2 kommentarer

1. Att en tidning, genom sin journalistisk, skulle kunna dra in så mycket pengar från sina läsare att den skulle betala sina utgifter, är nog en vacker dröm som
   ligger långt tillbaka i tiden. Frågan är om så värst många dagstidningar någonsin har kunnat betala sina kostnader enbart på pengarna från läsarna. Tidningar har väl alltid sen 1900-talets början varit att likna med privata TV-kanaler: Huvudsakligen har ekonomin byggt på annonsinkomster: Upp emot 70-80 procent, särskilt för de mera kvalitetsbetonade morgontidningarna, har kommit från reklaminkomster. Med en ökad konkurrens om annonsinkomster är det således helt logiskt att tidningarna förvandlas till varumärkesplattformar för mängder av skilda aktiviteter. Ska dagens dagstidningar, inklusive tabloider överleva, blir det i så fall som enskilda komponenter, i större marknadsorienterade projekt. Jag tycker mig märka Enn att du i dina mediakommentarer, liksom på en del andra områden, lever i en nostalgisk sörgårdsidyll som verkar lite ha att göra med vår verklighet. Det går inte bara önskar sig tillbaka till en tid som inte längre finns (om den någonsin funnits) utan man måste väl i stället försöka finna en strategi som är anpassad efter den verklighet vi lever i? och som kan föra eventuella värderingar vidare in i framtiden?
   Är det inte en sån hållning som kännetecknar den s k reformismen? Och som skiljer reformismen från doktrinär kommunism (och kolartro)? Måhända har den goda journalistiken en chans? Men kanske då med
   hjälp av nya medier? Som din förnämliga kvalitets- blogg är ett spirande tecken på…? Så var inte så pessimistisk nostalgisk käre Enn.

   Comment by Anders Thunberg — 2008 01 10 16:17 #

2. Till Anders Thunberg: Jag har inte talat mot reklamintäkter eller marknadsföring; jag är verkligen inte motståndare till sådant.

   Udden i min lilla mediakommentar var i stället riktad mot att innehållet i kvällstidningarna har allt mindre med seriös nyhetsjournalistisk att göra – i stället bjuder man läsarna (de som finns kvar) på redaktionellt konstruerad underhållning.

   Kvällstidningarnas upplagor sjunker nämligen, och jag förundras inte över detta – så som de ser ut. Min enkla poäng var att de i detta läge tillgriper säljknep som har föga att göra med tidningen i sig.

   Comment by Enn Kokk — 2008 01 10 16:32 #

3. Till Enn Kokk: Då är vi i stort sett överens. Jag arbetade fram till 1969 på Aftonbladet. Då hade Aftonbladet sin ”all time high”. Vi var ganska många likasinnade på dåvarande AB-redaktionen som hade ideer om hur vi skulle befästa denna position och också om hur vi skulle kunna förbättra upplagan ytterligare. Här fanns Margareta Garpe, Ulla Lundström, Anita Sundin, Åsa Moberg, Gudrun Nordgren, K G Bäck m fl. Det skulle ske genom en satsning på starka och engagerade texter, inte så mycket genom marknadssegmentering och dylika tricks, som närmast är att jämföra med s k konstgjord andning. Men tyvärr fick inte våra idéer genomslag utan andra mer destruktiva krafter tog över, krafter som inte trodde på journalistikens möjlighet att nå den enskilda läsaren. Tankar som inte i längden skulle kunna förhindra ett upplageras.

   Det som sedan skett på AB skulle jag vilja karaktärisera som en mer eller mindre framgångsrik konstgjord andning och som AB i dag får tackla utan att verka ha något redaktionellt recept mot. Sker inte en radikal omläggning av kursen kan AB få se en kraftig tillbakagång i upplagan. I dag är både Svenskan och DN mer öppna mot en mer engagerad journalistik än föregångaren AB. Tyvärr.

   Som gammal AB-medarbetare känns det lite bittert att konstatera.

