”Sverige ska vara ett jämlikt land”
31 augusti 2010 17:35 | Politik | 30 kommentarerDet gläder en gammal sekreterare i Socialdemokraternas och LOs gemensamma jämlikhetsgrupp runt decennieskiftet 1960- och 1970-tal, att den allra första meningen i det i dag publicerade röd-gröna valmanifestet lyder: ”Sverige ska vara ett jämlikt land”.
Strävan efter ökad jämlikhet i samhället har ju i den socialdemokratiska agitationen under de senaste årtiondena inte spelat samma roll som under till exempel Palme-epoken, och därför var det extra uppmuntrande att höra Mona Sahlin redan tidigt under dagens presskonferens ta upp just jämlikhetstemat. För det är helt nödvändigt, om det ska finnas några möjligheter att vända den opinionsvind, som speglas i opinionsundersökningarna, inte minst den som publiceras i dagens Aftonbladet. Nu gäller det att entusiasmera de många presumtiva socialdemokrater, som i misströstan om sitt eget partis vilja har lagt sig på sofflocket, att gå och rösta, också att öka partiets andel av rösterna i ett antal nyckelgrupper, där vi borde ha en hygglig potential.
För de många unga arbetslösa borde valet vara lätt: De rödgröna lovar 100.000 fler jobb, praktikmöjligheter och utbildningsplatser. Ungdomsavdrag, som innebär att arbetsgivaravgiften lyfts bort, borde hjälpa fler unga in på arbetsmarknaden, och sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag borde ge effekter på hela arbetsmarknaden – till det kommer sektoriellt sänkt restaurangmoms. Fler ska anställas inom skola (bland annat genom mindre klasser), vård och omsorg.
Också de som studerar får förbättringar, dels fler utbildningsplatser, dels höjt studiestöd.
Mer personal ska det bli också inom barnomsorgen. Det här vallöftet, max fem barn per anställd – plus löftet om sänkt maxtaxa – välkomnas säkert av barnfamiljerna, inte minst kvinnorna som historiskt har visat sig mer benägna än männen att rösta vänster.
Utanförskapet i samhället angrips bland annat genom vallöften om färre socialbidragstagare – underhållsstödet höjs, bostadsbidragen till ensamstående likaså, liksom den tillfälliga föräldrapenningen. I samma jämlikhetsanda utlovas höjt tak i sjukförsäkringen och en sjukförsäkring utan stupstock. När det gäller arbetslöshetsförsäkringen utlovas att minst 80 procent av de försäkrade ska få ut 80 procents ersättning.
Bostadsbyggandet ska ökas, en åtgärd som har både en social och en sysselsättningsmässig sida.
Den fria etableringsrätten inom vården rivs upp – vården ska styras till dem som bäst behöver den.
När det gäller pensionerna, skiljer sig de rödgrönas förslag rent principiellt från regeringens: Målet är att skatteklyftan mellan löntagare och pensionärer helt ska slopas.
Det rödgröna valmanifestet innehåller också satsningar på kultur: Maxtaxa ska införas för elever i kultur- och musikklasser och fri entré åter tillämpas på museerna.
Miljösatsningarna, som också de har en sysselsättningsmässig sida, utgör verkligen kraftfulla svar på miljöhoten. ROT-avdraget (som alltså blir kvar) kompletteras med ett klimatavdrag, avsett att stimulera till ombyggnader som syftar till lägre energianvändning. Investeringar görs också i förbättringar av järnvägsnätet.
Jag noterar vidare med tillfredsställelse att det i valmanifestet slås fast att Sverige inte ska vara medlem i Nato utan även fortsättningsvis alliansfritt.
Märk väl att de röd-gröna inte ställer ut några oansvariga löften utan kostnadstäckning. De röd-gröna rör sig inom i princip samma budgetram som högerregeringen – men man har, i jämlikhetens och den sociala solidaritetens tecken, använt regeringens felriktade skattesänkningar till att betala välbehövliga välfärdsreformer och stöd till utsatta grupper i vårt under den här regeringsperioden allt mer socialt sönderfallande samhälle.
* * *
Hela den röd-gröna valplattformen finns publicerad på Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets hemsidor. I den fullständiga texten finns både utförligare motiveringar och fler konkreta förslag än de jag har återgett ovan.
