Kulturpolitiken till politikens frontlinje
21 april 2011 18:09 | Film, Konst & museum, Musik, Politik, Prosa & lyrik, Teater | 3 kommentarerHåkan Juholt överraskade alla – även mig – genom att inleda sitt installations- och linjetal vid den socialdemokratiska partikongressen med att tala om kulturens och kulturpolitikens vikt för att vi ska kunna leva i ett mänskligare samhälle.
En artikel av honom på dagens DN.debatt, ”Alla ska kunna ta del av kulturen – oavsett plånbok” (Dagens Nyheter den 21 april 2011), visar att det inte var fråga om en tillfällig markering. Texten är skriven med värme och övertygelse:
”Som ordförande för Socialdemokraterna kommer jag att stå upp för en kulturpolitik som utrustar människor med vingar, som uppmuntrar till eget skapande genom hela livet, som öppnar museer och kulturens arenor, som respekterar den kunskap, det engagemang, det djup och den bredd som landets kulturarbetare står för.
Ytterst handlar det om synen på människan och människovärdet: människan som medborgare i ett samhälle eller mäniskan som kund på en marknad.”
En partiordförande som inser att böcker, teater, film, konst och musik bidar till att göra oss till hela och riktiga människor! En partiledare som knyter an till det som allt ifrån arbetarrörelsens begynnelse – märk själva vår partisymbol – har varit socialdemorkatins särmärke: Bröd och rosor.
Läs själva här!
3 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
Hej!
Jag läste Håkan Juholts debattartikel om kulturen med stort intresse i DN. Kulturarbetarna är betydelsefulla röster i samhällsdebatten. Håkan Juholt borde ha modet att våga utse en kulturpolitisk talesperson hämtade utanför riksdagshuset. En person som förstår villkoren och talar kulurarbetarnas språk. En Göran Greider typ. Borgligheten skulle bli avhängda i nästa vänster kurva.
Comment by Rustan Rydman — 2011 04 21 20:11 #
En fritt utövande kulturarbetare är en person som är näringsidkare och inte bidragssökande/bidragstagare. Dagens pengaflöde likt en vattenkanon över olika typer av kulturarbetare måste stoppas och ersättas av att marknaden får bestämma tillgång/efterfrågan som på andra tjänster. Bort med subventioner på all kultur utom det som riktar sig till barn- och ungdom under 18 år samt till de som bor på institutioner i alla åldrar.
Comment by Kenneth — 2011 04 21 21:31 #
Kulturpolitiken är av Sveriges folkvalda bestämd. Dess mål och riktning är ett uppdrag till kultursektorn. Därför är det fel att tala om bidrag och bidragstagare, säg hellre ett uppdrag. Det kan bara lösas offentlig och privat sida vid sida. Kenneths tal om ett vattenflöde ur en vattenkanon, stämmer kanske om man samtidigt ser hur strypt vattentillförseln är och hur lite den totala satsningen är. Jag har lust att säga som den norske försvarsministern sa då han invigde det nya operahuset i Oslo: ”Utan kultur har jag inget att försvara.” Och Oslos medborgare ställde kritikerna i skamvrån med sina utsagor om elitkultur, när de i hundratusental månad efter månad gör operan till sitt besöksmål. Vi borde lära mycket mer av Norge om hur samhälle och näringsliv gemensamt tar ansvar för landets kultur.
Comment by Anders Nilsson — 2011 04 22 10:17 #