   Comment by Anders Thunberg — 2008 01 10 17:33 #

4. Hela mitt liv, fram till början av 90-talet, har jag skytt kvällspressen. Men när DN började flippa ur, som man gjorde de senaste åren av 80-talet samt början av 90-talet då jag framför allt retade upp mig ordentligt på tidningens hållning i invadrar- och flyktingfrågorna (där man var lömskt invandrarfientlig), upptäckte jag kultursidorna i Aftonbladet. Det var just i den vevan som AB började öka sin försäljning. Jag bidrog till den saken.
   Min gissning är att det var många som gjorde som jag, trots att en hel del annat i blaskan var uselt och att tidningen kunde öka på grund av att den hade material som tilltalade alla kategorier. Men det där andra blev dessvärre bara uslare och uslare, och idag är AB en ren skvallerblaska, med en, ibland två läsvärda sidor, kultursidan och debattsidan.
   Jag gissar att fler nu gör som jag, överger AB också och att det kanske inte går att öka upplagan med bara mer sex, mer mord och mer skvaller. Det man eventuellt vinner i den änden förlorar man troligen dubbelt upp i den andra, som jag befinner mig i.

   Comment by Kerstin — 2008 01 11 0:27 #

5. Till Kerstin: Om det vore så enkelt som en diskussion om ”sex, mord och skvaller” eller ej…?
   En tidning – som ska stå mitt bland sina läsare – får inte vara för fin för att avstå från att också skriva om ”sex, mord och skvaller”…. ämnen som förföljt vår nutida civilisation och som finns beskrivna i såväl de antika dramerna som i böckerna i det gamla testamentet…. Som jag ser det handlar det inte om ”ämnen” utan hur man skriver/behandlar allt som är mänskligt…jag älskar bra deckare, i romaner såväl på film, och tycker att sex också måste kunna beskrivas och finner att skvaller är en beståndsdel i allt umgänge, något behövs för att ska kunna upprätthålla myterna om våra identiteter…

   Comment by Anders Thunberg — 2008 01 11 2:13 #

6. Till Kerstin Berminge och Anders Thunberg: Jag för min del läser, varje dag, kultursidorna och serierna i Aftonbladet, när jag hittar något intressant där även ledarsidan och debattsidan.

   Naturligtvis är det inte tabu att skriva om mord, sex eller mänskliga relationer – också jag läser deckare och ser såna på film – men allting handlar ju om hur man gör det. Kvällstidningsjournalistiken har, när det gäller de här ämnena, blivit allt mer snaskig och närgången, och själv känner jag bara vämjelse över Aftonbladets och Expressens artiklar i de här ämnena.

   Saken vore lika fullt enklare, om man kunde hoppa över just de här artiklarna och läsa andra och mer intressanta saker – men de där andra artiklarna saknas ju i allt större utsträckning.

   Jag köper fortfarande Aftonbladet, framför allt för kulturmaterialets skull, men allt fler dagar finner jag, att jag bara bläddrar förbi det som finns mellan kulturen och serierna.

   Allt fler tycks reagera som jag. Många av dem slutar helt att köpa kvällstidningar. Det borde bekymra kvällstidningarnas redaktioner och ägare.

   Comment by Enn Kokk — 2008 01 11 11:37 #

7. Anders Thunberg:
   Enn Kokk säger egentligen det jag ville säga här. En gång stod jag ut med allt det jag ogillar i Aftonbladet för att det fanns en hel del som var bra i tidningen också. Men jag det handlar om balans. Nu har tidningen tippat över så att struntet dominerar så kapitalt att jag inte orkar öppna tidningen ens. Numer skäms jag för att ta Aftonbladet i affären på grund av förstasidorna. Finns det inget bestialiskt mord i Sverige att gotta sig åt, så hittar man ett i Nepal eller någon i Colombia som mördat och styckat 10 personer, såvida inte någon svensk kändis utan ögon, näsa och mun våldtagit någon.

   Enn Kokk:
   Jo, ledarsidan har också ofta bra och läsvärda inlägg, liksom en del av krönikörerna. Men trots detta så klarar jag inte av att öppna papperstidningen längre. Tydligen reagerar fler som jag eftersom upplagan tycks minska igen.

