt informationssamlandet av material från internetkablar och mailtrafik i sig själv kan vara integritetskränkande och som om det insamlande materialet inte kan ge möjlighet till en mängd olika aktiviteter beroende på de politiska stämningarna i landet och vilka personer som sitter vid makten och de tjänstemän som får tillgång till matrialet. Hur underättelsematrial har använts politiskt och beroende på de aktuella åsiktsstämningarna och politiska konjunktuerna finns det en rikhaltig internationell litteratur om. I Storbritannien anses det att MI 5 tack vare avlyssning spelade en viktig roll att fälla labourpremiärministern Wilson. Och det brittiska kungahuset har fått uppleva hur intima sängkammarkonversationer t om nått tabloidpressen. Från 50-talets Norge finns det gott om avlyssningsskandaler. Att vi i Sverige skulle vara immuna mot den här typen av ”missbruk” räcker det väl bara att bemöta med två bokstäver: IB.

    FRA:s metod att krypa bakom SÄPO framstår som desto märkligare, som det ju är just från SÄPO som allvarliga invändningar just har framförts, när det gäller rättssäkerheten. Den centrala frågan om ”export” av integrititetskränkande matrial väljer FRA att övervuvudtaget inte kommentara. Trots att den frågan i hög grad har betydelse för de nya svenskarna, som i många fall har flytt från politiska förhållanden, där även oskyldiga personuppgifter kan handla om liv och död för hemmavarande anförvanter och vänner. Inget sägs om formerna och reglerna för överföring av analysmaterial till utländska makter. Och beträffande analyskriterierna så hävdar man att dessa måste hållas hemliga. Allltså inte kan diskuteras vid lagbehandlingen.

    Ett intressant medgivande gör dock FRA. Man säger att i ”sällsynta fall” kan kabelavlyssningen inriktas också på svensk trafik. Men att denna generella avlyssning avbryts och övertas av polisen, så fort det finns skäl för polis och åklagare att inleda en förundersökning. Alltså först då ska det vanliga rättssystemet kopplas in och vedertagna demokratiska ordningar följas. Men dessförinnan skall det alltså vara fritt fram för en generell tappning av kablarna.

    Anders Thunberg

    Comment by Anders Thunberg — 2008 06 28 13:22 #

  30. Utan att ha någon som helst större kunskap eller insyn i dåtida eller nuvarande underättelsetjänsters arbetsmetoder: det är precis som med kärnkraften, alldeles för stora och farliga krafter som behöver tämjas med stark lagstiftning. Demokratins fri- och rättigheter är tidsödande och kostar på. Det måste de få göra.

    Comment by Ann Christin Sandlund — 2008 06 28 14:43 #

  31. Ann Christin: Vad menar du med att demokratins fri- och rättigheter är tidsödande och kostar på? kan du utveckla dina tankar.

    Comment by Sixten Andréasson — 2008 06 28 15:44 #

  32. Jag vill inte föregripa Ann Christin s eventuella svar på Sixten A:s fråga, men jag vill rekommendera en stilla studie av
    hur de här frågorna hanteras i USA . Särskilt tycker jag att FRA-chefen Ingvar Åkesson , intervjuad i Sv D i dag 28/6 2008, bör företa en studieresa dit (om han inte redan har gjort det) och lyssna till hur inflytesrika kongressppolitiker ser på sådana här frågor. I USA är den stora frågan nu vilka straff som ska utdömas för de stora Internetleverantör som i maskopi med Bush-administrationen struntade i amerikanska grundlagar och lämnade ut integritetsskyddat nättrafik med terroristmisstänkta – utan att det hade begärts domstolstillåtelse för saken. Märk ”terromisstänkta”, det var inte fråga om någon generell avlysning av den typ den svenska FRA-lagen öppnar för.

