Ny distriktsordförande och skolor utan vinstintresse
11 april 2011 15:51 | Politik | 21 kommentarerI lördags var jag alltså på distriktskongress med Socialdemokraterna i Uppsala län. Kongressen hölls här i Uppsala men tog ändå en stor del av dagen.
Det största intresset väckte förstås frågan om vem som skulle bli ny distriktsordförande efter Thomas Östros, som hade avsagt sig uppdraget, av allt att döma för att han först hade förlorat kampen om att bli partiordförande (S) och sen heller inte fått behålla posten som ekonomisk-politisk talesman för vårt parti.
Lena Sommestad hade visserligen nominerats till posten som distriktsordförande, vilket skedde redan under kampen om partiordförandeposten, men hade nu, inför distriktskongressen, meddelat att hon avsade sig sin kandidatur. I stället föreslog valberedningen riksdagsledamoten Agneta Gille, som också blev enhälligt vald. Samtliga val genomfördes utan votering. Bland annat nyvaldes Lena till en post som ordinarie i distriktsstyrelsen.
Kongressen genomfördes över huvud taget utan några större strider, och det var uppfriskande att kunna notera att många av dem som förde debatten framåt var unga, kom från Laboremus och SSU.
En av motionsdebatterna förtjänar ett särskilt omnämnande.
Den motion jag syftar på handlade om en svensk skola utan vinstintresse och hade ursprungligen väckts av Eriksbergs socialdemokratiska förening – därefter hade Uppsala arbetarekommun tagit den som sin egen.
Motionens att-sats löd ”att svenska skolor alltid ska bedrivas utan vinstintresse (non-profit)” och motionstexten innehöll en synnerligen detaljerad och övertygande plädering för den ståndpunkten.
Distriktsstyrelsen såg i sitt svar först ut att i viktiga avseenden hålla med motionärerna men ändade sedan i betydligt mer tandlösa resonemang som att kommunernas roll ska stärkas och i konstaterandet att det finns många sätt att kringgå ett vinstförbud. Distriktsstyrelsens förslag till beslut blev därför att kongressen skulle avslå motionen.
Den här slutsatsen väckte helt uppenbart andarna, och den långa och i många stycken mycket stringenta motionsdebatten pekade helt entydigt på vad som skulle komma: distriktsstyrelsen åkte på förkrossande storstryk.
Jag deltog i de nästan unisona applåderna.
21 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
Det skulle vara mycket roligt att få ta del av den motionen. Inte minst för att jag själv i olika sammanhang pläderat just för ett sådant non-profitsystem.
Comment by Bengt Silfverstrand — 2011 04 11 17:32 #
Till Bengt Silfverstrand: Jag har bara motionshäftet på papper och i ett exemplar. Men om du går in på partiets hemsida och där in på nätadresserna till alla partidistrikten, hittar du ju inte bara nätadressen till Uppsala läns partidistrikt utan också en direktadress till vår distriktsombudsman, Bertil Kinnunen. Han kan säkert skicka dig en kopia.
Comment by Enn Kokk — 2011 04 11 17:42 #
Non profit?
Zaremba skrev i DN/söndag och var väl av den uppfattningen att kommunala skolstyrelser och fullmäktige var snåla när det gäller löneläget för Lärare. Kvalité kostar pengar – en förklaring till varför det finnes för många rundningsmärken i lärarkåren. Anledning: utbildningen tillbaksatt -”för lite pengar”
Där har både S & Alliansen varit för snåla.
Kraven på friskolor skall vara höga – men se till att kommunala skolorna får samma krav.
Du har väl läst Zaremba – håller Du med?
Comment by Leif Ekstedt — 2011 04 11 22:21 #
En kärnfråga är, tycker jag, varför sätter även socialistiska/socialdemokratiska föräldrar sina barn i fristående skolor?