30 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
Men en del ska vara mer jämlika än andra … så är det i SAP’s ”förlovade” land …
Ett exempel är SAP’s förkärlek för miljardärerna…
Socialdemokraterna vill att de allra rikaste ska komma lindrigare undan när en rödgrön regering återinför förmögenhetsskatten.
http://di.se/Artiklar/2010/8/29/213631/Rodgron-splittring-om-formogenhetsskatten/?sr=6&tr=276684&rlt=0
Comment by Jonny Disenfeldt — 2010 08 31 19:20 #
Till Jonny Disenfeldt: Den här frågan finns inte med i det dokument jag kommenterar.
Comment by Enn Kokk — 2010 08 31 19:53 #
Enn Kokk: Ang förmögenhetsskatten. Du är nog mer påläst än vad du vill låta påskina. Men om du skulle ha missat det så finns posten med på sidan 19 i dokumentet under ”Kapitalskatter”, dvs 500 mkr skall bli 4500 mkr 2012. Hur dessa pengar skall dras in råder det oenighet kring och bestäms inte förrän efter valet.
Och Jonny har rätt i så måtto att efter utflyttning av Bergman, Kamprad och Rausing så har (s)-ledda regeringar haft en särskild rädsla för att stöta sig med de superrika och/eller superkända.
Comment by Erik F — 2010 08 31 23:49 #
Till Erik F: Jo, i den här frågan hann man alltså inte bli enig – alltså finns det inget skarpt förslag i valplattformen.
Och naturligtvis finns det över huvud taget mängder av frågor – även i alliansregeringens manifest för övrigt – som inte täcks in av texten. Det är ju ett slags huvudinriktningar väljarna får ta ställning till och välja mellan.
Comment by Enn Kokk — 2010 09 01 9:33 #
God morgon, Enn och alla andra.
Jämlikhet!
I den s.k. valfrihetens namn verkar tongångarna lyda så, att man själv ’väljer’ om man vill vara jämlik, om man vill ha det bra eller illa i sitt liv. Färdas man väl – välfärd – har man valt det. Färdas man illa – illfärd – har man valt det också och får skylla sig själv.
Så tolkar jag den rådande politiken i alla fall. Det är nästan som om budskapet ’säger’ att den enskilda människan lever i ett vacuum och kan ’designa’ sitt liv oberoende av konsekvenserna av den politiska styrningen. Men då sågar regeringen i så fall benen av den politik som råder och gör den icke-nödvändig.
Är det någon som förstår vad jag vill säga blir jag glad, för jag är nyvaken och lite yr i mössan. Så blir man när man sitter och gör valaffischer mitt i nätterna :):
http://modochlust.blogg.se/2010/september/gor-din-egen-valaffisch.html
Hälsningar från Yvonne
Comment by Yvonne i Öregrund — 2010 09 01 10:00 #
Ja tack, jämlikhetspolitik vill vi ser mer av!
Låt de superrika flytta, de har ju ändå redan flyttat sina pengar.
Comment by Kerstin — 2010 09 02 1:07 #
Till Kerstin!
Fråga 1: Får en svensk medborgare idag inte vara pekuniärt rik enligt dina ideal?
Fråga 2: Hur rik är man om man är ”superrik” enligt din definition?
Väntar på svar!
Comment by Lars Rudström — 2010 09 03 23:42 #
Till Enn Kokk!
Menar du och Mona Sahlin att Sverige idag efter 65 års socialdemokratiska regeringstider INTE är jämlikt? Vad missade du som sekreterare i den ideologiska debatten med Palme, Carlsson och Persson?
Hela Sverige vet att SAP nu har tappat mer än 30% av LO-medlemmarnas förtroende pga dåligt ledarskap. Det som startade med Olof Palme. Det var inte nog med att Palme och Malm var svensk ekonomis ”dödgrävare”, de var även SAP:s ideologiska sänken.
Comment by Lars Rudström — 2010 09 03 23:57 #
Till Lars Rudström: Under den ekonomiska krisen för ett par årtionden sen vidtog också den socialdemokratiska regeringen åtgärder som åter igen ökade klyftorna i samhället, även om inte just det var avsikten med åtgärderna. Den sittande högerregeringen har på den punkten inga skrupler. Och ojämlikheten i samhället ökar.