   Comment by Kerstin — 2008 01 11 14:09 #

8. Bra tips Enn! Jag njöt av Rolfs artikel! För övrigt anser jag att du har rätt i allt du här framför. Till detta kan ju läggas att det vore ju ganska blygsamt begärt att få läsa texter i AB och andra svenska tidningar där skribenterna kan behandla det svenska skriftspråket någorlunda grammatiskt korrekt. Men det kanske är för mycket begärt eftersom de flesta dagstidningar idag har någon form av bidrag från skattebetalarna och att lärosätena, inte minst Journalist”högskolan” i Gbg inte är intresserad att driva kraven på ”svenskundervisning” i sina lärosalar.
   Jag har i åratal krävt att varje dagstidning över hela Sverige längst upp på första sidan skriver: ”Denna tidning subventioneras av de svenska skattbetalarna årligen med XXX kronor”.
   Ingen har ännu nappat på detta önskemål. Knappast skulle den vitske Anders Thunberg understöda detta förslag förstår jag. Men själv skriver han dock en vacker svenska! Både ”här” och ”där”.

   Comment by Lars Rudström — 2008 01 11 19:09 #

9. Till Lars Rudström: Förstatidningarna inom sina spridningsområden har inget som helst statsunderstöd. Så deras svenska – och det gäller alltså också Aftonbladet – kan inte ha något att göra med statssubventioner.

   Comment by Enn Kokk — 2008 01 11 22:19 #

10. Vi må karaktärisera mycket i pressen som snaskigt, struntbetonat och närgånget. Liksom finna TV-program både ytliga och fördummande. Smak och intresse är något högst personligt. Enn kastar bort AB:s rosa sportbilaga utan ett ens bläddra. Jag slukar den och önskar den skrev mer om mitt ishockeylag Timrå. Enn missar aldrig Melodikrysset på lördagarna. Jag kan aldrig tänka mig att ägna lördagsförmiddagarna åt att lyssna till den typen av ”underhållning”. Och TV har jag svårt att förstå man ska ägna tid åt, när det finns så utmärkta radioprogram. Farligt blir det dock om vi också börjar ta avstånd från läsare/tittare som inte gör samma val som vi själva. Jag är rädd för att jag i mitt yrkesliv har producerat åtskilligt med texter av den typ som ni kvällstidningskritiker ojar er över. Men jag kan försvara mig med att jag samtidigt har fått en del positiva responser från människor som sagt sig uppskatta ”smörjan”. Ja t o m förklarat att det varit en viktig beståndsdel i deras vardag. Men hjälper det för att övertyga er? Jag menar att vi är olika och man nog inte så lättvindigt ska moralisera över andras personliga val. Jag ska dock medge att jag har svårt att fördra journalistiska kollegor som ”spekulerar” i vad de tror vad ”folk” vill ha och inte skriver utifrån ett eget genunint intresse och en egen nyfikenhet. Den kategorin journalister bör bryta bransch och ägna sig åt reklam i stället.

    Comment by Anders Thunberg — 2008 01 12 1:50 #

11. Anders Thunberg : Jag är väl den som uttryckt mig mest kritiskt ovan. Men observera att jag skrev vad ”jag” tycker, och vad som föranlett mig att sluta läsa pappers-AB och jag föreslog att det handlade om balans, inte om att allt i tidningen skulle falla just mig i smaken, det har det, som också framgår ovan, aldrig gjort (jag öppnar inte heller sportbilagan och tycker det är en utmärkt idé att lägga den i en tidning för sig, bara att kasta direkt). Och visst, om man kan sälja ännu fler tidningar med med mer sex, våld och skvaller, så är det förstås tillåtet att göra det, men då förlorar man till slut somliga läsare också.
    För hur är det just nu, minskar inte upplagan?