Dessutom har jag förundrats över att en hel del fristående skolor går med vinst medan kommunala skolor ständigt klagar över att de har för lite anslag. Det senare gäller även kommunala skolor i kommuner som haft S- eller S-V-majoritet under lång tid.
Comment by Jean — 2011 04 11 22:34 #
Till Leif Ekstedt: För min del skulle jag vilja gå ett steg längre – jag vill att all grundskole- och gymnasieutbildning ska ske i offentlig regi. Möjligen borde man då förstatliga skolorna. Kvalitet i undervisningen och anpasning till individens förutsättningar ska vara några av riktmärkena, och man får inte snåla med anslagen.
Comment by Enn Kokk — 2011 04 12 10:22 #
Skolan och barnomsorgen har försämrats kraftigt under de senaste decennierna när det gäller resurstilldelning. Jag har aldrig arbetat inom den privata sektorn, men känner den kommunala väl, både i förort såväl som i landsort. I båda fanns en byråkratisk stelbenthet som omöjliggjorde i stort sett varje kreativ tanke. Inte minst när det gällde budgetfrågor, det var öronmärkta pengar som frös inne om man inte gjorde av med allt i småposter, omöjligt att satsa på personal istf prylar, omöjligt att spara till större investeringar. Att de mest lämpade inte väljer att bli lärare/förskollärare idag är ingen hemlighet. Varför ska man studera i 4-5 år och sedan få en lön som föga överstiger vad en yrkesarbetare har?
Comment by Ann Christin Sandlund — 2011 04 12 10:29 #
Ibland blir jag trött in i själen av att behöva debattera tidigare genomlysta saker om och om igen. När jag går tillbaka till vad jag tidigare har skrivit om de här frågorna, hittar jag till exempel en länk till ett mycket sakkunnigt blogginlägg (skrivet av en annan person) som med hjälp av offentlig statistik visar till exempel att andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning 2008/09 i friskolor var 65,5 procent medan den i offentliga skolor var 85,9 procent. Också lärartätheten var högre i kommunala skolor.
Att friskolorna ger vinst åt ägarna har med sådant att göra, också med att man snålar med sådant som betraktas som självklart i den kommunala skolan. Från mitt förtroendeuppdrag i kulturnämnden här i Uppsala minns jag statistik, som visar att många friskolor saknar egna bibliotek. Från läsning av lokala UNT minns jag bluffbetyg – den skolan är dock nedlagd nu – och sådant som skolfrukost på golvet i gymnastiksalen samt sora extraavgifter att betalas av föräldrarna, efter larm i offentligheten omvandlade till ”frivilliga” bidrag.
Undra på att det blir vinster att dela ut till ägarna då!
Naturligtvis har även den kommunala skolan med åtföljande budgetknappologi sina brister. Med ett förstatligande av skolan skulle man åtminstone nå en jämnare och förhoppningsvis generellt högre tilldelning av medel men framför allt en jämnare kvalitet.
Comment by Enn Kokk — 2011 04 12 11:53 #
Och ändå skickar föräldrar, även socialdemokratiska/socialistiska, föräldrar sina barn till dessa undermåliga skolor. Märkligt.
Comment by Jean — 2011 04 12 20:14 #
Till Jean: Det tycker jag också. Men de levererar ju bra betyg…
Comment by Enn Kokk — 2011 04 12 20:20 #
Enn Kokk är ”trött in i själen” vad beträffar de olika skolorna av idag och diskussionerna kring dem. Jag förstår honom, det är jag också. Men varför i h-e kan inte någon ärlig sosse medge att SAP:s skolpolitiks grundläggande instruktioner var ett enormt misslyckande?
Och varför lämnade SAP med Göran Persson och Ingvar C i spetsen över skolan till kommunerna?
