Melodikkrysset nr 7 2008
17 februari 2008 17:49 | Barnkultur, Musik, Politik, Teater | 14 kommentarerMitt webbhotell har för andra gången på relativt kort tid utsatts för en allvarlig hackerattack. Min blogg har, som andras där, legat nere i flera dar, medan man har ökat säkerheten och bytt operativsystem. Som tur är har min webmaster, Bo Strömberg, säkerhetskopierat bloggen, vilket innebär, att vilka skador som attacken än kan ha förorsakat, går det förlorade att återställa. Men vad är det för idioter som sabbar så här för andra?
Nu är bloggen, med komplett tidigare innehåll, flyttad till ett nytt webbhotell – se Bo Strömbergs kommentar, som ligger under den här texten. Bo är en hjälte! Jag får lov att tacka honom för allt jobb han har lagt ner, också på något annat sätt än genom att passa hans och vår dotter Kerstins barn.
Den här texten om Melodikrysset nummer 7 fick jag alltså skriva och lagra i min egen dator i avvaktan på att bloggen skulle bli tillgänglig igen. Och här är den nu:
För egen del tyckte jag inte att det här Melodikrysset hörde till de svårare.
Till min egen förvåning kom jag till och med på, att det var Pet Shop Boys som sjöng ”Go West”, den med det upprepade ordet ”Together”. Jag har för säkerhets skull kontrollgooglat, så jag vet, att det är rätt.
Lite huvudbry vållade mig också ”Temple of One Love” med BWO, Bodies Without Organs (där bland andra Alexander Bard ingår), från Melodifestivalen 2006. Jag konstaterar åter igen, att melodierna i de här festivalerna mest utmärks av att aldrig fastna i mitt musikminne.
Fast det händer förstås också med helt andra typer av musik, att det tar en stund, innan polletten faller ner. Längst grubblade jag i dag på vad det var som Jan ”Tollarparn” Eriksson spelade ur Jan Malmsjös repertoar. Till slut kom jag på det: ”En så’n underbar dag som idag”.
Resten kom jag på bums och utan att googla.
ABBAs ”Ring, ring” skulle förstås leda tanken till en mobiltelefon. Själv är jag en sån där urmodig typ, som inte har någon mobiltelefon, inte ens telefonsvarare på min vägganslutna telefon. Jag tycker inte att man ska vara nåbar jämt, inte heller att man ska babbla överallt.
Möjligen har det med åldern att göra – och det var väl också på grund av den som jag klarade resten av frågorna så lätt.
På 1950-talet lyssnade vi alla på den enda kanalen i radio, lärde oss följaktligen allt om alla sorters musik, också att känna igen sångröster.
Alltså minns jag, att den kristallklara röst vi hörde sjunga ”14 år tror jag visst att jag var” tillhörde den då mycket unga stjärnan Ingeborg Nyberg.
Alltså har jag lyssnat på programmen med gammal dansmusik och lärt mig känna igen Karl Grönstedts ”Månsken över Ångermanälven”, som illustrerade frågan om veckans vattendrag.
Alltså har jag många gånger lyssnat till den sjungande bonden Bertil Boo, som här sjöng en sång om sig själv.
Alltså har jag i samma ångradio många gånger hört Kai Gullmars ”Uti Rio de Janeiro”.
Alltså har jag där också hört Egon Kjerrman – mannen som sjöng hellre än bra – framföra den roliga ”Bla-bla-bla”.
Alltså har jag, fastän jag då redan var överårig, i radio hört Thomas Funck – mannen med alla de olika rollrösterna – göra sin serie om Kalle Stropp och Grodan Boll. Här hörde vi Grodan Boll sjunga ”Skiffle i ett skafferi”. Thomas Funck har jag förresten sett och hört live på en av de väldiga midsommarfesterna på Sågplan i min barndoms Juniskär.
Och alltså har jag under min skoltid i det närbelägna Nylands skola (i Njurunda, inte Ångermanland) sjungit Felix Körlings ”Nej se det snöar”, liksom jag – ända från programmets begynnelse 1959 – har hört signaturmelodin till ”Sommar”, ”Sommar, sommar, sommar” av Sten Carlberg och Eric ”Kvar i sängen” Sandström. Den här dubbelillustrationen skulle leda tanken till den inte alltför svårfunna förbindelselänken årstider.
Den som för övrigt lär ha kommit med idén till ”Sommar” var Tage Danielsson, då för tiden chef för radiounderhållningen. Här förekom hans förnamn dock som svar i en annan fråga, där ljudillustrationen var ett revynummer. Tage har jag alltid gillat högt och rent. Jag och Birgitta har varit på flera av Svenska Ords revyer; vi har dem alla på video. Jag talade med Tage i telefon 1968, då han och Hasse Alfredson engagerade sig i socialdemokraternas valrörelse: Vi pratade om lanseringen av hans ”En soffliggares dagbok”, som var ett led i detta. Och jag har på gamla dar, 2002, gett ut en bok, som lånar sin vemodiga titel från en sångtext av Hasse & Tage, som också återges i boken, ”Var blev ni av, ljuva drömmar?” Ni hittar sången ovan under Kulturspegeln, Sångtexter.