    En demokratiskt ledd majoritet
    i senaten vägrade tidigare i år att förnya en tillfälligt tillyxkad lag på området. I USA krävs det – i motsats till Sverige efter FRA-lagens tillkomst – nämligen beslut i en federal domstol för att få tappa tele- och internetkablar där det förekommer trafik med utlandet och också för att att få tappa trafik i utlandskablar som passerar amerikanskt terretorium. Även i det lagförslag som Bush-adminstrationen önskar få igenom kvarstår kraven på ett domstolsprövning. Och argumentet för det här rättsliga förfarandet är naturligtvis att begränsa de hemliga tjänsternas avlyssningsaptit och förhindra att alltför många oskyldiga amerikaner fångas in i avlyssningsoperationerna.
    Man kan fråga sig varför FRA-teknikerna inte kan acceptera en sån här domstolsprövning som deras amerikanska kollegor får underkasta sig? Och som också vårt SÄPO får leva med? USA har haft sitt 9/11 men politikerna där är för den skull inte villiga att slopa domstolprövning i integritetskränkningsfrågor och överlåta rättsfrågorna till politiska makthavare. Demokrati och rättssäkerhet måste få kosta, tycker man. Det tycker jag också våra regeringspartier borde ha haft i minnet, när man gick till beslut i den här frågan.

    Comment by Anders Thunberg — 2008 06 28 19:42 #

  33. På den här bloggen finns flera med stora kunskaper i ämnet – jag är bara en bekymrad medborgare, en av många. Det jag menar med att demokratins fri – och rättigheter måste få kosta tid, pengar och krångel beskrivs bäst av Anders T.:

    ”Man kan fråga sig varför FRA-teknikerna inte kan acceptera en sån här domstolsprövning som deras amerikanska kollegor får underkasta sig? Och som också vårt SÄPO får leva med? USA har haft sitt 9/11 men politikerna där är för den skull inte villiga att slopa domstolprövning i integritetskränkningsfrågor och överlåta rättsfrågorna till politiska makthavare. Demokrati och rättssäkerhet måste få kosta, tycker man. Det tycker jag också våra regeringspartier borde ha haft i minnet, när man gick till beslut i den här frågan.”

    Ja, det säger precis vad jag tycker, fast bättre.

    Comment by Ann Christin Sandlund — 2008 06 28 19:52 #

  34. Det börjar nu klarna i FRA-debatten. Det sedan både ÖB och FRA-chefen Ingvar Åkesson tagit till ordna. Åkesson senast på Brännpunkt i SvD. Som ett svar på Birgitta Ohlssons m fl revolterande folkpartisters krav på att endast brottsmisstankar får vara ett skäl att gå in och tappa kablar.

    1) Både Åkesson och ÖB återkommer till frågan om svenskt deltagande i internationella fredsbevarande operationer. Afganistan nämns som exempel. Nej det är inte så att det är kablar och telefoner i Kabul som ska avlyssnas. Bakom ÖB:s och Åkessons dimmridåerna döljer sig något mer sofistikerat, om man läser mellan raderna. Ett nödvändigt utbytet av informationer kräver helt enkelt en massiv svensk FRA-avlyssning av våra egna kablar. Och då från avlyssningspunkter i Sverige, men för att samla in helt annan information än den som har relevans för de fredsbevarande insatser som vi deltar i. Har vi inget värdefullt att erbjuda våra samarbetspartners ute i världen, kan vi inte räkna med att få några informationer av dem. I fallet Afganistan är det USA som är vår samarbetspartner. Med andra ord: amerikanerna vill inte ge oss sensitiv information som har betydelse för svenska soldaters säkerhet och liv i Afganistan, om vi inte inte är villiga att utlämna t ex våra somaliesvenskars trafik med sina släktingar i det forna hemlandet. En slags utpressning alltså från en stormakt, som väl borde diskuteras öppet i politiska församlingar.
    2 FRA:s sökbegrepp är så förfinade att de inte träffar t ex trafik mellan svenskar i Sverige, försäkrar FRA-chefen Ingvar Åkesson vidare. Däremot är de uppenbarligen inte så förfinade att de sorterar ut trafik om och med t ex svenska själsörjare och pastorer i utlandet? Jmfr med fallet Ekman. Men var det för grundlagsskyddad rättighet, om du mister denna rättighet om du som svensk i Malmö ringer till en landsman på andra sidan Öresundsbron? I det fallet är det ju ingenting som med den nya lagen hindrar FRA att gå in på kablarna och registrera? Och kanske en ännu mer oroande fråga: varför har t ex somaliesvenskar, exilester, bosnien-svenskar inte samma rätt att få sin integritet skyddad som vi andra, när de kommunicerar med sina släktingar? Se i backspegeln. Föreställer er att någon offentligt på 30-talet hade pläderat för att t ex judar med rötter i Nazi-Tyskland utan minsta brottsmisstänkar kollektivt skulle tappas via kablarna? Och att dessutom trafikuppgifter skulle lämnas till dåtidens stormakter – som bytesvara?