Det är helt otvivelaktigt SAP:s fel och ansvar att den svenska skolan nu är i ett bedrövligt skick, likaså elevernas kunskaper. Varför inte erkänna det Enn Kokk i stället för att tjata om ”vinster” i skolan. DET är inte problemet idag, det är spåren efter SAP:s bedrövliga skolpolitik som vi nu alla måste rätta till. Det är allas vårt problem! Skolministern i sittande regering kommer att klara det! Men det tar tid eftersom två generationers pregymnasiala kunskaper gått förlorade. Som gammal fd sosse skäms jag!
Comment by Lars Rudström — 2011 04 13 16:53 #
Till Lars Rudström: Jag har ju faktiskt skrivit att kommunaliseringen, som genomfördes av (S), har bidragit till att skapa dagens problem. Men det betyder inte att jag låter den borgerliga skolpolitiken komma undan kritik. Friskolorna har skapat nya problem. De offentliga skolorna har dränerats på studiemotiverade elever, vars närvaro där skulle ha bidragit till att lyfta andra, mindre lyckligt lottade elever till bättre resultat. Segregationen har ökat. Utslagningsmomentet i dagens konkurrens mellan skolorna slukar pengar. Mot bakgrund av att privatskolorna i genomsnitt har sämre utbildade lärare ter det sig som märkligt att dessa skolor i så pass stor utsträckning producerar så pass höga betyg.
Comment by Enn Kokk — 2011 04 14 9:17 #
Om jag inte minns helt fel kom det för 5-6 år sedan en rapport från Skolverket som visade att det inte fanns något positivt samband mellan utbildade lärare och elevernas prestationer. Jag TROR att det var den rapporten Skolverket drog in men sedan ändå publicerade med en krystad motivering till varför man först stoppat den. Det hände under Ibrahim Baylans tid som utbildningsminister.
Och rapporten handlade inte om elevernas terminsbetyg utan elevernas resultat på nationella prov.
Det är lätt att gå i fällan om att bara en formellt utbildad lärare är en kompetent och bra lärare.
Det är med lärare som med journalister, en stor del av den faktiska yrkesskickligheten ligger utanför vad den formella utbildningen kan ge.
Comment by Jean — 2011 04 14 10:49 #
Till Jean: Likväl vill Jan Björklund (FP) nu få lärare som saknar något i sin formella utbildning att skaffa sig full behörighet som lärare.
Comment by Enn Kokk — 2011 04 14 11:17 #
För Jan Björklund verkar det ibland vara så att kartan är viktigare än terrängen…
Comment by Jean — 2011 04 14 11:53 #
Till Enn Kokk! Tack för ditt uttömmande kommentar ovan. Du har helt rätt i din analys – i stort sett. Självklart ska vi alla, oavsett politisk sympati, även kritiskt granska nuvarande regerings handhavande av den svenska skolan, därom är vi nog överens. Men var det inte så att i den dåvarande kommunala skolan elever som var studiemotiverade inte fick studiero i klassen, ej heller utmaningar till bättre resultat pga att lärarna ”väntade in” de som hade det lite trögare att tillgodose sig kunskaperna? Om du inte håller med mig därvidlag så har jag promemorior från ett tiotal skolors lärare som ansåg så. Om detta ”syndafall” var skolledningens, lärarnas eller politikernas fel vet jag ej, men faktum kvarstår. När de sk friskolorna kom klev många studiebegåvade elever över till dem eftersom de hade i många år bromsats av lärarna i de kommunala skolorna. Självklart blev det ett dränage av ambitiösa elever, men ”skulden” till det var kommunens politiker och anställda. Det började redan på 70-talet när mina barn var små!
Comment by Lars Rudström — 2011 04 14 22:03 #
Till Enn Kokk! Din sista mening i ditt inlägg till mig ovan ”Mot bakgrund av…” ger ju just en stark anledning och riktning mot nationella prov som rättas av opartiska lärare. OM det är som du påstår om betygsnivåerna så vore det problemet ur världen. Hur var det med våra real- och studentskrivningar då det begav sig? Då var det ingen som påstod att någon lokal skola satte ”fel” betyg?
