Melodikrysset nummer 42 2010
23 oktober 2010 11:56 | Barnkultur, Film, Musik, Teater, Trädgård, Ur dagboken | 12 kommentarerJag befinner mig i ett höstligt Öregrund; i morse var det frost på gräsmattan. I går hann jag inte skriva någonting på bloggen – använde den ljusa delen av dagen för att sätta nyanlända rosor (Yorks vita ros, den märkliga blandformen York and Lancaster och så dockrosor, Rosa nitida) plus Triumph-tulpaner i min restaurerade rabatt i slänten ner mot gatan. Birgitta är ute nu för att sätta sina nylevererade rosor, bland annat nya exemplar av Lancasters röda ros, även känd som apoteksrosen.
Själv har jag i dag som vanligt lyssnat på och, tror jag, löst Melodikrysset, som innehöll både lätta och svåra frågor. Vi kan ta filmfrågorna som exempel. Av dem tyckte jag Ingmar Nordström-mixen av två filmmelodier var lättast, förmodligen för att jag har sett och till och med skrivit om filmerna i fråga – läs ovan under Kulturspegeln, Film respektive Barnkultur. Och så gillade jag dessutom både ”Trollkarlen från Oz” och ”Aldrig på en söndag”, som skulle få oss att tänka på Aten. ”Kärleksexpressen” från 1932 har jag aldrig sett, men visst har jag många gånger hört filmmelodin ”Någonting att äta, någonting att dricka” av Karl Wehle och Herr Dardanell (Tor Bergström). ABBAs ”Dancing Queen” har jag visserligen inte sett i filmversionen men väl i teaterversionen av ”Mamma Mia”. Men sen spelades det en melodi ur en film jag aldrig har sett. Den militära miljön och några ledbokstäver leder mig dock till att gissa att den här filmmusiken var hämtad ur ”Top Gun”.
Annat kan det vara svårt att undgå att kunna. Visserligen avstod jag för egen del från att gå på det där bröllopet, där kronprinsessan Victoria visserligen blev fru men för den skull inte fick efternamnet Westling – till och med den nyblivne maken, Daniel, tappade ju efternamnet. Men hur skulle jag kunnat undgå att någonstans ändå få höra Björn Skifs’ och Agnes’ bröllopshyllning ”When You Tell the World You’re Mine”?
Sen fick vi höra ”en känd son” i ”I Like It”, och det måste ju ha varit Enrique Iglesias.
Jag har visserligen inte varit i alperna och hört joddling på riktigt, men vi som lyssnade på radio på fyrtio- och femtiotalen fick ofta höra sångartister joddla.
Inte för att jag anser Anna Bergendahls ”This Is My Life” vara en särskilt minnesvärd sång, men så senildement är jag inte att jag redan skulle ha glömt att den kom etta i årets melodifestival – i Eurovision Song Contest gick det ju sen inte riktigt lika bra.
Östen Warnerbring var naturligtvis en mycket bättre sångartist, även om ”Förlåt lilla vän” knappast hör till det bästa han har gjort.
Och också Loa Falkman tål alltid att höra på, till exempel i ”Delilah”.
Staffan Percy hör kanske inte till det här landets största sångartister, men hans insjungning av ”Drömmens skepp” med text av Bo Setterlind måste ändå anses ha gett honom en plats i den svenska sångskattens Hall of Fame.
Och så avslutar vi väl med en psalm som för tankarna till varmare och ljusare tider: ”Nu grönskar det i dalens famn, nu doftar äng och lid”.
Ack om det vore så!
12 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
Även om jag själv klarade krysset idag så är det som alltid roligt att läsa dina kommentarer!
Så kul att ni nu har alla tre rosorna från rosornas krig! Jag har planer på att skaffa åtminstone den vita. (Med liten radhustäppa får man begränsa sig.) Jag har också planer på att använda en del av min lediga tid som pensionär att studera brittisk historia, fast vår svenska är ju också intressant egentligen.
Comment by Dorothea — 2010 10 23 14:26 #
Till Dorothea: Jo, de här rosorna har alltså fått sin benämning efter rosornas krig. Vi har för övrigt haft dem i åratal, men flera av Lancaster-rosorna i Birgittas rabatt mot gatan – se bilden i min bloggvinjett – hade så småningom blivit törnrosor, och hela min rabatt i slänten upp mot huset – den där Yorks vita ros plus York and Lancaster fanns – behövde grävas om och få en omstart. Så nu finns de där allihop, på sina gamla platser, fast i form av nya fräscha plantor.
Comment by Enn Kokk — 2010 10 23 16:25 #
Har du texten till sången…
Släng dina sorger i en gammal säck?
…jag letar efter den, har musikkurser med äldre. Lustigt nog hittar jag den inte ens på Internet. Vet du någon bok som den står i? Eftersom du nämnde den.
Bästa hälsningar
Signe Rudberg i Uppsala
Comment by Signe Rudberg — 2010 10 23 16:50 #
Till Signe Rudberg: Sången heter på svenska egentligen ”Lägg dina sorger i en gammal säck” – den svenska texten skrevs 1917 av signaturen Karl-Ewert (Christensen), och den sjöngs in av Ernst Rolf. Det engelska originalet, från 1915, skrevs av Felix L Powell (musik) och George Asaf (text) och hette ”Pack Up Your Troubles In Your Old Kit Bag”.
