I trädgården

12 maj 2011 12:09 | Politik, Trädgård, Ur dagboken | 9 kommentarer

Vi bor ju nära det kalla havet, men de senaste dagarnas värme har verkligen kysst trädgården till liv. Grönskan är mer intensiv, även om långt ifrån alla blad på träden är fullt utslagna. Men rabatterna prunkar av tulpaner, och det numera väldiga bigarråträdet i slänten ner mot gatan har slagit ut i ljuvlig blom.

Värmen har också lockat ut mig i trädgården, och då inte bara till att dricka kaffe vid trädgårdsbordet.

Jag har börjat rensa igenom mina blomrabatter – i går klarade jag en stor del av mitt väldiga stenparti längs den stenlagda gången upp mot huset.

Min kondis är långt ifrån vad den var förr, och jag vågar inte fresta mitt klena hjärta med allt för tunga arbetsuppgifter, men att i lagom takt krypa omkring på knäna och rensa ogräs går bra.

Birgitta stretar också på, egentligen flitigare än jag, men hon orkar bara med korta arbetsetapper – sen måste hon göra paus och vila. Hennes hjärtproblem upptäcktes förra året, och hon har nu plågsamt länge fått gå på en stark medicinering, som sätter ner hennes naturliga ork. Men nu skymtar ljuset i tunneln: på fredag om en vecka ska hon till Akademiska sjukhuset för en hjärtkonvertering.

Bådas våra hjärtbesvär plus vår stigande ålder har fått oss att fundera mycket över hur vi ska klara vår väldiga trädgård under åren fram över. Borde man lägga igen arbetskrävande delar av den? Men det tar emot, oerhört mycket. Den här trädgården är vår ögonsten; bakom dess nuvarande prakt ligger mer än 40 års mödosamt och kärleksfullt arbete.

När jag fick min hjärtinfarkt och sen skjutsades i ambulans till Akademiska, var jag sysselsatt med höstens utomhusarbete i trädgråden: jag satte upp ringar av hönsnät runt fruktträden som skydd mot harar och rådjur. När det hände, återstod det mesta av den uppgiften plus att bära in trädgårdsmöblerna i boden, bära in några tunga, jordfyllda krukor in i tvättstugan med mera. Men efter alla år i Öregrund hittade vi en ung (och stark!) kille, son till en gammal bekant som hade hjälpt oss med annat, som kunde rycka in, och det har han sen fortsatt med, givetvis mot betalning.

Dock är just trädgårdsarbete i mer egentlig mening inte hans gebit, så vi har grunnat mycket på hur vi skulle kunna hitta någon kunnig och villig på det området. En annan bekant förmedlade en kontakt, och det här visade sig vara en perfekt person för den uppgiften. Han har jordfräs och kan därför snabbt vårgräva potatislandet, och han har dessutom kunskap om allt det som man behöver veta för att sköta en trädgård.

Han var här i går och tittade på vad vi behöver hjälp med; vi fick ett timpris och så kom vi överens. Det han ska göra omfattas av RUT-avdraget, så vi kommer att utnyttja det. Vi är inte längre i våra bästa år, har båda hjärtbesvär och behöver hjälp – våra barn bor alla för långt bort för att kunna vara till kontinuerlig hjälp, även om sonen och hans tjej nyligen var här och hjälpte till med bland annat beskärning.

Jag är motståndare till det generella RUT-avdrag som har införts, men självfallet har systemet med skatteavdrag för nödvändiga tjänster fog för sig, när det gäller äldre människor med arbetsförmågan nedsatt på grund av ålderdomssvaghet eller sjukdom.

9 kommentarer

  1. Jag tycker att momsen kunde vara lägre generellt, så att fler tjänster kunde utnyttjas av fler medborgare. Detta trots att ROT gynnar oss byggföretag. Tjänstesektorn är den främsta sektorn där fler kan få och skapa arbete – inte minst tjänster för vår åldrande befolkning. Dessutom skulle yngre och invandrare ha en bättre chans om de vågade/ville starta eget.

    Jag har vissa funktionshinder själv, mest att bära tungt och stå på knä, så jag har lagt om till odling i pallkragar, med sand och gräsklipp. Det verkar fungera bra. Jag hoppas att det går bra med konverteringen och att jag får njuta av er trädgård i många år framåt.

    Comment by Ann Christin Sandlund — 2011 05 12 13:02 #

  2. Till Ann-Christin Sandlund: Jag har på din blogg läst om dina mödor och känner sympati.

    Problemet med RUT-avdraget – för det finns ett problem – är att det subventionerar också tjänster som inte skulle behöva subventioneras och avdragsutnyttjare som vi annars inte är beredda att subventionera. Problemet för mig och min hustru och andra som är i vår belägenhet är att det här är den hjälp som finns att utnyttja.

    Jag är alltså inte för den exakta konstruktionen av RUT-avdraget – kan man hitta ett alternativ som träffar mer rätt, är jag för att skifta system.

