Ett nytt lag tar över
21 mars 2011 17:18 | Politik | 22 kommentarerJag har tidigare välkomnat Håkan Juholt som ny partiordförande och Carin Jämtin som ny partisekreterare.
Draget av att socialdemokratin tar ett lätt steg åt vänster eller kanske snarare ett steg tillbaka i mer klassisk socialdemokratisk riktning förstärks av att nu även Leif Pagrotsky och Veronica Palm plockas in i VU-kretsen.
Jag har inget otalt med vare sig Thomas Östros eller Ylva Johansson. Jag är, i rent personliga termer, på god talefot med Thomas som är distriktsordförande här i Uppsala, och jag skrev till exempel väl om hans insats i TV före valet. Dock har naturligtvis en viss distansering efter valet till budskapet före valet påmint om hur nära förbunden han har varit med den nu avgående partiledaren Mona Sahlin – han fick ju sin post som ekonomisk-politisk talesman efter en ganska brutal offentlig avsättning av Per Nuder – så kanske är det, nyktert och osentimentalt sett, en logisk åtgärd av valberedningen att ersätta både honom och Ylva Johansson.
Jag ser av kommentarer både på S-bloggar och i vissa tidningar, att det finns spekulationer om att Mikael Dambergs upphöjelse till ordinarie ledamot i VU skulle innebära att han därmed är utsedd att bli ekonomisk-politisk talesman. Om detta vet varken jag eller någon annan tillräckligt mycket. Jag vet bara att det inte är partiets valberedning som utser någon till den här funktionen, och ytterst är det partiledaren som – om och när han blir statsminister – utser sina ministrar, inklusive finansminister.
Oavsett om nu Mikael Damberg har kompetens nog – och Juholt vill ha honom – så har han ett handikapp: jämfört med Anders Borg är han blek i debatten. Ur både kunskaps- och slagfärdighetssynpunkt vore Leif Pagrotsky ett mycket bättre val, om nu Pagrotsky med sina hjärtproblem tycker sig orka med detta. För egen del hoppas jag att Dambergs upphöjelse till ordinarie i VU därför mest ska ses som det det säkert också är: ett sätt att blidka stockholmslänarna och deras allierade, så att valberedningen kan avge ett enhälligt förslag.
Valberedningen har fortfarande inte fyllt en vakant suppleantplats i VU, en plats som rimligen bör gå till en kvinna. För egen del skulle jag gärna se att den platsen gick till Lena Sommestad. För det finns det flera skäl. Lena har som ingen annan inför den här kongressen samlat ett brett stöd i vårt parti men också bland sympatisörer utanför vårt parti, som när hon framfördes som kandidat till partiledarposten sa, att de med henne i ledningen också skulle bli partimedlemmar. Än viktigare tycker jag det är att i partiets högsta ledning ta till vara Lenas stora kompetens som miljöpolitiker och miljödebattör. Det här har också en annan sida: I det ögonblick då socialdemokratin åter på allvar av miljöengagerade människor betraktas som ett röd-grönt politiskt alternativ, kan vi också börja återerövringen av vänstersinnade miljöpartiväljare. Av det här skälet borde inte minst partiorganisationerna i Storstockholm satsa på att få in Lena i VU.
För Uppsalas och Uppsala läns del är det här förstås, mot bakgrund av vad som just har hänt med vår distriktsordförande, en delikat fråga. Men märk att Lena aldrig har ställts mot Thomas – det är inte i rollen av blivande finansminister jag och andra som på olika sätt har stött henne har sett henne.
22 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
För mig kom beskedet om Damberg som en kalldusch.
Comment by Kerstin — 2011 03 21 17:21 #
Till Kerstin Berminge: Han satt redan tidigare i VU, fast då som suppleant. Och den ledande S-politikern i det befolkningsmässigt tunga Stockholms län bör ju finnas med i partiledningen. Helt solklart är det däremot så att den politiska tyngdpunkten i och med valberedningens förslag flyttas lätt åt vänster, alltså i mer traditionell socialdemokratisk riktning.
Comment by Enn Kokk — 2011 03 21 17:30 #
Jag håller, som vanligt, med dig i din analys. Jag hoppas också på Pagrotsky och Sommestad. För min del tror jag till och med att Sommestad skulle vara den bästa debattmotståndaren s har gentemot Anders Borg. Hon var strålande i P1:s lördagsintervju
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3071&artikel=4395092
Comment by Joakim — 2011 03 21 18:42 #
Till Joakim: Fast nu finns det ingen VU-plats kvar längre – den sista vakanta platsen gick till Lena Micko från Östergötland. Dock vet jag inte om det finns någon vakans, eller kan bli, i programkommissionen. Där skulle Lena Sommestad också platsa,
Comment by Enn Kokk — 2011 03 21 18:46 #
Du menar att Stockholms län inte har någon socialdemokrat att ställa upp med?
