Läsning för lyrikvänner
15 december 2010 14:44 | Media, Politik, Prosa & lyrik | 2 kommentarerÅrets sista nummer (6 2010) av Lyrikvännen har anlänt, och med den nummer 43 i Ellerströms Lilla serien, ”Sången” av Guillevic. Sex fullmatade nummer plus alltså bonusböcker får man, om man prenumererar. 320 kronor (270 om man är under 25 år) kostar det för helår. Kontakta Nätverkstan: ekonomitjanst@natverkstan.net, telefon 031-743 99 05.
Lyrikklubben, med medlemstidskriften Lyrikvännen, startades 1954 av Folket i Bilds förlag med Stig Carlson som drivande kraft. Jag har varit medlem från starten och har, tror jag, samtliga utgåvor i Lyrikklubbens olika serier.
Det här numret innehåller material om och av till exempel Mircea Cărtărescu, Bengt Emil Johnson och Harriet Löwenhjelm, men naturligtvis intresserar jag mig extra mycket för ett par författare som jag har kommit i personlig kontakt med.
Fast Kerstin Thorvall känner jag förstås främst till som prosaförfattare, och dessutom hade min kontakt med henne med en helt annan av hennes många talanger att göra: Jag använde henne som novellillustratör i Aktuellt i politiken (s), och hon var själv uppe på redaktionen och levererade, undrade då också hur det kom sig att jag hade kommit på att hon också tecknade.
Ragnar Thoursie, som även han ägnas utrymme i Lyrikvännen, upptäckte jag som många andra genom urvalsvolymen ”Mod att leva” (FiBs lyrikklubb, 1957, illustrationer av Gösta Kriland). Sen har Thoursie, bland annat genom fortsatt läsning och Olof Palmes användande av hans ”Sundbybergsprologen”, följt mig genom åren, och genom min hustrus förmedling kom jag år 2002 att äntligen träffa honom.
När Birgitta var talman, brukade hon varje år arrangera en vårmiddag i riksdagen. Bland gästerna fanns då alltid, utöver naturligtvis riksdagsledamöter, utomstående gäster, bland dem alltid företrädare för kulturlivet. Som tack skickade Thoursie sitt eget bidrag, ”Kyrkomakt och irrfärder”, till Tegnérsamfundets skriftserie, och jag har senare hört honom i radio berätta om sin förvåning över att bli inbjuden till den här vårmiddagen.
Men politiker, till exempel talmän, kan vara litterärt bevandrade. Även Birgitta har ett exemplar av ”Mod att leva”, lyrikklubbsutgåvan från 1957. Och hon har ofta citerat dikter och diktrader i sina många tal, även de rent politiska.
Året därefter skickade Thoursie, före bokens utgivningsdag, sin ”Elefantsjukan” med följande hälsning:
”Bästa Birgitta Dahl och Enn Kokk
Mitt magnum opus först på ålderns höst – hälften dikt, hälften dokument.
Med vänlig hälsning
Ragnar Thoursie”
Artikeln i Lyrikvännen avslutar Ann Lingebrandt med följande dikt av Ragnar Thoursie:
Dagens dikt
En stund av eftertanke
formar sig till dikt.
Sådant är vårt liv:
en dikt – när vi väl tänker efter.
Vi kom från intet,
går till intet.
Däremellan är vårt liv,
en strimma ljus, en dikt.
2 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
Elefantsjukan är en fantastisk bok
Comment by Fredrik Jansson — 2010 12 15 15:28 #
Jag tycker väldigt mycket om Thoursie, liksom Bengt Emil. Harriet och Karin Boye läste jag hela tiden i mina tonår (och även nu ibland), men den som gjorde störst intryck på mig var Kerstin Thorvall. Först henne kåserier i en damtidning (minns inte vilken) och sedan hennes böcker. Hon var ju också tydlig med sina tillkortakommanden. Mircea däremot är helt okänd för mig.
Tråkigt med dina domningar – jag skaffade mig ett diskbråck i nacken genom snöskottning, varpå alla fingrar på högerhanden domnade. Tydligen är domningar i armar och fingrar ofta ett tecken på något slags problem i nackregionen.
Comment by Ann Christin Sandlund — 2010 12 15 21:39 #