    Comment by Kerstin — 2008 01 12 3:57 #

12. Till En Kokk: Som vanligt har du ju rätt i sak. Men de andra tidningarna då? Under mina sju levnadsår i Dalarna (Falun)fick jag en bra inblick hur de ”stora” lokala tidningarna fixade till bidragen genom att starta andra lokala utgivningar och därmed hamna som nummer 2 på det stället och kunde erhålla subventioner, vilka givetvis gick direkt hem till moderbolagets kassa. Naturligtvis beror inte det dåligt skrivna språket enbart på subventionerna, men till en viss del bidrar detta subventionssystem till en utarmning av journalisternas kompetens och språkbehandling. Kvantitet före kvalitet!
    För övrigt håller jag med både Kerstin och Thunberg när de framför sina, högst personliga, åsikter. Faktum kvarstår: det svenska journalistiska språket har allvarligt förflackats liksom innhållet i de sk kvällstidningarna.

    Comment by Lars Rudström — 2008 01 12 17:07 #

13. Till Lars Rudström: Den sortens trixande har nog förekommit, men presstödet har ändå bidragit till att bevara en viss mediamångfald, vilket är bra – hellre två tidningar som konkurrerar än en som har monopol.

    Själv tror jag nog att bristen på pengar och ibland alltför stor vinstlystnad är en större bov än presstödet, när det gäller den språkliga försumpningen. Tidningarna har, av det ena eller det andra av de här skälen, till exempel avskaffat korrekturläsningen och också den normerande kvalitativa språkkontroll, som har funnits, ofta just hos korrekturläsarna.

    Comment by Enn Kokk — 2008 01 12 20:02 #

14. ”Om en pojke” heter filmen med Hugh Grant och är från 2002.
    Jag köpte den inte.
    Kvällstidningarna lockar även med tevebilagor, nu har dessutom Expressen kommit på iden att göra en tvåveckors.
    Förr när jag mer aktivt klippte tidningsklipp om fotboll köpte jag och läste många tidningar, har några gånger köpt Uppsala Nya Tidning.
    Här i Halmstad har vi bara en tidning och om du klickar på http://www.hallandsposten.se och sedan på reportage så kan du läsa senaste nytt om Halmstads politiker Jörgen Andersson som håller på att skriva på sina memoarer.
    JA spelade i sin ungdom Handboll både med Halmstads Handbollspojkars IF(HBP) och F 14, HBP kvalade till Allsvenskan två år(1966 och 1967) i rad men missade att avancera med ett måls marginal, året (1968) efter kvalspelade det andra Halmstadföreningen HK Drott och tog steget upp i Allsvenskan där de varit med sedan dess.
    Med sin lite kutande hållning påminner JA en aning om seriefiguren som slutar på mitt efternamn.
    Hans pappa Erik Andersson kallades ”Landeryd” då han kom från det Småländska samhället till Halmstad där han spelade Allsvensk fotboll med IS Halmia under deras mest framgångsrikaste period 1943-1950.

    Comment by Lars-Gunnar Blom — 2008 01 12 20:58 #

15. Till Lars-Gunnar Blom: Jag lärde känna Jörgen Andersson, när han satt i socialdemokratiska partistyrtelsen. Jag tycker naturligtvis synd om honom för den där olyckan, men politiskt står vi – fast vi är partikamrater – ganska långt från varann.

    Comment by Enn Kokk — 2008 01 12 21:29 #

16. Det är beundrande hur tappert Enn Kokk svarar på alla inlägg på han blogg! Jovisst, korrekturläsarnas jobb försvann redan i mitten av 70-talet. Sättarnas yrke försvann i slutet av 70-talet i och med digitaliseringen av all text. men på grund av ett oerhört starkt fack blev tidningarna tvugna att behålla alla sättare intill deras pension. Allt detta genom det statliga presstödet. Att stödet av politikerna ansågs nödvändigt att införas för att försäkra medborgarnas tillgång till mångfald var ett fult trix av Centerpartiet. Fullt uppbackat av SAP. Stödet skulle, enligt de protokoll jag läst, vara tillfälligt! Blev det så?
    Hört talas om Strängs införande av den ”tillfälliga” OMS:en (bilaccisen på 10%)på nya bilar från 1955? När togs den bort? Vad är den idag? 25% kanske?