Comment by Enn Kokk — 2010 09 04 9:46 #
Till Enn Kokk: Tack för koncist svar. Trots att jag politiskt-ideologiskt inte sympatiserade med SAP i början av 90-talet högaktade jag Persson för hans mod i många frågor för att få ordning på svensk ekonomi. Då var han en ”kraftkarl” och bra för SAP och Sverige. Men de ekonomiska klyftornas utvidgning bland medborgarna i Sverige startade långt före Persson-perioden. Den började redan under Erlanders och senare Palmes teorier om ”blandekonomins viktiga betydelese” för Sverige. I och med att SAP välsignade kapitalismens ”oheliga” giftemål med socialismen lades grunden för de ekonomiska klyftorna. Om detta ur socialistisk ideologi är rätt eller fel har jag ingen åsikt. Det är bara ett faktum! När Erlander (SAP) i början av 50-talet hade egen majoritet i riksdagen kunde han ha infört socialismens credo genom hela samhället!
Nu ärver dagens socialister Erlanders, Palmes, Carlssons och Perssons ideologiska val!
I slutet av 1920-talet var en svensk industriarbetares ”månadsinkomst, brutto” en tiondel av en överingenjörs månadslön. Detta sjönk under 60-, 70- och 80-talet till hälften. Redan 2005 var den löneskillnaden tillbaka till 20-talets kvot. Vem bar ansvaret?
Comment by Lars Rudström — 2010 09 04 19:40 #
Till Enn Kokk: ”Och ojämlikheten i samhället ökar” säger du ovan. Vari består ”ojämlikheten” i dag? Löneinkomst, möjligheten att studera, att några ärver en rik far och andra inte, möjligheten att göra sin stämma hörd i media och/eller val, möjligheten att få ett bättre betalt jobb, möjligheten att göra facklig/politisk/akademisk karriär? Genusdebatten kanske?
Comment by Lars Rudström — 2010 09 04 19:50 #
Till Lars Rudström: Till ojämlikheterna i dag bidrar ökade löneklyftor och en beskattning som inte utjämnar dessa.
Comment by Enn Kokk — 2010 09 04 21:48 #
Om beskattning som ökar klyftor: Fastighetsskatten som bidrar till ojämlikhet mellan småhusägare och bostadsrätts-och hyresrättsboende?
Comment by A-K Roth — 2010 09 07 15:42 #
Mycket få, till exempel i din gamla hembygd Ångermanland, berörs över huvud taget av den höjda fastighetsskatten.
De som har de dyraste villorna med ett marknadsvärde över cirka sex miljoner (= ett taxeringsvärde om 4,5 miljoner eller mer) kommer att få höjd skatt med 1 procent. Samtidigt utvidgas den nuvarande begränsningsregeln så att fler med små inkomster får sänkt fastighetsskatt.
Begränsningsregeln, som innebär att man betalar max 4 procent av sina inkomst i fastighetsskatt, kommer att utvidgas till att omfatta samtliga, inte bara personer över 65 år, så att den med liten inkomst får sänkt fastighetsskatt
Fastighetsskatten för hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar sänks – från dagens 0,4 procent till 0,22 procent. Neutralitet mellan olika boendeformer utreds under år 2011 – därefter föreslås åtgärder.
Comment by Enn Kokk — 2010 09 07 17:07 #
Och så har vi herrgårdarna på landsbygden med lågt taxeringsvärde som kommer undan beskattningen väldigt billigt…
Klyftorna ökar med socaldemokratin, dessa förbaskade klyftor.
Comment by Jonny Disenfeldt — 2010 09 08 11:19 #
Minsann, Jonny Diesenfeldt som jämlikhetsförkämpe!
Comment by Enn Kokk — 2010 09 08 11:40 #
Jag är demokrat (inte socialist, demokratisk socialist eller något annat obskyrt), för mig är jämlikhet en viktig grund att stå på.
OM man ska införa en beskattning ska den enligt mig vara rättvis.
* Socialdemokraternas beskattning av fastigheter är konstruerad på ett orättvist sätt. Vissa fastigheter kommer väldigt billigt undan.
* Socialdemokraternas gamla (och föreslagna nya) förmögenhetsbeskattning är konstruerade på orättvisa sätt. Att beskatta viss förmögenhet inom ett intervall upp till 10 miljoner och inte beskatta 11 miljonen upp till sista miljarden, ja det är orättvist.