Då var det väl bara en låt kvar, gammal även den – och bra: Ella Fitzgeralds och George Shearings ”Lullaby of Birdland”. Fast här sjöngs den av Babben Larsson, en dam med många talanger.
* * *
Kanske söker du något svar till allra senaste Melodikrysset? Prova då med att antingen gå direkt in på min blogg, http://enn.kokk.se, eller med attklicka på Blog ovan. I båda fallen bläddrar du dig sen ner till aktuell lördag.
14 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
Skönt att hitta din blogg igen, blev lite orolig ett tag men det ordnade sig till det bästa. Måste säga att jag blev lite full i skratt när jag läste artikeln om kapningen. Precis under den var en annons med texten: ”En skruv lös.” Ingen kommentar…Hälsningar Ingrid N i Nyköping
Comment by Ingrid Nylin — 2008 02 17 19:22 #
Som jag minns det var det en annan signaturmelodi på sommaren 1959, när Sommar gick för första gången. Det var en instrumental låt som lät som något av Petersson-Berger men inte var det. Minns jag inte alldeles fel var det också Pär Rådström som ensam hade programmet hela den sommaren. Jag förknippar den med Dala-Demokraten i Falun, där jag då jobbade, med doften av trycksvärta i sätteriet och Trocadero, som då var en ny läskedryck, samt med kärlekssorg. Då var det ytterst välgörande med Pär Rådström. Jag minns att jag också tyckte att det var en förflackning när Sten Carlbergs ”Sommar, sommar, sommar” blev signaturmelodi, fast jag numera har lärt mig att den inte är lika okomplicerad som den låter. Själva melodin har nog inte Eric Sandström något att göra med. Som signatur är den instrumental. Men som sagt. Pär Rådströms kåserier den varma sommaren 1959 glömmer man inte i första taget.
Hans O, som med glädje hälsar in blogg välkommen tillbaka.
Comment by Hans O — 2008 02 18 14:11 #
Till Hans O Sjöström: Du kan nog ha rätt i att det var en annan signaturmelodi alldeles i början. Själv minns jag den inte – däremot minns jag att Pär Rådström ensam stod för programmen i begynnelsen. Han var mycket hörvärd.
Sandström har naturligtvis inte gjort melodin till ”Sommar, sommar, sommar”, däremot texten.
Trocadero, en ljus läsk med lite colasmak, finns väl fortfarande?
Comment by Enn Kokk — 2008 02 18 14:21 #
Trocadero, ja Jag undrar om jag ens har smakat på den. Det jag minns var de ljusa och färgglada etiketterna på flaskorna som stod litet här och där på ombrytarborden. Jag har aldrig varit mycket för läsk men kunde som barn i nödfall klämma ner en Loranga eller Blodapelsin. Men sen var det stopp. En tid (inte under barndomen eller tonåren men sen) försökte jag med rom och Coca-cola och gin och tonic. Rom och Coca-cola slutade jag med nästan på en gång, men gin och tonic fick hänga med ett tag till. Tills jag upptäckte Dry Martini, som du ofta skriver så vackert om. I slutet av femtitalet fanns också en läsk som hette Guldus och påstods smaka äpple, men det vet jag heller inget om.
Comment by Hans O — 2008 02 18 22:57 #
Till Hans O Sjöström: Både rom och cola och gin och tonic är som långdrinkar för söta för en diabetiker som jag. Men en riktigt torr Dry Martini är supergod.
Guldus, mycket riktigt en läsk med smak av äpple, var ett mycket starkt märke uppe i sundsvallstrakten, då våra barn var hos farmor och farfar i Juniskär och hälsade på. Dom minns fortfarande, med lite längtan tror jag, farmors Guldus, som serverades källarsval; öl och läsk förvarades i jordkällaren.
Comment by Enn Kokk — 2008 02 19 9:49 #
Guldus finns fortfarande, och tillverkas numera av Vasabryggerier. Den har mycket tydlig och ren äppelsmak. http://www.vasabryggeri.nu/html/produkter.html
http://sv.wikipedia.org/wiki/Guldus
Comment by Kerstin — 2008 02 19 14:02 #
Även vi som är födda sent 70-tal kan klara av Melodikrysset utan större åthävor. Vi har lite lättare med BWO än med Tollarparn men tack och lov finns det de som skriver på sin hemsida att det var ”En sån underbar dag som idag” som söktes!
