Från klarabohemernas tid
27 november 2007 13:51 | Prosa & lyrik | 10 kommentarerJag har skrivit ganska mycket om klarabohemerna, Helmer Grundström och andra. Folket i Bilds julnummer 1944 (nummer 51-52) inleds med två dikter av Grundström, ”Jag har drömt…” och ”Oliver”. Och av Jan Fridegård finns där novellen ”Ängslyckan”, fint illustrerad av Hans Åkerstrand.
Kanske ännu mer intressant för dem som är intresserade av de här författarna är artikeln ”Farväl, bohemer!”, där Nils Ferlin berättar om sina bröder på café Cosmopolite och på andra ställen i Klara. Många av dem han berättar om är i dag bortglömda, men Ferlin har en ganska kostlig om än inte helt snäll historia att berätta om Victor Arendorff, som han ju också skrev ”På Arendorffs tid” om. Den här episoden döper Ferlin själv till ”Arendorffs hämnd”:
”Arendorff hade blivit nekad servering på ett kafé och det föll honom naturligtvis inte i smaken. Han gick då till ett närbeläget kafé och ringde upp det stället han kom från och frågade med klar och sonor stämma:
– Kan jag få tala med Manne?
– Vilken Manne? frågade servitrisen, som nyss nekat honom en öl, utan att känna igen Arendorffs röst.
– Immanuel – Immanuel Kant. Sitter han inte där?
– Ett ögonblick ska jag se, svarade flickan och lade ifrån sig luren och ropade så högt att Arendorff hörde det i andra ändan på tråden:
– Finns det någon Immanuel Kant här?
Då hon inte fick något svar, meddelade hon att Kant inte var där, varpå Arendorff fortsatte:
– Är Arthur där då?
– Vad ska han heta mer än Arthur?
– Schopenhauer, sa Arendorff och fick bokstavera det svåra namnet för flickan, innan hon såg sig i stånd att ropa:
– Är det någon Arthur Schopenhauer här då?
Då hörde Arendorff ett ljungande skratt i andra ändan av tråden och han kunde lägga på luren, säker på att flickan inte skulle komma tillbaka och upplysa honom om att inte heller Schopenhauer fanns där.”
10 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
Jag har också ett minne, om än svagt av Victor Arendorff.
Jag kan inte ha varit mer än 4-5 år.
Han sov ruset av sig hemma hos oss på Döbelnsgatan-där vi bodde då i Stockholm.
Sen satt han i någon sorts halvgrå brynja vid köksbordet och åt frukost. Om jag inte minns helt fel, hade han någon sorts lungsjukdom-han hostade extremt mycket!
Harald Forss och Tor Bergner-satt också ofta vid det där köksbordet.
Oftast var det nog Tor. Han fick ofta logi hos oss och så småningom…var vi i Funäsdalen hos hans ex-fru och lilla dotter. Då begrep man kanske inte så mycket…vilka *digniteter* som besökte oss…men så här drygt 50 år senare…är jag mycket glad över, att ha fått uppleva dem.
Både Harald och Tor träffade jag många år senare…när jag var ”vuxen”. Lite speciellt!
Comment by eva gardhem — 2007 11 28 15:26 #
Till Eva Gardhem: Också jag har träffat Harald Forss och Tor Bergner och också Helmer Grundström. De sålde alla dikter till mig, när jag var chefredaktör för Aktuellt i politiken (s).
Comment by Enn Kokk — 2007 11 28 16:06 #
Hej!
Viktor Arendorff var min morfar.
Han fick en dotter 1927 som han erkände men inte
talade om offentligt. Hemligt…
Jag har träffat honom några gånger när jag var liten men minns det inte. Det som knyter oss an är likheten. Det har jag alltid fått höra…ja du är så lik morfar…:) Faktiskt är jag lite stolt över honom.
Comment by Inger Arendorff — 2008 03 03 14:41 #
Till Inger Arendorff: Det är klart att du ska vara stolt över honom!