Håller du med eller står du på orättvi(s)ans sida ?
Comment by Jonny Disenfeldt — 2010 09 08 12:04 #
Till Jonny Disenfeldt: Kom i håg att rättvisa (något subjektivt upplevt) och jämlikhet inte är synonymer. Den som vill ha jämlikhet förespråkar utjämning.
Värdet på fastigheter, grunden för fastighetsbeskattningen, avgörs som du säkert vet av deras läge och därmed deras pris på fastighetsmarknaden. Dock försöker man här dämpa fullt genomslag för den här principen genom att ha begränsningsregler.
Principen för förmögenhetsbeskattningen kan man ha synpunkter på, bland annat från jämlikhetssynpunkt. Den som lever får se hur en rödgrön regering väljer att hantera den här frågan – men du vill alltså, i rättvisans namn, att de riktigt förmögna ska beskattas hårdare?
Comment by Enn Kokk — 2010 09 08 22:57 #
För en socialist är rättvisa och jämlikhet mer grumligt än för en demokrat tror jag. Du talar om ekonomisk utjämning, det ser inte jag som begrepp som hör hemma varken i rättvisa eller jämlikhet.
Wikipedia :
http://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4mlikhet
Som du säkert vet så finns det dyra fastigheter med fånigt låga taxeringsvärden. Sen har vi jordbruksfastigheter. Att prissätta en vara man äger och beskatta den årligen baserat på vad grannar råkar sälja närliggande fastigheter för, ja det verkar inte vara en sund modell. Att beskatta fastigheter mer om de är moderniserade, har energieffektivare fönsterglas etc, inte heller det sunt.
Slutligen, ja jag vill givetvis att en skatt ska vara rättvis och inför man en förmögenhetsskatt ska den gälla från första till sista krona. Den ska inkludera alla former av förmögenhet såsom konst och antikviteter, aktier av alla dess slag eller vad än personen ifråga flyttat kapital till för sorts föremål. Förmögenhet som förmögenhet.
Nu kommer det ju inte att bli en rättvis skatt eftersom socialdemokraterna vet att detta är en skadlig skatt som driver kapital ut ur landet. Man väljer istället ånyo att skapa ett omhuldat skattefrälse (de rikaste) och tvingar bara de lagom rika att betala skatten. Skenheligt värre.
Allt för att plocka in en orättvis skatt på ca 4 miljarder.
Comment by Jonny Disenfeldt — 2010 09 09 0:20 #
Till Jonny Diesenfeldt: Du måtte själv inte ha läst Wikipedias definition av jämlikhet så noga, men också av den framgår att våra olika ståndpunkter beror på våra respektive politiska värderingar. Liberaler stannar vid lika formella rättigheter, medan socialister vill utjämna det ojämna utfallet mellan individerna.
Comment by Enn Kokk — 2010 09 09 10:16 #
Till Enn Kokk.
Jo , jag har läst och jag sade ju att för en socialist verkar begreppen vara lite mer grumliga än de är för en demokrat vilket du nu styrker.
På wikipedia tar man upp : ”jämlika löner och arbetsvillkor”
Vad är då en jämlik lön, ja inte är det löneutjämning utan det innebär att etnicitet, tro, sexuell läggning, status, åsikt, handikapp eller kön ska inte påverka lön för exakt samma arbetsprestation.
Däremot kan givetvis faktorer som utseende vara styrande för löneutfall i vissa branscher (t.ex modell) men då är ju inte prestation lika.
Lika prestation – lika lön.
Hur ska du utnyttja det ojämna utfallet i skönhet, ska du införa en utjämnande skönhetsskatt ? Själv tillhör jag det mera fula kollektivet så det vore ju bra för mig att få lite tillskott i kassan från de med större skönhet …
Comment by Jonny Disenfeldt — 2010 09 09 10:58 #
Till Jonny Disenfeldt: ”Läst men inte förstått” löd en gång en lärarkommentar efter en skrivning.
Comment by Enn Kokk — 2010 09 09 14:04 #
Jobba på du med skönhetsskatten, IQ-skatten, EQ-skatten etc, det finns en uppsjö med möjligheter att beskatta individer mer för att jämna ut alla dessa orättvisa skillnader på alla möjliga plan !