Comment by Anders — 2008 02 19 17:48 #
Till Enn. Visst finns Trocadero fortfarande. Kan köpas i såväl små som stora (1,5 l) buteljer samt på burk i (nästan) vilken livsmedelsbutik som helst. Det slogs lite extra på trumman för den i fjol då det var 50 år sen den lanserades i Sverige. Innehåller koffein.
Trocadero har sina trogna fans (en av dem kusin Rosin, tror jag mej veta), liksom Portello som tyvärr är nästan omöjlig eller i varje fall mycket svår att få tag på söder om Sundsvall.
Comment by HO — 2008 02 19 21:07 #
Mittåt, åren rusar och vi med dem: den där trumslagningen var nog redan för fem år sen, 2003.
Comment by HO — 2008 02 19 21:08 #
Till Hans O Alfredsson: Jo, Trocadero finns, till exempel i mitt Coop Konsum ett stenkast härifrån.
Portello hade jag en gång ett särskilt förhållande till. Det var min favoritläsk under det tidiga 1950-talet, då jag jobbade som springsjas på Berglunds handelsbod i Juniskär. En törstsläckare med mycket speciell smak var det.
Comment by Enn Kokk — 2008 02 19 21:39 #
Hej! Såg att du löste ”En sån underbar dag som idag” i ett gammalt kryss, så du kanske kan texten. Jag skulle nämligen vilja ha den svenska versionen men kan inte hitta den någonstans! Kanske du skulle kunna publicera den? Jag skulle vara väldigt glad och tacksam.
Comment by Amanda — 2010 03 27 19:49 #
Till Amanda: Jag har en ganska stor samling sångböcker, däribland också schlagersamlingar, men ingen av dem tycks innehålla ”En sån underbar dag som idag”, som väl fick sin svenska språkdräkt av Alf Hambe.
Har någon läsare den, ber jag i så fall om hans/hennes hjälp med att bistå Amanda med den – jag upplåter gärna plats här på bloggen.
Comment by Enn Kokk — 2010 03 27 20:23 #
”En så’n underbar dag som idag” (”A Wonderful Day Like Today”) är hämtad ur den brittiska musikalen The Roar of the Greasepaint – The Smell of the Crowd (Spela spelet på svenska) som faktiskt är en allegori över klassmotsättningar och klasskamp i Storbritannien — den lille mannen, ”Cocky”, blir hur han än försöker hävda sig genomgående toppriden av etablissemanget personifierat, ”Sir”. Musikalen är skriven av Leslie Bricusse och Anthony Newley.
I sången ”En så’n underbar dag som idag” får Sir och Cocky båda skildra hur de upplever tillvaron en morgon — var och en ur sitt perspektiv. Men jag undrar just om Cockys blåfrusna syn på saken har fått komma med i Jan Malmsjös inspelning av Alf Hambes svenska översättning, som jag inte har hört.
Den svenska texten verkar inte finnas i någon sångsamling som går att söka fram. Men den engelska texten kan jag presentera:
A Wonderful Day Like Today
By the flickering flame of Mount Olympus, Cocky, it’s great to be back at the game!
The second I saw it, I knew.
I said to myself: “Aha!”
I could tell at a glance
That it wasn’t by chance
That we happened to be where we are.
From the moment I woke with the lark,
We were both of us singing away,
And the sky was so blue
I instinctively knew
We were in for a wonderful day.
As I told you before
When I saw what I saw,
I was terribly tempted to say:
On a wonderful day like today,
I defy any cloud to appear in the sky,
Dare any raindrop to plop in my eye
On a wonderful day like today.
On a wonderful morning like this
When the sun is as big as a yellow balloon;
Even the sparrows are signing in tune
On a wonderful morning like this.
On a morning like this I could kiss ev’rybody,
I’m so full of love and good will.
Let me say furthermore, I’d adore ev’rybody
To come and dine — the pleasure’s mine —
And I will pay the bill!
May I take this occasion to say
That the whole human race
Should go down on its knees,
Show that we’re grateful
For mornings like these
For the world’s in a wonderful way
On a wonderful day like today.
On a wonderful day like today
When the sky is as grey as an elephant’s nose,
Half of me’s freezing — the other half’s froze!
On a wonderful day like today — I’m only joking!
May I take this occasion to pray
For a little less cold and a little more heat.
Even the sparrows are stamping their feet;
If they spoke I know just what they’d say!
On a wonderful day like today.
On a wonderful day …
Comment by Magnus Andersson — 2010 03 30 14:14 #
Till Magnus Andersson: Tack! Jag mindes den här sången, melodin mer än texten. Ditt perspektiv på den senare är intressant och väcker min nyfikenhet.
Jag har ett ganska stort musikbibliotek: sångtexter, musik, texter om musik, biografier. Men den här finns inte i någon av de böcker/häften jag har.
Så om någon har den svenska texten, kom igen!
Comment by Enn Kokk — 2010 03 30 15:13 #