    Comment by Lars Rudström — 2008 01 12 22:13 #

17. Ber om ursäkt för vissa stavfel! Borde korrekturläsa innan jag trycker på knappen.
    Mvh
    Lars

    Comment by Lars Rudström — 2008 01 12 22:14 #

18. Till Lars Rudström: Men du kan väl inte mena, att det hade varit lättare att behålla konkurrens (= minst två tidningar) på de lokala tidningsmarknaderna, om presstödet inte hade införts?

    Comment by Enn Kokk — 2008 01 12 22:46 #

19. Till Enn Kokk: Nej, givetvis inte. Men ägarsituationen då presstödet infördes såg ju helt annorlunda ut mot dagens. Facken, SAP och Centerpartiet äger inga dagstidningar idag vad jag vet. Kan dock missta mig. Aftonbladet exempelvis ägs av norska kapitalister! Men till den ägarens ära skall ju sägas att AB fortfarande får hålla en klar västerprofil. Pengar för att driva dagstidningar finns det idag gott om. Alltså borde i logikens namn allt presstöd tas bort. Självklart kan det finnas några små lokala områden som behöver stöd för att upprätthålla prulalismen, men inte behövs det några 600 milj. av skattepengarna för det. Eller?

    Comment by Lars Rudström — 2008 01 13 15:03 #

20. Till Lars Rudström: Centerpartiet sålde för inte så länge sen sin ganska lönsamma tidningsrörelse men såg till att försäljningsavtalet garanterade fortsatt (c)-märkta ledarsidor – ungefär som när LO sålde aktiemajoriteten i Aftonbladet till norska Schibsted. Rester av socialdemokratiska A-pressen finns kvar i landsorten – ett exempel är Dala-Demokraten.

    Men egentligen handlar väl frågan om presstödets vara eller inte vara om partibeteckningen på ledarsidorna. Till exempel Svenska Dagbladet hade ju med all sannolikhet inte funnits i dag, om tidningen under de svåra åren inte hade fått ett mycket omfattande presstöd. Och det hade ju inte varit lyckligt från någon synpunkt, om Dagens Nyheter i praktiken hade fått monopol i huvudstadsområdet, som ju inte precis är något litet lokalt område.

    Exemplet är valt för att det inte finns någon socialdemokratisk nyttosynpunkt i vad jag skriver.

    Comment by Enn Kokk — 2008 01 13 16:35 #

21. Till Enn Kokk: Du har helt rätt! Jag är medveten om att Dalademoraten INTE styrs av socialdemokrater, men av avdankade, griniga kommunister. Tro mig, jag har mött deras chefredaktörer flera gånger. Tyvärr inte Marita Ulvskog. Men hennes företrädare.Nu är det en äkta ”gammalkommunist” där uppe i Dalom, bitter, frusterarad och mest gnällig i Falun. Han är närmast en reminicent av det ”glada 60-talet” (hans föräldrars?) och mycket bitter, BITTERJ Allt han säger är hans personliga litania. Intellektuellt är det så tråkigt att lyssna till denna bolsjevist! jag vet precis vad han kommer att säga i ett debattforum!
    Svenska Dagbladet har de senaste 20 åren enbart ägnat sig åt sin egen överlevnad och ”ägarna” har inget gjort mer än inhämtat skattepengaastöd som bidrag och bytt ut ”besvärliga” chefredaktörer och styrelseordföranden på rad. DN har burit den opartiska fanan ganska stolt och högt tycker jag. Vad spelar det för roll om SvD går i graven? Den storstadstidning som inte kan intressera läsarna tillräckligt, skall gå i graven! Oavsett politisk grundideologi. DN klarar av att behandla alla våra särintressen, och låta olika intresseinriktningar komma till tals, precis som Göteborgsposten. Må jag nu blotta mig, men jag är INTE folkpartist: men DN och GP är enligt mina åskter opartiska vad gäller politiska ledare, insändare och övriga inlägg från deras reportrar. När Hjörne skriver en ledare då läser jag den med stor respekt. Dessutom är hans behandling av det svenska språket faktiskt rent njutbart!