Om inte du och ditt parti tar till dig ideerna får jag skicka dem vidare till Ohly och hans version av socialister.
Comment by Jonny Disenfeldt — 2010 09 09 14:30 #
Till Jonny Disenfeldt: Och skatten på katter, den så kallade omsättnings-katten.
Comment by Enn Kokk — 2010 09 09 14:57 #
Jag kan rekommendera Harrison Bergeron av Kurt Vonnegut (finns filmatiserad).
En bra reflektion över socialismens strävan …
http://en.wikipedia.org/wiki/Harrison_Bergeron
In the story, social equality has been achieved by handicapping the more intelligent, athletic or beautiful members of society. For example, strength is handicapped by the requirement to carry weight, beauty by the requirement to wear a mask and so on.
This process is central to the society, designed so that no one will feel inferior to anyone else. Handicapping is overseen by the United States Handicapper General
Comment by Jonny Disenfeldt — 2010 09 09 17:38 #
Till Jonny Disenfeldt: Vi avslutar här, så kan läsarna själva dra sina slutsatser om din politiska träffsäkerhet.
Comment by Enn Kokk — 2010 09 09 18:19 #
Häromdagen skrev Inga-Lisa Sangregorio på Newsmill om fastighetsskatten; ”De rödgrönas förslag ger enligt deras egna beräkningar 300 miljoner mindre i skatteintäkter. Visserligen ger höjningen för vissa småhus 300 miljoner, men i gengäld kostar sänkningen för hyres- och bostadsrätter 500 miljoner, och utvidgningen av begränsningsregeln ytterligare 100 miljoner. Alltså minus 300 miljoner. Det blir inte så mycket välfärd för det, i synnerhet som fastighetsavgiften är kommunal.” Har hon fel i att ”skattehöjningen” egentligen är en inkomstminskning för staten? Dessutom påstår hon i samma artikel att fastighetsskatten redan nu är betydligt högre för villor än för miljontals kronor dyrare bostadsrätter. Har hon fel?
Comment by Jean — 2010 09 09 18:52 #
Till Jean: Det finns ofta flera motiv till beskattning och till skattens i fråga storlek. Ett, som du är inne på, är att finansiera utgifter, till exempel för välfärd. Vad man i det här fallet också måste ha i minnet är att även kommunerna har stora utgifter för det vi räknar som social välfärd. Och staten subventionerar ju också på flera andra sätt sådana kommunala utgifter genom bidrag. Mellan statlig och kommunal ekonomi finns det alltså inte vattentäta skott.
Ett annat motiv för beskattning har sin bakgrund i jämlikhetssträvanden: man vill utjämna de ekonomiska villkoren för medborgare med olika inkomster och förmögenheter. I praktiken måste de beslutande politikerna i samband med sina beslut då också ta hänsyn till komplicerande faktorer, som det ju finns gott om i ekonomiskt öppna samhällen som vårt – man kan ju till exempel flytta tillgångar utomlands. Dock är det senare ingen möjlig metod just när det gäller fastigheter, vilket gör det lockande att beskatta just dem. Men var och en inser ju att det också i det fallet finns gränser, inte minst när det gäller villor i attraktiva områden, där köparnas efterfrågan trissar upp priserna och även människor som inte själva deltar berörs. Därav diskussionen om begränsningsregler av olika slag.
Neutraliteten mellan olika boendeformer ska enligt de röd-gröna utredas under år 2011 och åtgärder därefter vidtas.
Comment by Enn Kokk — 2010 09 09 22:43 #
Tack för svaret! Av det drar jag slutsatsen att Inga-Lisa Sangregorio har rätt i den konkreta sakfrågan. Efter nästan 30 år inom de kommunala och landstingskommunalaverksamheterna vet jag mycket väl vad kommuner och landsting har för välfärdsuppgifter och -utgifter. Men de kan inte delfinansieras genom en skatteförändring som MINSKAR statens/kommunernas inkomster med 300 miljoner kronor.
Comment by Jean — 2010 09 09 23:17 #
Till Enn Kokk : Bra ide, en alldeles utmärkt ide, jag instämmer till 100%
Comment by Jonny Disenfeldt — 2010 09 10 20:21 #