Balkans romer

När Birgitta och jag gjorde vår donaukryssning 2006, kom vi i flera av de länder vi besökte i kontakt med romerna, deras kultur och deras levnadsvillkor. Jag har skrivit en del om detta i min bloggartikelserie under sammelrubriken ”Rapport från Donau” – du kan hitta det här materialet med hjälp av bloggens sökfunktion. I flera av de länder vi besökte, till exempel i Rumänien med dess två-tre miljoner zigenare, stötte vi också på tiggande zigenska barn.

Romernas situation har i flera av länderna i östra och sydöstra Europa blivit mycket svår – det händer att de hotas till livet, till och med dödas. Numera är de EU-medborgare utan eget hemland, så det är knappast förvånande att de söker sig även till de nordligare delarna av EU, och eftersom de befinner sig utanför samhället även här, fortsätter de att tigga. Inga av deras problem blir dock lösta av att de – på tvivelaktig legal grund – blir utvisade. Vore det något med det omskrutna EU, kunde ju unionen satsa pengar och mänskliga resurser på att integrera romerna i de länder där de nu råkar befinna sig: ge dem utbildning, låta barnen gå i skola, lotsa in dem på arbetsmarknaden och så vidare. Att kollektivt återföra dem till Rajastan, som de ursprungligen anses komma ifrån, torde ju knappast vara någon lösning.

Europa, även vårt land, har de under sin vistelse här berikat, bland annat genom sin musikkultur. Inte så lite av det vi benämner till exempel ungersk musik är i själva verket zigenarmusik.

Under vår donauresa köpte vi där det gick CD-skivor med lokal folklig musik, och en del av det vi köpte var följaktligen romsk musik. The Rough Guide to the Music of Balkan Gypsies, ”Balkan Gypsies” (World Music Network RGNET 1159, 2005), är visserligen producerad i London, men materialet på CDn utgörs av ljudupptagningar i en del av de länder vi besökte.

Rumänien är sålunda väl representerat med till exempel Mahala Raï Banda, som spelar ”Mahalageasca” i lite jazzig ton. Ännu mer gillar jag, om vi håller oss till Rumänien, Nikolae Simion med ”Di, Murgule, Di”, den modernt påverkade ”Taraf” med Shuka Collecitive och ”Espresso” med Taraf de Metropulitana.

Ibro Lolov från Bulgarien är hörvärd på dragspel i ”Sofyisky Kjuchek”.

Av de serbiska bidragen vill jag lyfta fram Vera Petrovic med ”Taiganka Sam Mala” med sitt jazziga intro och Šaban Bajramović och Mostar Sevdah Reunion med ”Opa Cupa” – kanske har ni mött Bajramovićs sånger i någon film av Emir Kusturica.

Det musikaliska spektrat på den här CDn är brett, omfattar också romsk musik från till exempel Albanien, Makedonien och Grekland och faktiskt även Turkiet och Armenien.

Sammantaget ger den här CDn många hörvärda exempel på den romska musik som utövas i sydöstra Europa.