    Comment by Lars Rudström — 2008 01 13 20:45 #

22. Till Lars Rudström: Jag har en helt annan uppfattning om Göraa Greider på Dala-Demokraten. Han är verkligen inte bolsjevik!

    Svenska Dagbladet är i dag, enligt min bedömning i egnskap av gammal journalist, en mycket bra tidning. Vi ska vara tacksamma för att den finns kvar.

    Om man tycker att DN och GP är opartiska på ledarplats, har man nog en mycket speciell syn på verkligheten. Därmed inte sagt att jag gillar Svenskans ledare mer.

    Comment by Enn Kokk — 2008 01 13 20:54 #

23. Nå, Enn Kokk! Du är klok och pragmanatisk. Skall vi kräva, oavsett ideologisk hemort, att presstödet ska tas bort? Varför skall de svenska skattebetalarna dessutom betala ca 2-3 kronor per dagstidning för att få den instoppad i brevlådan? Inget annat land gör så! Om svenskarna är så lata att de inte kan hämta sin dagstidning i kiosken (som resten av Europa gör) så behöver de inte någon tidning. Lathet och naivitet? Staten tar hand om allt?

    Comment by Lars Rudström — 2008 01 13 20:57 #

24. Till Lars Rudström: Själva prenumererar vi på tre morgontidningar, Upsala Nya Tidning, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, ingen av dem socialdemokratisk. Dessutom köper vi dagligen Aftonbladet, visserligen socialdemokratisk på ledarsidan men i många andra avseenden vedervärdig. Jag har alltid varit öppen för att ta del av motstående åsikter, och jag är glad för att det – tack vare presstödet – fortfarande finns hyggligt många olika röster kvar. Det är väl använda skattepengar.

    Och jag vill gärna få tidningarna i brevlådan, så att jag kan läsa dem till morgonkaffet.

    Comment by Enn Kokk — 2008 01 13 21:05 #

25. Till Enn kokk: Om Greider inte är en sann frustrerad kommunist/bolsjevik, Vad är han då? Socaldemokrat? Om han är det då är väl jag Karl XI? I så fall då hade jag säkert stöd av Jesper Svedberg! Vad är då denne grinige, frustrerade, gnällige Greidner? En sann socialdemokrat? No way!
    Jag känner igen lopporna på gången.
    Ja, du har väl som vanligt rätt vad angår mig: ”en speciell syn på verkligheten”. Men den är min, och kanske något rabulistisk för många byråkrater. No offense!

    Comment by Lars Rudström — 2008 01 13 21:10 #

26. ”Och vem har sagt att just du kom till världen…..” för att få dina tidningar inslängda i brevlåda?
    Varför ska en låginkomsttagare uppe i Laisvall, Kiruna, Husum, Silverdalen, Fengersfors, Deje ,Ljungby etc genom sin ohemula inkomstskatt betala för att du och Göra P på sitt gods i Södermanland ska få era tidningar uppburna av en ”tjänstedräng” och stoppas in i din brevlåda till din frukost? Jo-jo!
    Är det jämlikhet? Solidaritet med låginkomstagarna? Om ni går ut och handlar er egen tidning i kiosken så kan vi föra över dessa skattepengar till åldringsvården!

    Comment by Lars Rudström — 2008 01 13 21:30 #

27. Till Lars Rudström: Nå ja – i Sverige fick man tidningen instoppad i brevlådan långt före presstödets tid. Morgondistribution till prenumeranten befrämjar höga upplagor på tidningarna.

    Comment by Enn Kokk — 2008 01 13 22:19 #

28. Jadå Enn Kokk. Visst var det så. Men på 50/60-talet var ju i prenumerationskostnaden inräknat utbärning. Detta blev för dyrt i mitten av 60-talet eftersom morgontidningarna brottades med lönsamhetsproblem. Presstödet fixade detta problem när totalkostnaden ökade. Du har helt rätt i att distributionen befrämjar upplagan och dessutom ”retar” prenumeranternas mångfaldiga läslusta.