Comment by Lars Rudström — 2011 04 14 22:11 #
Till Lars Rudström: Jag var en gång i världen en sån där vällyckad elev – jag hade årets bästa studentbetyg i min skola, med en hel rad A – men jag har aldrig trott på den tävlings- och urvalsskola som du och andra pläderar för. Den skapar helt nya problem.
Studiebegåvningar brukar alltid kunna ta sig fram – de är ju intresserade och motiverade – och om de får vara kvar bland mindre lyckligt lottade kamrater, bidrar deras närvaro till att stimulera och lyfta även dessa.
Comment by Enn Kokk — 2011 04 15 11:34 #
Till Enn Kokk: Jag pläderar INTE för en ”urvalsskola”. Jag pläderar för att de som har förutsättningarna för att införskaffa sig kunskaperna ska så få göra utan att de bromsas i sin ambition och personliga utveckling! Jag ska inte skrävla, men som arbetargrabb med sjuårig folkskola och därefter åtta års fabriksarbete med stark facklig ambition började jag studera igen vid 23 årsålder. Ett års studier för realexamen var tillräckligt sedan som primus bland ca 50 elever på gymnasiet under samtliga tre år var jag stolt som arbetargrabb. Några stora A:n delades av princip inte ut överhuvudtaget på det gymnasiet. Men mina mina betyg gav mig självkänsla och visade att även en arbetargrabb kunde göra bra ifrån sig.
För mig var just betygsnivåerna mycket viktiga, kanske inte för dig. Med dessa höga betyg kunde jag fritt välja vilken teknisk högskola eller universitet jag ville fortsätta att studera vid. Så blev det. Tolv akademiska studieår som slutade med en lic.examen var gott nog. Under tiden som licensiand var jag på flera institutioner sk övningslärare. Studenternas grundkunskaper var bedrövliga. Sedan gick jag tillbaka till industrin, där hörde jag hemma!
Nå, vi två lär väl aldrig finna en gemensam platå att diskutera skolans uppgift. Så får det väl bli!
Men jag uppskattar din blogg. Ha fördragsamhet med mina ibland ”elaka” inlägg. Egentligen är jag en fridens man vid 74 års ålder (samma som du?) men har ett behov att diskutera.
Comment by Lars Rudström — 2011 04 15 23:27 #
Förlåt en del felstavningar!
Comment by Lars Rudström — 2011 04 15 23:28 #
Till Lars Rudström: I början av andra ring fick jag ett kungastipendium – trots att jag redan då var republikan, men jag var som sagt duktig i skolan – och fick göra en två veckor lång studieresa till Norge.
Med på resan var en flicka som kom från en antroposoffamilj, och eftersom vi blev goda vänner, tog hon mig med på ett alldeles eget studiebesök till Steinerskolen, en antroposofisk skola i Oslo.
Ett utmärkande drag för Steinerskolen och andra liknande skolor var att man inte gav betyg. Jag frågade nyfiket en av lärarna, författaren Jens Björnebo, hur man då gjorde, om eleverna ville fortsätta på utbildningar med antagningskrav i form av vissa betygsnivåer.
Han flinade lite och så sa han:
– Då ger vi dem ett betyg som är så pass högt att de kommer in. Och de brukar klara sig bra.
Det här har jag alltid tyckt var en underbart lärorik historia.
Comment by Enn Kokk — 2011 04 16 9:18 #
Till Enn Kokk: Ja, det var sannerligen en lärorik historia. Men samtidigt beskriver den ju något av problemets komplexitet. Undrar hur det står till nere i Järna i det svenska ”högkvarteret” för antroposoferna.
Du är emot betygsjakt, jag är för betygsättning. Fler nationella prov ger transparens och ger en god inblick i varje skolas/elevers kompetens.
Tack för alla dina intressanta kommentarer. Nu ska jag inte besvära dig mer i detta ämne.
Comment by Lars Rudström — 2011 04 16 11:10 #