Comment by Enn Kokk — 2008 03 03 14:43 #
Till Inger Arendorff. Du vet nog att det står mycket och utförligt om din morfar i Jenny Westerströms tegelsten ”Klara var inte Paris”, som kom ut 2006 (Carlssons förlag). Han nämns på mer än 80 ställen och har också fått ett eget långt kapitel, ”På Victor Arendorffs tid”. Där återges förstås en och annan anekdot, t ex den (sanna) om hur han sålde en notis till DN om att han hade tagit livet av sig och fick den publicerad under rubriken ”Victor Arendorff död”. Där återges också i faksimil ett reportage om och med honom i tidningen Se. Jag har för övrigt ett par av hans böcker.
Comment by HO — 2008 03 03 15:40 #
Till kommentar av HO
Nej jag hade ingen aning om denna Jenny Westerströms ”Klara var inte Paris”.
Den skall jag försöka få tag i. Tack för tipset. Jag har också några böcker av Arendorff.
Får man fråga vilka du har?
Comment by Inger Arendorff — 2008 03 15 22:09 #
Till Inger Arendorff: Också Per Wästberg har skrivit om din morfar Victor Arendorff. Det i boken ”Klara, en stadsdel i förvandling”.
Apropå Klara så menade Wästberg att även för den evige skalden och bohemen Arendorff så hade livet förändrats: ”dock inte så mycket som man kan tro, fast ett litteraturpris från Club de France just hade nått fram till hans pensionat vid Vasagatan.”
Wästberg skriver:
”””Han förvarar fortfarande sina pengar i snusdosan, och kopparslantarna gnider han noga: det kan vara ett silvermynt som legat där länge och blivit brunt av tobaken. Hagaparken är inte längre hans nattläger om sommaren, men soliga dagar ser man honom halsa en flaska mjölk tillsammans med jobbarna som vilar sig på pappersbalarna utanför Dagens Nyheter. Han skriver kåserier och indignationsdikter i tidningen Arbetaren, som till 1953 låg vid Klara Västra Kyrkogata. När redaktionen stängdes för julen, lämnades han kvar i hallen med den gångna veckans tidningar som huvudgärd. I Federativs ”papperskällare” i samma hus kunde han träffa vänner, där sov skalder, hemlösa och landsortsbor som for in till Klaras många redaktioner med dikter och inte hann tillbaka utan stannade, söp ner sig eller blev stora. ”””
Wästbergs bok kom ut 1957, samma år som Victor Arendorff gick bort, 80 år gammal.
Comment by Anders Thunberg — 2008 03 16 0:37 #
Hej!
Jag söker information om en författare och journalist vid namn Bertil Anderson f 1899. Han ska ha tillhört Klarabohemerna, liksom journalisten Ellen Berg. Vet du något om dem? Hur får jag veta mer? Mvh Ida
Comment by Ida Hedberg — 2013 01 02 21:24 #
Till Ida Hedberg: Jag har läst mycket av och om klarabohemerna, också personligen mött några av dem, bland annat publicerat dem i Aktuellt i politiken (s) som jag var chefredaktör för i slutet av 1970- och början av 1980-talet; vi hade även en porträttserie med texter av och om dem under min redaktörstid.
Tyvärr kan jag ingenting om de två av dig nämnda personerna, vilket kan ha att göra med att kretsen var stor och utspridd över tid; några i den har säkert heller inte gått till literaturhistorien.
Jag har också försökt konsultera böcker jag har, till exempel Lennart Bromanders antologi ”Klarabohemernas bästa” (En bok för alla, 1988). Bromander, som är en mycket kunnig guide, introducerar en rad av bohemerna i sin inledning, men de av dig nämnda nämns inte ens i förbigående.
Men du kan ju också kolla med Bromander.
Comment by Enn Kokk — 2013 01 03 15:28 #
Stort tack för ditt svar! Fint att du tog dig tid. Jag ska kolla med Bromander. Hälsn Ida
Comment by Ida Hedberg — 2013 01 06 19:51 #