Långt ifrån en pilsnerfilm

22 februari 2011 15:47 | Film | 1 kommentar

Som pensionär har man möjlighet att se film på dagtid, till exempel SvTs filmvisningar vid lunchtid. SvT har där visat ganska många svenska pilsnerfilmer, men i dag bjöds det på starkare varor.

Alexander Mackendricks film ”Massor av whisky” (”Whisky Galore”, 1949) har jag sett ett par gånger tidigare, den första gången i mycket yngre dar då jag själv fortfarande var helnykterist; jag har dock inget minne av att jag då skulle ha reagerat mot de agerandes starka begär efter starka drycker, däremot av att jag tyckte att det var en rolig och sevärd film.

Det tycker jag fortfarande.

Den bygger på en verklig händelse. 1943 förliste ett fartyg lastat med 50.000 flaskor whisky, avsedda för den amerikanska marknaden, utanför Skottlands kust. I filmen, inspelad på Yttre Hebriderna, sker förlisningen utanför en ö kallad Todday, där det på grund av krigstida avspärrningar råder svår torka (på whisky alltså) – befolkningen på Todday lider svårt därav.

När jag nu åter har sett filmen i TV slås jag av hur fint skildrad – i svart-vitt foto – den här stormpiskade och karga ön, utkastad i Atlanten, inklusive öns lilla befolkning är. Också krigstidens övriga vedermödor, alls inte så svåra som bristen på whisky, skildras. Vi får även möta öns lilla hemvärnsstyrka under ledning av dess chef, spelad av Basil Redford.

Han lär sina mannar nödvändiga ting som att upprätta vägspärrar för att stoppa tyskarna, ifall dessa skulle gå i land just här. Men i ett stycke är han alltför nitisk: När det där skeppet med all whiskyn går på grund, föresätter han sig att – tvärtemot vad samtliga andra på ön vill, för den delen också hans överordnade på annan ort – att vakta det grundstötta och övergivna fartyget, så att det inte plundras på sin begärliga last.

Men de övrigas list och sammanhållning är stor: whiskylådorna hamnar i en grotta, och när av chefen för hemvärnet tillkallad förstärkning försöker göra tillslag mitt under konsumtion – bland annat vid en fest med dans, till reel spelad på säckpipa – försvinner alla flaskor som genom ett trollslag i tid.

I slutjakten med två kappkörande bilar ut till smuggelgrottan hindras lagens arm i sista stund att nå sitt mål – medlet är ett hastigt upprättat militärt taggtrådsstängsel.

I denna whiskydoftande historia interfolieras också två exempel på spirande kärlek – som dock också de på skotskt sätt för att legaliseras först måste bekräftas med massor av whisky.

Filmen skildrar även denna övärlds stränga religiositet. Öborna upptäcker whiskylasten lagom till söndag, men då måste det ju råda sabbatsfrid, så alla väntar snällt fram till midnatt – men då djävlar! Och på festen med all whiskyn tinar också den strängaste och mest religiösa svärmodern in spe upp. Plötsligt ses hon le mot de dansande, och så riktas kameran mot det stora glas whisky som nyss stod på bordet bredvid henne. Nu är glaset tomt.

1 kommentar »

RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URI

  1. Tack SvT för alla folkloristiska tidsförnimmande kultur- och pilsnerfilmer om eftermiddagarna. Pris ske ock denna blogg, som puffar för dem.
    Deras starka kronografi är verkligen kulturstärkande! Den allena saliga ”kvaliten” är underordnad, njut envar istället av den mäktiga känslan av tidsflytt – ett stärkande och uppbyggligt fenomen i dessa framåtrusande inreflektiva tidevarv!
    Ingenting är idag så värdelöst som igår. Trots att alla vet hur framtiden skapas av historien och dess lärdomar.
    Och rör inte Public Service, Lena Adielsson och andra dekultiverare!!!

    Comment by Rolf Liljeblad — 2011 02 23 10:39 #

Lämna en kommentar

XHTML: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^