Skapa ett arkiv och ett museum för arbetarrörelsens och kanske också övriga folkrörelsers konst!
5 november 2010 13:03 | Konst & museum, Politik, Ur dagboken | 5 kommentarerI torsdags hade jag mitt allra sista sammanträde i Folkrörelsearkivets i Uppsala styrelse. Jag sitter där som kommunens representant, därtill utsedd av kulturnämnden, som jag också kommer att lämna i och med det här årets slut.
Jag har nu suttit i både kulturnämnden och Folkrörelsearkivets styrelse i två mandatperioder, vilket senare kan tyckas märkligt med tanke på att vi har haft borgerlig majoritet i Uppsala under den senaste av dem. Men som en ekumenisk gest lät mig den tillträdande ordföranden, folkpartisten Jan-Erik Wikström, sitta kvar. Och på sätt och vis tycker jag, alldeles bortsett från min egen person, att det var en positivt symbolladdad handling: Folkrörelsearkivet förvarar inte bara mitt eget partis, Socialdemokraternas, arkivalier utan också flera borgerliga partiers (plus naturligtvis Vänsterpartiets), och i styrelsen sitter också folk med olika politiska bakgrund. Plus naturligtvis representanter för ett antal stora svenska folkrörelser som nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen, handikapporganisationerna och idrottsrörelsen. Det är viktigt att de stora folkrörelserna i vårt land tillsammans vårdar ett kulturarv, som är en bärande del av den svenska demokratin!
Det har också, framför allt tidigare, ofta funnits intressanta band mellan de här stora folkrörelserna, också på det personliga planet. I arbetarrörelsens barndom fick till exempel många av dess ledande företrädare sin föreningsskolning i nykterhetsrörelsen. Nu, när jag själv ska lämna Folkrörelsearkivets styrelse, kan jag konstatera att det även i fortsättningen kommer att finnas en person med efternamnet Kokk i styrelsen. Det handlar om min dotter, Kerstin Kokk, som dock sitter där som representant inte för arbetarrörelsen utan för nykterhetsrörelsen.
Folkrörelsearkivets styrelsesammanträden brukar inledas med ett intressant miniföredrag om något ämne som knyter an till de folkrörelser, vars arkivalier vi förvaltar. Vid det här tillfället talade Maths Isacson om ett pågående projekit om arbetarkonst och industrisamhällets bilder i Norden; han skickade också runt en färsk bok med många belysande bilder.
Efter Maths Isacsons inledning begärde jag ordet, startade med att påminna om hur rikt och förgrenat det här bildarvet är: Jag anförde som ett par exempel Gunnar Erkners träsnittsillustrationer till Birger Normans bok ”Ön” om Svanö i Ångermanälven med dess sågverk och sulfitfabrik, den bok jag just har skrivit om på bloggen, och så illustrationerna till noveller och följetonger i gamla Folket i Bild, vars ombud jag var på 1950-talet. Och så luftade jag min oro över att det här kulturarvet håller på att skingras. Som exempel använde jag där det konkursade Folket Hus i Uppsala och den beklämmande följetong vi har fått följa om konsten i Folkets Hus i Stockholm. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Stockholm gjorde, på den tiden jag satt i dess styrelse, en fantastisk insats genom att restaurera arbetarrörelsens gamla filmer, bland annat partiets valfilmer, och genom att samla in skatten av gamla fanor från arbetarrörelsens olika förgreningar runt om i landet.
Som jag ser det har ARAB kompetens nog, men knappast varken ekonomi eller lokaler, för att göra motsvarande insats för den bildkonst som har skapats inom ramen för arbetarrörelsen i vid mening: konst i dess samlingslokaler, illustrationer i dess tidskrifter och böcker och så vidare. Eftersom vi här talar om inte bara dokumentation i enkel mening utan också om verk av betydande konstnärer, borde det väl finnas substantiella skäl för staten att anslå nödvändiga medel för att samla in, registrera, förvara och synliggöra den här kulturskatten?
I den ekumeniska anda jag alltid har arbetat i i Folkrörelsearkivets styrelse sa jag avslutningsvis, att jag självfallet inget hade mot att ett arkiv med vidhängande utställningslokal för arbetarrörelsens konst vidgades till ett de stora svenska folkrörelsernas konstarkiv och konstmuseum.
Efteråt skildes jag hastigt från dottern ute på gatan. Det regnade och blåste häftigt, och innan bussen hade hunnit anlända till hållplatsen ute på Kungsgatan, hade vätan gått igenom axelpartiet på min rock.
Jag anlände hem våt som en raggig hund.
5 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
I ekumenisk anda tänker jag på Johan Lindström Saxon.
Detta i samband med att jag presenterar en dagens visa: Elvira Madigan.
Jag skriver:
”Författaren till denna visa, Johan Lindström Saxon (1859-1935), en tidningsman som varit med om mycket här i jordelivet. Eldsvådan i Sundsvall, pionjärtiden i den begynnande socialistiska kampen, skrev den svenska texten till Socialisternas marsch, Saxon & Lindström, Såningsmannen och mycket mycket mer. Om någon skall göra en film om Sverige sent artonhundra tal till nitton tretti tal – då är J. L Saxon en av kandidaterna för en huvudrollsinnehavare att karaktärisera. Och han skrev den kändaste skillingtrycket av dem alla – Elvira Madigan. Avslutar med följande citat från den energiske gammaldemokratiske såningsmannen: ”Godtemplarorden var arbetarrörelsens Johannnes Döpare. Orden lärde arbetarna organisationens betydelse och makt; lärde dem parlamentarisk ordning, gav kvinnan likaberättigande med mannen, väckte ungdomen – mycket annat gott och bra att förtiga.”
http://www.dagensvisa.com/minata/visa_23_nov.html
Comment by Tommy Rådberg — 2010 11 05 15:46 #
Jag motionerade faktiskt om ett Arbetarerörelsens museum häromåret
https://docs.google.com/fileview?id=1jXnLCts-imYPIGLW9EP6VrfDi9-1Gr6FdoKGvPFKFj2L_6ThrtjAl3unZ34h&hl=en&authkey=CLfCr5oK
Comment by Fredrik Jansson — 2010 11 05 16:08 #
Brantingska hemmet på Norrtullsgatan 3 var till försäljning. Stockholms arbetarkommun hade chansen att köpa våningen.
Den 23:e november skall Visornas hemsida hedra Hjalmar Branting (1860-1925) på något sätt. Två platser är givna: Brantingmonumentet eller Adolf Fredriks kyrkogård. Adressen hjalmarbranting.se är i min ägo.
Comment by Tommy Rådberg — 2010 11 05 16:22 #
Diskussionen om ett arbetarmuseum finns här i Malmö och det vore ju onekligen passande om ett sådant kunde inrymmas i Sveriges första (för ändamålet byggda) Folkets hus. Jag hoppas att planerna ska kunna bli verklighet nu när Vänsterpartiet fått ansvar för kultur- och fritidsfrågorna i stan.
Comment by Niklas — 2010 11 08 1:36 #
Följande annons i Dagens Nyheter tisdag 23 november Kulturdelen.
”HJALMAR BRANTING 150 år
FÖREDRAG VID GRAVEN
ADOLF FREDRIKS KYRKA, STOCKHOLM
I DAG TISDAG 23 NOVEMBER
VARJE HEL TIMMA 0900-1800
http://www.hjalmarbranting.se
ARRANGÖR: VISORNAS HEMSIDA TOMMY RÅDBERG
http://www.dagensvisa.com
FRITT INTRÄDE”
Comment by Tommy Rådberg — 2010 11 17 13:36 #