Och hur är det egentligen att vara starkast i världen?

Pippi är starkast i världen. Gummi-Tarzan blir också starkast – men bara för ett litet tag. Bamse blir jättestark, bara han får farmors dunderhonung.

Det är nog många barn som åtminstone någon gång har önskat, att krafterna vore mycket större än de faktiskt är – så att man kunde ge den där busen som plågar en på käften, så att man kunde få glänsa i en tävling eller vad det nu kan vara.

Om detta har Katarina Kuick skrivit en tänkvärd barnbok, ”Elin starkast i världen” (illustrationer Eva Lindström, i originalutgåva 1988, En bok för alla, 2001).

Fast inte var bokens Elin starkast i världen från början. Nej, hon var liten, faktiskt mycket mindre än andra barn i hennes ålder, rätt så svag om man ska vara uppriktig. Och så har hon två elaka storebröder som skrattar åt allt hon inte klarar av. Alla de många misslyckandesituationerna illustreras förresten i dråpliga bilder av Eva Lindström.

Men Elin blir, genom styrketräning och kost (det är lite dunkelt hur det går till, även om Eva Lindströms bilder ger viss vägledning), starkare och starkare, till slut jättestark. Hon klarar Pippi Långstrumps alla styrkeprov flera gånger om.

Till en början är denna nya tillvaro behaglig: Man kan både klå storebrorsorna och hjälpa andra som inte är så starka och uthålliga.

Men sen visar det sig att det nog inte heller är så kul i längden att vara känd för att vara starkast i världen. Köerna av hjälpsökande med de mest märkliga ärenden växer till slut Elin över huvudet. Hon erinrar sig med vemod hur det var att vara liten och ämlig; dessutom medför hennes unika styrkeposition att hon känner sig allt mera ensam. Efter ett möte med en varg med parollen ”Ensam är stark” konstaterar Elin att ”stark är ensam”.

Så Elin återvänder hem och låter, trots att hon inte behöver det, storebrorsorna klå henne i både armbrytning och fingerkrok.

Sen drar hon sig tillbaka och blir elefantskötare på Skansen.

Där får hon ibland också besök av ensamvargen från Läskiga Skogen – även han har lärt sig, att man inte får vänner bara för att man är stark.