    Comment by Lars Rudström — 2008 01 13 22:39 #

29. Till Lars Rudström: Men om man nu tycker att papperstidningarna är viktiga att slå vakt om och dessutom helst vill läsa dem tidigt på morgonen, redan innan butikerna är öppna, så tycker jag att skattestöd är väl använda pengar.

    Comment by Enn Kokk — 2008 01 14 9:43 #

30. När det gäller tidningar i Halland så har Hallandsposten monopol i Halmstad och försöker även värva läsare i Laholm som har Laholms Tidning, propellern kallad, denna tidning brukar ofta ha trevliga artiklar från Halmstad.
    LT trycks av Norra Skåne i Hässleholm.
    Varberg har ingen egen tidning utan får nöja sig med sidor i Hallands Nyheter från Falkenberg.
    Kungsbacka har mest antal tidningar men dessa kommer inte varje dag, Norra Halland, Kungsbacka Tidning och Kungsbacka Posten.

    Comment by Lars-Gunnar Blom — 2008 01 14 12:17 #

31. I Folket i Bild nummer 33 1953 hittar jag en intervju med den dåtida expressenredaktören Carl-Adam Nycop, som belyser mycket av det vi har diskuterat här. Han betecknar sig i den här intervjun som ”vänstervriden vilde” – långt senare, när vi tillsammans i 1973 års val skapade ”Motståndsrörelsen mot borgerlig regering”, framträdde han öppet som socialdemokrat.

    På frågan ”Vad har skvallret för berättigande i modern press?” svarar han:

    – Skvallret är nyhetsförmedling i litet format och vad vi har gjort är bara att vi har friskat upp materialet, gjort det journalistiskt tilltalande och avskaffat de stereotypa dödsrunorna, födelsedagshyllningarna och legala notiserna i övrigt. Faran är att man går innanför privatlivets områden, men det händer mycket sällan.

    Min anmärkning: Särskilt sista meningen är intressant, om man ser till vad kvällstidningarna innehåller i dag.

    FIBs intervjuare påminner Nycop om att han en gång i tiden ville avskaffa löpsedlarna. Nycop:

    – Ja det vill jag fortfarande. Men konkurrenterna ville inte följa med i den svängen. Utan löpsedlar skulle vi slippa pressa materialet på ”sensationer” som vi nu är tvungna till.

    Nycop försvarar ändå, men på ett relativt nyanserat sätt, Expressens sensationsjournalistik:

    – Från början måste man till varje pris få näsan över vattnet. Gör man inte tidningen till en bärkraftig affär kan man lika gärna lägga av. Dessutom får man komma ihåg att en ny tidning som görs av ett koppel unga journalister, som vill slåss med uppkavlade skjortärmar, den kan inte undvika överslag och misstag, ganska stora misstag för den delen. Men sen har vi städat upp, fått ett sammansvetsat gäng och skapat större kontroll- och omarbetningsmöjligheter. Till sist får man inte bli för välansad, då förlorar tidningen sin dynamik – vi vet att vi alltid talar med stora bokstäver och med mindre väl valda ord.

    Svaret på den allra sista frågan – Motsvarar Expressen era föreställningar om en bra tidning? – är i samma anda:

    – På det vill jag svara nej… eller åtminstone knappast. Förresten är ingen tidning riktigt bra, utan man måste sakta manövrera sig mot idealet.

    Min slutanmärkning: Jag vet också, att Carl-Adam Nycop på den tiden då vi umgicks (han är död nu) var mycket kritisk mot sin gamla tidning. Den hade slagit in på banor som han med sin mer balanserade läggning ogillade.

    Comment by Enn Kokk — 2008 01 14 16:43 #

32. Till Enn Kokk: Jag respekterar dina önskemål. Läs i frid! Jag förstår vad du menar. Personligen går jag ofta tidigt på morgnarna till ”Seven Eleven” och handlar min tidning i många länder. Men om du vill läsa dem tidigare är det ju ett problem förstås.

    Comment by Lars Rudström — 2008 01 14 17:23 #

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.