Dagar med Anna och Ella

12 augusti 2007 12:49 | Ur dagboken | 3 kommentarer

När alla gästerna hade åkt hem från det stora trädgårdskalaset förra söndan, blev alltså Anna och Ella kvar hos oss i Öregrund. Här kan du se Anna vilande i min säng.

Under måndagen ville Anna och Ella åka till det närbelägna Norrskedika. På vägen hit i söndags hade de nämligen varit inne på den stora loppmarknaden där och sett ett skrivbord, som skulle passa i Ellas rum hemma i Rinkeby. Alltså åkte vi i Annas bil till Norrskedika, konstaterade att skrivbordet fanns kvar och köpte det – Birgitta och jag betalade, för vi kom överens med Ella om att det här kunde vara en present i förväg inför hennes elvaårsdag den 25 oktober. Skrivbordet var inte större än att det fick plats i bakluckan på Annas bil och kunde alltså på så sätt tas med hem till huset i Rinkeby.

Själv gjorde jag ett par bokfynd på loppmarknaden, köpte ett par av FiBs ungdomsböcker från tidigt 1950-tal. Den ena, Åke Holmbergs ”Skuggornas hus”, har jag redan skrivit om. Mina läsintryck av Lennart ”Red Top” Nybloms ”Svart plan” kommer strax.

Ella är, vad gäller intresse för läsande, en avvikare från alla de bokmalar i olika generationer som finns i den här familjen. I stället är hon som fastklistrad vid TVn, ser hellre filmade böcker – i det aktuella fallet ”Karlsson på taket” – än läser Astrid Lindgrens original. En natt, när jag skulle gå på toa, hittade jag henne strax före fyra på morgonen i TV-rummet; hon har en något säregen dygnsrytm och är dessutom lite av en orolig ande. Men jag sjasade henne förstås då i säng.

Om hennes talang inte ligger i läsandet och skrivandet, tar hon igen det på annat: är mycket duktig på att måla (med vattenfärg) och gör det också flera gånger under vistelsen hos oss.

Men tillbaka till besöket i Norrskedika.

När vi är klara med handlandet, sätter vi oss en stund i loppmarknadens – den är inhyst i den före detta pepparkaksfabriken, som Anna på sin tid gjorde skolutflykt till – utomhuscafé, dricker kaffe och läsk i skuggan av ett stort träd. Det är en mycket varm dag.

Väl hemma i Öregrund beslutar vi oss för att vara lata med matlagningen den här dagen.

Lunch äter vi således under ett annat träd i ett annat utomhuscafé: Floras trädgård i Öregrund. Anna har faktiskt inte varit där sedan gamla pensionat Västerport blev Hotell Floras trädgård. Floras trädgård har i sommar utvidgat från att bara ha varit café till att också servera lättare luncher. I mitt fall blev det rostbiff med potatissallad.

Medan vi vuxna pratade, testade Ella hängmattan och gungan och tittade in i det lusthusartade lilla huset längst nere i trädgården. Vi avslutade med att ta en titt på trädgården och blomrabatterna, där bland annat höstanemonerna blommade.

På eftermiddagen gjorde tjejerna en badutflykt, men sen fortsatte kvällen i samma matlata stil: Vi lyckades, möjligen genom en extra ansträngning från innehavarinnans sida (tack!), få ett bord för fyra på populära Köket grill : café nere i hamnen. Också det här är ett nytt ställe; det fanns inte, när Anna tillbringade en rad barndomssomrar här i Öregrund. Vi äter åter av den utmärkta grillbuffén. Ella får dessutom en alkoholfri jordgubbsdrink som hon först förkastar men sen vill ha mer av.

Ella gillar att bada, vilket leder till att även jag kommer med på några badutflykter.

En eftermiddag tar vi oss ner till klippstranden som finns raka kursen från oss på Håkanssonsgatan ner till havet. Vattentemperaturen är behaglig och solen skiner.

Sista eftermiddagen Ella är kvar hos oss – Anna har redan åkt hem till Rinkeby; hon har uppdrag att sköta – gör vi ytterligare en badutflykt, nu till vårt gamla favoritställe i tallparksområdet. Medan vi promenerar mot Tallparken börjar det falla regndropp, allt mer ju längre vi kommer. Men vi vet råd: söker skydd under taket till den gamla dansbanan på berget bakom tennisbanorna och omklädningsrummen. Allt fler kommer på samma idé. Snart är dansbanans sittbänkar och golv fulla av folk som passar på att äta sin medhavda lunch, medan regnet drar över.

Men regnet drar över.

Snart kan vi promenera stigen ner mot badviken utan att bli våta. Och så promenerar vi stigen längs efter den långa nakenbadstranden bort mot vårt mål, skyttevärnet och vårt badberg där bakom.

Här finns en länk till Kerstins bilder från Tallparken och vårt badställe där.

Jag visar Ella den perfekta rännan att promenera ut i vattnet, men hon föredrar att kana rakt ner i vattnet. Den här dagen är vattnet aningen kyligare men fortfarande klart badbart.

När molnen åter börjar dra ihop sig, klär vi på oss och promenerar hem.

Nästa morgon, när Ella ska åka vidare, hinner hon ta ytterligare ett dopp tillsammans med mormor. Därefter sätter Birgitta henne på bussen mot Uppsala, där morfar Bengt och hans fru Inger tar emot för vidare befordran i bil via Wiks slott till Annas eget sommarställe i Ekolsund vid Mälaren.