Vi – en gammal kär följeslagare

27 juni 2007 16:25 | Media | 5 kommentarer

Tidningen Vi damp ner i brevlådan.

Jag har ju upprepade gånger berättat om min kärlek till gamla Folket i Bild, men även med Vi har jag haft ett långvarigt förhållande. I min barndoms Juniskär fanns ingen konsumbutik, så jag kom inte riktigt lika tidigt i kontakt med Vi. (Vi, före detta Konsumentbladet, fungerade då som ett slags medlemstidning för konsumentkooperationen – man kryssade för att man också ville ha Vi, när man lämnade in årets kvitton. Det här ledde till en fabulöst hög upplaga.) Men under skolåren i Sundsvall började jag köpa lösnummer av Vi i Pressbyrå-kiosken på busstationen.

Den tidens Vi var, liksom mitt husorgan Folket i Bild, en mycket läsvärd tidning. Bland det jag spontant minns från då, utan att ha tillgång till gamla årgångar, var att Evert Taube brukade medverka, ofta med resereportage med egna teckningar.

När Birgitta och jag så småningom slog ihop våra bopålar, visade det sig, att hon i åratal hade varit Vi-prenumerant, också hade sparat gamla årgångar. Vi-läsandet hade börjat redan i hennes föräldrahem, eftersom familjen handlade i Konsum. Vi har sen varit prenumeranter utan avbrott. Alla de här tidningarna finns numera på vinden till vårt hus i Öregrund.

Birgitta och jag har till och med intervjuats tillsammans i Vi, också funnits på omslaget.

Tidningens kvalitet har naturligtvis skiftat något genom åren. Inte så att den någonsin har varit dålig, men den har möjligen ibland känts lite för präktig för min smak. Upplagan har fallit kraftigt jämfört med 1950-talet – vilket dock mest har som förklaring, att banden med KF (som fortfarande äger tidningen) har tunnats ut. Man kan inte längre som konsummedlem på något enkelt och billigt sätt prenumerera på tidningen, som man nu i stället måste prenumerera på för egen maskin, så som fallet är med de flesta tidskrifter. Inte heller när det gäller innehållet märker man längre, att tidningen hör till just KF-sfären.

Den sjunkande upplagan och de brant stigande portokostnaderna har redaktionen mött genom att profilera om tidningen till månadsmagasin. På det hela taget har den nuvarande chefredaktörens och VDns, Anneli Rogemans, omgörning av tidningen varit mycket lyckosam, så väl vad gäller tidningens innehåll som dess upplaga.

Det finns helt enkelt ingen familjeinriktad tidskrift, som i dag kan konkurrera med Vi, när det gäller bredd, intressanta artiklar och, inte minst, kulturmaterial. Till det här bidrar att Vi har en mycket genomarbetad – både snygg och lättöverskådlig (vinjetterna) – layout.

Där finns följaktligen avdelningar för trädgård, mat, politik (Anita Kratz om centerns ideologiska krumbukter), design, kultur, litteratur (huvudrecensionen i det aktuella numret ägnas åt Åsa Linderborgs ”Mig äger ingen”, kortrecensioner åt bland annat Per Odenstens ”Horntrollet” och Bengt Jangfeldts ”Vladimir Majakovskij och hans krets”), film, konst och musik (jag har med uppskattning läst Johan Norborgs artikel om Povel Ramel och Tomas Fläckmans om Anders Burman och hans Metronome Records, även kortrecensionerna av CD med musik av Paul McCartney, Arvo Pärt, Mstislav Rostropovitj, Billie Holiday och Coleman Hawkins). En lång separat artikel av Ernst Brunner handlar om den stora konstkuppen år 2000, då Rembrandts självporträtt stals från Nationalmuseum.

Numrets huvudartikel, med porträttfoto på omslaget, handlar om Viveca Lärn och är skriven av Nina Solomon.

Det sista leder mig till vad jag saknar i Vi av i dag: skönlitterära bidrag i form av noveller, poesi och gärna följetonger. Det som skrivs om skönlitteratur i tidningen är utmärkt, men jag saknar the real thing.

För mig är också en familjetidning utan serier i det närmaste otänkbar – men Vi framhärdar ju i att utkomma utan serier.

En av höjdpunkterna i det här numret handlar lika fullt om en serie, Jan Lööfs berömda originalserie för Vi, ”Ville”.

Lars Westman utgår i sitt veckokåseri (ett helt uppslag) från berättelsen i Anders Isakssons bok om Ebbe Carlsson om hur Olof Palme blev sint på serien, där han figurerade, och sa upp familjens prenumeration – vilket Ebbe Carlsson, helt oombedd (det handlade om ett privatbrev från Palme till chefredaktören, som Ebbe hade fått syn på i statsministerns rum) spred till media.

För mig – som är serieälskare och van vid seriemediets överdrifter – var det här en storm i ett vattenglas; jag skrev om det i Aktuellt i politiken. Men en mängd Vi-läsare, som gillade Palme men sannolikt inte serier, sa upp sina prenumerationer.

Chefredaktören sände då Lars Westman (som hade beställt serien av Jan Lööf) till Grekland, där serietecknaren vistades, för att hitta en lösning. Resten av denna dråpliga historia tänker jag inte avslöja. Köp i stället julinumret i Konsum för 59 kronor eller, ännu hellre, prenumerera! För 595 kronor får du 12 100-sidiga nummer hemsända.

Hemsida: www.vi-tidningen.se.
Kundservice: telefon 08-799 63 16
E-postadress: vi@pressdata.se