Men längre än så här kommer jag dess värre inte.
Om man googlar titeln med rätt inledande ord, får man visserligen rätt många träffar, men ingen av dem leder till just texten. Jag har också kollat mitt ganska stora förråd av sångböcker, men inte i någon av dem har jag hittat ”Lägg dina sorger i en gammal säck”.
Men man kan ju inte utesluta att någon i min stora läsekrets har den här gamla sångtexten. I så fall hoppas jag att vederbörande vill hjälpa Signe genom att skriva in texten här,
Comment by Enn Kokk — 2010 10 25 15:22 #
Godafton Herr Kokk!
Sitter just och avnjuter en livespelning med Elvis från Las Vegas, Walk a mile in my shoes, vilket drag! Jag har en undering, jag och mina arbetskamrater går och nynnar på en gammal slagdänga av Povel som går ungefär ”inte är du så särskilt ful! Jodå! Jaså?” Vad kan den heta och vem gjorde han den tillsammans med? Tacksam för svar! //Mvh Pege i Gävle.
Comment by Pege Sundstrand — 2010 10 25 21:02 #
Till Pege Sandstrand: Den här låten, som heter ”Jasså”, var visserligen med i en Ramel-revy, ”Doktor Kotte slår till eller Siv Olsson” (1959-1960) och den framfördes av Povels gamla drabanter Martin Ljung och Brita Borg, men den är inte skriven av Povel utan av Hans Alfredson och Tage Danielsson (text) och Roland Eivorth (musik). Därför hittar man den inte i Povel Ramels sångböcker.
Comment by Enn Kokk — 2010 10 25 22:09 #
Tack, då vet jag lite mer. Ska söka ”Lägg dina sorger i en gammal säck” på svenskt visarkiv.Jag samarbetar med en engelsk musiker, som sjöng den engelska versionen. Då tänkte jag ta fram den svenska! Finns säkert i många allsånghäften från förr. Min mor lärde mig denna käcka visa – i samma anda:
”Ta fram det bästa humör du har
var morgon när solen går opp,
försök att hålla det ständigt kvar,
fast jorden går runt i sitt lopp.
För om du bara tänker så:
Det här var roligt, det måste gå!
Det finns ingenting som är svårt för mej –
gå fram med ett jublande hej!”
Signe Rudberg
(född i mitten av 1950-talet, men arbetar med äldre populärmusik)
Comment by signe rudberg — 2010 10 26 16:17 #
Till Signe Rudberg: Den har jag också hört! Och lycka till.
Comment by Enn Kokk — 2010 10 26 16:26 #
Nu är det dags att börja träna julvisor.
Jag undrar om någon förutom jag sjungit
”Mårten Holk”? Vi hade en sångbok, i min ursprungsfamilj,en
inte helt ovanlig bok, tror jag.
Men i min familj tyckte vi det var skoj att sjunga även de okända sångerna i denna bok.
”Mårten Holk, av ingen känd,
knappt av hund och katten,
bodde i vintappargränd,
och drack bara vatten!
Tra-la-la-…la-la!”
(sist följer en dansvänlig trall).
Märklig liten visa. Hälsar Signe
Comment by Signe Rudberg Selin — 2010 11 15 14:22 #
Här får ni en sång till, i polka-takt.
”Kalle lille, Kalle lille,
kom,kom,kom.
Kom ska du få det du bad mig om;
hela mitt hjärta,
och halva min själ.
Det ska då få
för du dansar så väl!”
Signe
Comment by Signe Rudberg Selin — 2010 11 15 14:24 #
”Jasså”: Det är inte riktigt riktigt att säga att Doktor Kotte slår till eller Siv Olson var en Ramel-revy. Povel var inte alls inblandad i produktionen av den ”revymusikalen” – inte på annat sätt än att den sattes upp av hans produktionsbolag Knäppupp och spelades på Knäppupps teater Idéon vid Brunkebergstorg i Stockholm 1959–1960.
Manuskriptet var skrivet helt och hållet av Hans Alfredson och Tage Danielsson. Det gällde även musiken, som de komponerade på Frida Petterssons pensionat i Vedbæk med hjälp av en barnleksak, ”Klangspelet Apollo” – med undantag då för just sångnumret ”Jaså”, som radio- och TV-producenten Roland Eiworth skriv melodin till.
Doktor Kotte var Hasse och Tages första gemensamma scenproduktion. Den löst på Don Quixote baserade musikalen finns inte filmad, men däremot ljudinspelad i sin helhet av Sveriges radio. Om jag någon gång har ett par timmar över, tänker jag lyssna på den fullständiga inspelningen.
Comment by Magnus Andersson — 2010 11 15 19:11 #
Till Magnus Andersson: Du har förstås rätt – det är fel att beteckna ”Doktor Kotte slår till eller Siv Olsson” som en ramelrevy, även om den alltså sattes upp på hans teater.
Comment by Enn Kokk — 2010 11 15 21:49 #