Fackkunskap eller associationsförmåga?

15 februari 2011 12:11 | Media, Ur dagboken | 5 kommentarer

Jag har tidigare skrivit om hur jag ser på Aftonbladet Kryss & Quiz.

Med anledning av detta: Gudrun Petterssons Kryptiskt har på allra sista tiden inte innehållit några märkligheter. Bra! Och Anna HagbergsSvåra krysset” är fortfarande, vecka efter vecka, en trevlig utmaning.

Som flitig korsordslösare lägger jag förstås också märke till att olika krysskonstruktörer har olika egenheter. Jag väljer den här gången att jämföra P O CarlzénsKluriga korsordet” med Sarah KinmansTvetydigt”.

P O Carlzéns ”Kluriga korsordet” är något i dagens bildkryssvärld ganska ovanligt, ett hederligt gammaldags korsord med frågorna utskrivna vid sidan om. Jag gillar det här sättet att göra korsord, verkligen inte bara för att det var det dominerande sättet att göra kryss när jag var ung. Det sätter ens allmänbildning och bokstavskombinationsförmåga på prov.

P O Carlzén har en ganska jämn nivå på sina korsord, och de är aldrig omöjliga att lösa. Jag skriver det senare under fullt medvetande om att vad som ter sig som svårt också har att göra med ens egna fackkunskaper eller snarare brist på sådana.

Varje korsordslösare som vill lyckas måste ha ett ganska rikt ordförråd, vilket också inkluderar ordförståelse. Alltså måste man kunna inte alltför vanliga ord, som assegaj och fäsör.

När det gäller kunskapsrelaterade frågor, bereder mig frågor som rör sådant jag kan väl, till exempel politik och kultur, sällan några svårigheter – i veckans korsord vet jag alltså omedelbart att svaret på ”Var Rossinis skata” blir ”tjuvaktig”.

Men då och då tvingar P O Carlzén mig, en gammal latinare, att gå till uppslagsböckerna eller nätet. Först då hittar jag svaret på ”Tertiärperiod”, ”Eocen”, och på ”Fettdelande enzym”, ”Lapis”.

Min första impuls är att protestera: ingår de här orden i normal allmänbildning? Men så slår det mig att andra kanske inte är så slängda på geografi som jag, vet att huvudorten på Shetlandsöarna heter Lerwick och att Syr-Darja och Irtysh går igenom Kazakstan.

Sarah Kinmans ”Tvetydigt” har av redaktionen bedömts ha samma svårighetsgrad som P O Carlzéns ”Kluriga korsordet”, men det har en extremt annorlunda uppläggning: kunskapsfrågorna är få; i det här fallet ligger i stället svårigheten – ibland faktiskt avsevärd – på tvetydigheter och andra ordlekar. För att kunna lösa det här krysset måste man ha förmåga att se bibetydelser och alternativa sätt att läsa de svarsord som ska fyllas i.

Några modesta exempel: Får GEL att reflektera. Svar: SPE(gel). Tramsigt anlag = FåNGEN (fån-gen). Verktygsklocka = FILUR (fil-ur). Ett slags slagkraft = DUNKEL (dunk-el). Och ett av ledorden: Konstverken som bara visar modellernas baksidor = RYGGTAVLORNA.

Någon frågar sig kanske om man, när man som jag har uppnått en avsevärd ålder och rimligen inte har ett så långt liv kvar, borde ägna sig så mycket åt något sådant som korsord. Men korsord är hjärngymnastik, vid min ålder väl så viktig som den där andra mera fysiska sorten.

5 kommentarer »

RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URI

  1. Jag får nog säga att jag föredrar Carlzén. Samma korsord som du refererar till återfanns i söndagens SDS. Eftersom jag inte ännu är lika allmänbildad som du så fick jag leta upp såväl Kazakstan som assegaj på nätet. Skatan kunde jag däremot.
    F ö är jag förtjust i Vi:s korsord. Perfekta utmaningar för mig.
    Vänligen
    Tommy

    Comment by Tommy Hedblom — 2018 11 05 19:05 #

  2. Till Tommy Hedblom: Intressant att SDS således nu återpublicerar ett korsord, som alltså först publicerades redan 2011. Men det är klart – varför skulle man inte kunna det?

    Comment by Enn Kokk — 2018 11 05 23:19 #

  3. Jag har både SDS och Ystads Allehanda och ser hur samma korsord dyker upp i båda, oftast med någon veckas mellanrum. Nu är ju dessa tidningar skånska men jag kan tänka mig att korsordsmarknaden fungerar ungefär som serierna. Det korsord som oftast återfinns i samma exemplar i dessa tidningar är det som heter Härs & Tvärs i YA på lördagar. Det innehåller bl.a. en stor ruta med ett citat ur en bok där man ska ange boktitel och författare. Det innehåller även en fråga där man anger en författare som erhållit ett litterärt pris ett visst år och slutligen en aforism där ett eller flera utelämnade ord ska fyllas i. Svårighetsgraden för hela korsordet är ganska varierande.

    Comment by Tommy Hedblom — 2018 11 06 23:28 #

  4. Ja, just det! Anledningen till att jag hamnade på ditt sju år gamla inlägg är att jag letade på nätet efter assegaj.

    Comment by Tommy Hedblom — 2018 11 06 23:31 #

  5. Till Tommy Hedblom: Själv bor jag i Uppsala, numera som pensionär drygt hava året i vårt sommarhus i Öregrund. Men jag har under min yrkesverksamma tid (bland annat som journalist) arbetat i Stockholm och redan långt dess förinnan främst läst stockholmstidningarna.

    Comment by Enn Kokk — 2018 11 06 23:48 #

Lämna en kommentar

XHTML: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^