    Stora, generella skattebaser kan man heller inte ostraffat göra sig av med. För i grunden är vi ju också för att områden som vård, skola och omsorg behöver mer, inte mindre resurser.

    Comment by Enn Kokk — 2011 05 12 13:48 #

  3. Egentligen skulle det vara enklare att starta eget eller ”nästan” eget. Som exempel att kunna hjälpa någon med trädgården eller enklare målararbete eller vad som helst som kan vara av enklare tjänster. Nu måste du ha F-skattesedel eller jobba svart……fler alternativ finns inte egentligen. Tänk om man kunde ha en sidoinkomst som räknades som skattefri upp till en viss summa per år innan man var tvungen att ha F-skattsedel.
    En enklare ”leggemitation”, som man säger i Sollefteå, som visade att du har myndighetens rätt att utföra enklare arbeten upp till en viss summa och en arbetsbok som följde med där den som får något utfört skriver upp summan och arbetet samt videmerade med namn och adress.
    Vad säger politikern Kokk eller politikern Dahl?

    Comment by Urban Sjölander — 2011 05 14 10:48 #

  4. Till Urban Sjölander: Alla sådana system medför svåra avgränsnings- och definitionsproblem – och sen är det ju det här med den nödvändiga skattebasen för angelägna ändamål som vård, omsorg och skola.

    Comment by Enn Kokk — 2011 05 14 12:03 #

  5. Vill bara ge min uppmuntran till Birgitta inför konverteringen. Har själv fått tre konverteringar, och det är en himmelsk upplevelse att vakna upp efteråt med normal hjärtrytm. Lycka till!

    Comment by Lars-Erik Hallenfur — 2011 05 14 13:24 #

  6. En annan aspekt på RUT, som är inte diskuteras särskilt mycket och som också är en ganska svår diskussion är ju om en del av det arbete som skapas genom RUT egentligen borde finnas. Vissa arbeten och uppgifter har med all rätt under 1900-talet rationaliserats bort för att de inte varit tillräckligt produktiva och delvis för att de på grund av arbetsmiljö, arbetsvillkor och arbetssituation inte ansetts önskvärda. Många uppgifter som tidigare skötes i hemmet av privat anställda har också flyttats över i samhällets regi. Att jobba i någons hem skapar en beroendesituation och en ensamhet som t ex försvårar arbetsplatskamp.

    Detta har väl egentligen inte något med ert nyttjande av RUT-avdrag, men en fundering på temat. Intressant att höra hur du ser på saken.

    Comment by Niklas — 2011 05 14 15:40 #

  7. Till Niklas: Jo, så är det naturligtvis. Jag har själv, tidigare, när RUT-avdraget ursprungligen diskuterades, varit inne på delvis likadana spår.

    Men jag minns att jag redan då, när vi i bikupor diskuterade RUT under ett socialdemokratiskt arbetarekommunmöte, var inne på att man borde använda motsvarande ekonomiska resurser till att finansiera riktade serviceåtgärder till människor som faktiskt behöver dem, framför allt hemmaboende gamla, sjuka och handikappade. Alltså inte obligatoriskt och lika – många av de här tjänsterna efterfrågas ju inte i lika stor utsträckning av de enskilda individerna i de här grupperna.

    Då kunde jag naturligtvis ännu inte förutse mitt och hustruns nuvarande hälso- och konditionstillstånd, men nu behöver vi alltså ha hjälp med tyngre städning och trädgårdsarbete – och då finns, i dagens system, bara RUT att tillgå, även om det alltså på många punkter är felkonstruerat.

    Comment by Enn Kokk — 2011 05 14 16:56 #

  8. Jag tror vi är ganska överens. Jag ser inget fel med att använda RUT om man har ett rimligt behov och systemet faktiskt finns. Jag hade dock hellre sett en lösning där främst äldre kunde få hjälp fler typer av tjänster från samhället än vad som är möjligt idag.

    Det problematiska menar jag dock är att det i den politiska debatten nästan helt saknas en diskussion om vilken typ av arbeten som är önskvärda. När Waidelich går ut och framhåller att det positiva med RUT-avdraget är att det ”skapat en marknad” känns det olustigt. Jag tycker ju att en av de stora problemen med RUT är att det skapat en marknad som egentligen inte bär sig, men som genom statlig subvention görs möjlig. I stor utsträckning vore det ju bättre om människor jobbade mindre och städade hemma själva. Och kanske kan hjälpsamhet utan marknadsrelation också få spela en roll. Tråkigt att inte Waidelich sa det istället.

    Comment by Niklas — 2011 05 16 13:08 #

  9. Till Niklas: Jag tror också att vi är överens om att människor som på grund av ålder och sjukdom behöver hjälp med vissa tyngre hemsysslor ska få det – man ska ju inte behöva sälja hus och flytta in på institution så fort krafterna avtar. Inte heller jag är överens med Tommy Waidelich om de breda och delvis felriktade samhällssubventioner RUT innefattar.

    Comment by Enn Kokk — 2011 05 16 22:49 #

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^