Comment by Kerstin — 2011 03 22 0:10 #
Lena Micko istället för Lena Sommestad? Har valberedningen blivit alldeles från vettet!?
Lena Micko, vad har hon någonsin åstadkommit? Hon är en förlorare. Vilket stöd har hon i partiet? Inget! Hon har inte ens socialdemokratiska värderingar.
Hur kan hon få en plats i VU framför Lena Sommestad? Vad är detta för jävla maktspel? Jag hoppas verkligen att kongressen tar sitt ansvar och kör över valberedningen på den här frågan!
(programkommissionen är det väl ingen som lyssnar på?)
Och om inte Lena ska in i VU, vem fan ska då vara ekonomisk-politisk talesman? Visst, Pagrotsky skulle kunna funka men Lena är bättre lämpad.
(snacket om Damberg tolkar jag som önskedrömmar från borgerligheten, självklart kan partiet inte ha en ekonomisk ansvarig som står till höger om nio av tio medlemmar, och som dessutom saknar ekonomisk kompetens)
Comment by Björn — 2011 03 22 7:37 #
Jag har hållit på Lena Sommestad under hela den här processen. Jag hoppas verkligen att kongressen ser till att hon får en framträdande plats i partitoppen. Den som följer Lenas blogg kan inte bli annat än imponerade.
Comment by Vendla — 2011 03 22 8:50 #
Det här har också med partiets inre uppbyggnad, uppdelningen i partidistrikt, att göra. Som alla verkar ha begripit har omstöpningen av partiledningen inneburit en lätt vänstersväng eller om man så vill en återgång i mer traditionellt socialdemokratisk riktning. Att i det läget beröva de partidistrikt som inte är med på den vagnen allt inflytande eller mer självsvåldigt börja plocka vänsteravvikare från dessa distrikt vore väl kanske inte heller så smart för partiets fortsatta sammanhållning. Så kompromisser i lagom portion får man nog acceptera.
Comment by Enn Kokk — 2011 03 22 9:48 #
Det hela är ju bara ett spel för gallerierna. Prime (= Svenskt Näringsliv) vill ha högersossar, och så blev det också – Damberg ersätter Thomas Östros som ekonomisk-politisk talesman, det kan man kalla högervridning om något. Juholt är bara en liten fasadmässig eftergift, galjonsfigur. Högersossarna blir ordinarie, vänstersossarna suppleanter. Money talks (fast det var värst vad sosseeliten säljer ut partiet billigt, 4 miljoner det kan man kalla vrakpris). När väljarna inser kuppen kommer röstsiffrorna fortsätta rasa.
Comment by Nemokrati — 2011 03 22 18:02 #
Till Nemokrati: Här har du faktiskt fel – VU har fått flera nya ledamöter, vars inval innebär förändrad kurs och då inte åt höger.
Comment by Enn Kokk — 2011 03 22 18:56 #
Jag hoppas verkligen att kongressen lyfter fram Lena Sommestad, och särskilt hennes idéer om partistruktur och organisering.
Jag tror inte att Socialdemokraterna eller det politiska Sverige har råd att vara utan henne. Den entusiasm hon har väckt under det senaste halvåret, inte minst hos unga storstadsbor, saknar motstycke bland s-politiker under de senaste decennierna.
S-studenter, S-kvinnor, Transport, Broderskapsrörelsen och flera SSU-förbund, som tidigare har lyft henne som partiledare borde gå samman för att få in henne i VU och gärna som Ekonomisk-politisk talesperson.
För er som har missat det så var hon strålande i SR:s lördagsintervju nyligen:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3071&artikel=4395092
Comment by Joakim — 2011 03 22 18:57 #
Oavsett vad man tycker om Thomas Östros och Ylva Johansson som politiker, anser jag att det ur demokratisynpunkt är tveksamt att en valberedning mitt under en mandatperiod går kräver att två av partikongressen utsedda ledamöter i den högsta ledningen ska avgå ”frivilligt”.
För övrigt noterar jag den bedövande tystnaden om att Pär Nuder, knuten till Madeleine Albrights konsultgäng, fungerar som bollplank åt den föreslagne nye partiledaren.
Comment by Jean — 2011 03 22 20:22 #
Till Jean: I formell mening har du naturligtvis rätt, men å andra sidan kan man väl heller inte på allvar hävda att det stora socialdemokratiska valnederlaget uteslutande var Mona Sahlins fel. Alla någorlunda insatta inser ju också att framför allt några i partiledningen mer aktivt bidrog till den här kursen och därmed till valförlusten. Om VU och paristyrelsen hade följt Mona Sahlins uppmaning att kollektivt ställa sina platser till förfogande, hade dock resultatet med all sannolikhet blivit ungefär detsamma: samma personer hade fått lämna och hade ersatts av de personer som nu kliver in i partiledningen.
Comment by Enn Kokk — 2011 03 22 21:56 #
Visst är det fler som har ansvar för SAPs valförlust. Men de klamrar sig fast vid VU-stolarna. Det förstärker bilden av politiker som är mer angelägen om den egna positionen än om vad som är bra för partiet.