    Comment by Anders Thunberg — 2008 07 19 21:28 #

  35. Bra skrivet. Det är precis detta som oroar mig. Jag litar inte ett smack på den ”civiliserade” människan, eller den privata moralen hos statligt anställda spioner.

    Comment by Ann Christin Sandlund — 2008 07 20 9:54 #

  36. Hej Enn och Anders!
    Enligt media har jag uppfattat FRA-lagen har utarbetas inom försvarsutskottet och försvars-departementet och därefter beslutats i riksdagen.
    En borglig riksdagsledamot i tex arbets, social eller civilutskottet har förmodligen haft begränsde kunskaper när det gäller lagens detaljer som klubbades i kammaren. Partipiskan talade sitt tydliga språk. ”Sitt still i båten”.
    Tänk på karriären. Agerade riksdagsledmöterna från alliansen som rundningsmärken? Sett i backspegeln. ATP-frågan tröskades under fler år innan beslut fattades i riksdagen under mitten av 50-talet. En stor fråga. Tempot i riksdagen har höjts rejält. Under början av 90-talet hade riksdagen en fråga av ATP-storlek att besluta varje månad, för att citera Ingvar Carlsson fritt ur minnet. Tempot i politiken har ökat sedan början av 90-talet med medlemskapet i EU. Nu är en ATP-fråga att behandla varje vecka i riksdagen? Åter FRA. Jag tror att välorganiserade terroister är försiktiga med att utttrycka sig i klartext när man kommunicerar elektroniskt,(mail, Sms) gäller även telefon, talar i kodspråk, uppträder under falska identiter. En av världens mest efterspanade man, han med det långa skägget, sägs gömma sig i gränstrakten mellan Afghanistan och Pakistan. Jag har svårt tro att han och hans närmaste män kommunicerar elektronsikt med omvärlden. En spanings satellit skulle kunna fånga upp meddelandet på flera mil avstånd. Varför ska Svensson e-post trafik kunna avlyssnas när den passerar riktes gräns? (en hotmail-server är placerad utomlands).
    Hälsningar
    Rustan Rydman
    Stockholm

    Comment by Rustan Rydman — 2008 07 20 14:20 #

  37. Ja Rustan att det finns en enorm övertro från militärt håll vad gäller den här typen av signalspaning, det vittnade den amerikanske professorn James M Nyce i en intervju i IDG 19/6 2008 och som Jörgen Lindell tidigare på den här strängen har haft vänligheten att hänvisa till. James M Nyce har anlitats som förelsäare på Militärhögskolan. Läs intervjun här:

    http://www.idg.se/2.1085/1.169048

    Det här får mig att tänka på ett debattinlägg som en f d CIA-man lät publicera efter 9/11 och före den amerikanska invasionen i Afganistan. CIA, sa han, hade satsat enorma resurser på signalspaning, fotografering och andra tekniska medel med följd att man förmodligen inte längre hade en enda egen mänsklig agent i talibanernas Afganistan, som kunde berätta hur det såg ut på marken.

    De hundratals miljoner som alliansregeringen vill att vi lägga ut på en massiv tappning av kablar i FRA:s regi kunde vi exempelvis i stället satsa på en en rejäl insats på fredsforskningens område…en kunskap att ”undvika” krig och finna metoder att eliminera konflikter återbetalar sig mångdubbelt…Under Palmes era hade Sverige stora ambitioner på fredsmäklingens område… Här har Mona Sahlin och oppositionen ett alternativ till FRA-lagen, som jag hoppas att de får tillfälle att framföra…

    Comment by Anders Thunberg — 2008 07 20 19:53 #

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^