Comment by Jean — 2011 03 22 22:13 #
Till Jean: Det är nog sant att det fanns fler ansvariga, men det viktiga nu är att partiet markerar en vilja till självprövning och därefter till viss kurskorrigering.
Comment by Enn Kokk — 2011 03 23 10:13 #
Hej Enn!
Har du några bra förslag om hur processen av val av ny partiledare kan bli öppnare till nästa gång?
Hälsningar
Rustan Rydman
Stockholm
Comment by Rustan Rydman — 2011 03 23 20:44 #
Till Rustan Rydman: Grundproblemet är väl att alla vägrar tala om ifall de är intresserade – du vet, det där argumentet att de ska fundera på saken först när de eventuellt har fått frågan från valberedningen.
Alltså måste de tvingas bekänna färg, förslagsvis av valberedningen. Färg då också i meningen att de blir tvungna att berätta vad de vill med ett eventuellt partiledarskap. Blir det så, kommer media att ställa ännu fler frågor om deras inställning i olika frågor med påföljden att också partimedlemmarna får en mer realistisk bild av vad kandidaterna egentligen står för.
Comment by Enn Kokk — 2011 03 23 21:41 #
Till Enn: Visst är det viktigt ”att partiet markerar en vilja till självprövning och därefter till viss kurskorrigering”. Idag publicerar tidningen Dagens Samhälle (ägs av Sveriges Kommuner och Landsting) en förstasida med rubriken S-toppar kvar trots valfiasko.
På nästa sida möts läsaren av en artikel som börjar med ”Mona Sahlin och hennes ledargäng fick gå. Men tre av fyra lokala S-ledare som backade mer än Sahlin i valet är kvar i toppen”. Av 56 lokala S-ledare som tappade fler än väljare än partiets rikssnitt (-4,4) har enbart 15 avgått. På uppslaget därefter berättas om en socialdemokratisk kris i hela Europa. Så nog tycks partiet behöva en självprövning.
Comment by Jean — 2011 03 24 10:39 #
Till Jean: I princip har du rätt, men den här analysen måste nog göras på lokal nivå. Eftersom vi har gemensam valdag, kan ju ibland en rikstrend, satt i riksdagsvalet, sätta märkbara spår även i landstings- och kommunalvalen. I de senare valen är det snarare undantagen – alltså de som gör framgångsrika val trots att det går åt helvete i riksdagsvalet – det intressanta: vad var det som gjorde att det gick bra eller i vart fall någorlunda hyfsat?
Comment by Enn Kokk — 2011 03 24 11:06 #
Till Enn: Men poängen i Dagens Samhälles lista är, som jag ser det, att dessa 56 lokala ledare tappade mer än rikstrenden, och klamrar sig ändå kvar.
Det finns enligt Wikipedia 290 kommuner i Sverige. I 244 gick det alltså bättre än rikstrenden. I alla 56 ”sämre” kommuner går det inte att hitta förklaringar som i exempelvis Göteborg. Där efterträdde Anneli Hulthén den populäre Göran Johansson.
Socialdemokraterna lyckades generellt sett bättre i kommun- och landstingsvalen än i riksdagsvalet men den röd-gröna koalitionen misslyckades med att bli störst i Sveriges Kommuner och Landsting. Det är tänkt att Ilmar Reepalu från Malmö ska fortsätta att vara Socialdemokraternas gruppledare i förbundet.
Det har han varit, tror jag, sedan förra seklet trots den ena tillbakagången efter den andra i sin egen hemkommun. Inte mycket till självransakan där inte.
Med det sätter jag för min del punkt i den här tråden.
Comment by Jean — 2011 03 24 12:16 #
En korrigering bara: Det gick bättre för SAP i 234 kommuner, inte i 244.
Comment by Jean — 2011 03 24 12:18 #
Vid det här laget är det nog många av våra gamla
partivänner som hoppas att partikongressens tongånger ska omsättas i politik som ska ge oss tillbaka demokratisk socialism.
Före kongressen skrev jag följande dikt.
ANDRA TIDER
Farfar hyllar Per-Albin, socialdemokraternas ledare.
Han som sprängde partipolitikens trånga ramar. Målet var ett folkhem för alla.
Far girar åt höger med segelbåten Framtiden.
Ombord studerar han skrifter om Nya moderaterna och näringslivets utveckling.
Mor vårdar hem och hus. Längtar efter barnbarn.
Drömmer om en rättvis tid med delat ansvar
i hem och samhälle.
Sonen tar fram senaste laptoppen. Fördjupar sig i Alliansens syn på ett samhälle utan besvärande jämlikhetsideal.
Ökande rikedom med sänkta skatter kan skönjas runt hörnet.
Arne Lönnquist, Kungälv
Comment by Arne Lönnquist — 2011 03 27 18:56 #