Norge: Arbeiderpartiet har varit nere på knä men reser sig nu igen. Vänstern och Centern har stärkts i valet

30 oktober 2017 23:04 | Politik | Inga kommentarer

Resultat i stortingsvalet den 21 september 2017:

Høyre 25,0 procent (- 1,8 procentenheter jämfört med stortingsvalet 2013), 45 mandat (- 3) – partiledare Erna Solberg
Fremskrittspartiet 15,2 procent (- 1,2), 27 mandat (- 2) – partiledare Siv Jensen
Venstre 4,3 procent (- 0,9), 8 mandat (- 1) – partiledare Trine Skei Grande
Kristelig Folkeparti 4,2 procent (- 1,4), 8 mandat (- 2) – partiledare Knut Arild Hareide
Senterpartiet 10,3 procent (+ 4,9), 19 mandat (+ 9) – partiledare Trygve Slagsvold Vedum
Arbeiderpartiet 27,4 procent (- 3,5), 49 mandat (- 6) – partiledare Jonas Gahr Støre
Sosialistisk Venstreparti 6,0 procent (+ 1,9), 11 mandat (+ 4) – partiledare Audun Lysbakken
Rødt 2,4 procent (+ 1,3), 1 mandat (+ 1) – partiledare Bjørnar Moxnes
Miljøpartiet De Grønne 3,2 procent (+ 0,4), 1 mandat (+- 0) – partiledare Rasmus Hansson och Une Aina Bastholm

Det här valresultatet medförde, att den blå-blå regeringen (Høyre + Fremskrittspartiet) kunde sitta kvar och gör så fortfarande. Försök har dock gjorts att bredda regeringen genom att i den ta in också de två mittenpartier, som regeringen har förhandlat med för att få majoritet i Stortinget för viktiga frågor som statsbudgeten. Av dessa partier har liberala Venstre sagt ja (och är på väg in i regeringen), medan Kristelig Folkeparti har sagt nej. Det här betyder att Kristelig Folkeparti, om partiet i någon viktig fråga skulle rösta med oppositionen i stället för med regeringen, kan avgöra vilken politik Norge ska föra.

Det kan vara intressant att försöka se hur norska folket ser på valresultatet och den politiska situation det har satt landet i. En rad opinionsmätningar om partisympatier har gjorts under den dryga månad som har gått sedan valet.

Norstats undersökning för Vårt Land publicerades den 28 september, alltså en vecka efter valet:

Høyre 25,1 procent (+ 0,9 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 15,0 procent (- 1,7)
Venstre 4,7 procent (+ 1,6)
Kristelig Folkeparti 3,2 procent (- 1,7)
Senterpartiet 10,3 procent (+ 4,9)
Arbeiderpartiet 24,9 procent (- 0,7)
Sosialistisk Venstreparti 7,3 procent (+ 2,1)
Rødt 3,7 procent (- 0,1)
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent (- 2,4)

Ipsos MMI gjorde 25-27 september en undersökning, som publicerades i Dagbladet den 29 september:

Høyre 24,4 procent (+ 1,2 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 14,4 procent (- 0,9)
Venstre 5,4 procent (+ 0,7)
Kristelig Folkeparti 3,9 procent (- 0,3)
Senterpartiet 10,2 procent (+ 0,8)
Arbeiderpartiet 26,1 procent (- 1,1)
Sosialistisk Venstreparti 7,4 procent (+ 1,2)
Rødt 2,7 procent (+ 0,2)
Miljøpartiet De Grønne 3,3 procent (- 1,1)

Norfakta gjorde 3-4 oktober en undersökning, som publicerades i Nationen och Klassekampen den 7 oktober:

Høyre 27,6 procent (+ 1,8 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 13,4 procent (- 0,4)
Venstre 3,4 procent (- 0,8)
Kristelig Folkeparti 4,4 procent (- 0,9)
Senterpartiet 11,4 procent (+ 0,9)
Arbeiderpartiet 25,8 procent (- 0,5)
Sosialistisk Venstreparti 6,5 procent (+ 1,5)
Rødt 1,8 procent (- 1,3)
Miljøpartiet De Grønne 3,4 procent (- 0,9)

Kantar TNS gjorde den 2-6 oktober en undersökning, som publicerades i TV2 den 9 oktober:

Høyre 29,2 procent (+ 5,4 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 13,1 procent (- 2,7)
Venstre 4,8 procent (+ 0,2)
Kristelig Folkeparti 3,2 procent (- 1,2)
Senterpartiet 8,3 procent (- 0,9)
Arbeiderpartiet 25,4 procent (- 2,7)
Sosialistisk Venstreparti 6,4 procent (+ 0,8)
Rødt 3,7 procent (+ 0,6)
Miljøpartiet De Grønne 3,4 procent (- 0,5)

Opinion Perduco gjorde den 3-9 oktober en undersökning, som publicerades av Avisenes Nyhetsbyrå en 12 oktober:

Høyre 26,7 procent (+ 0,8 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 14,9 procent (- 0,4)
Venstre 4,1 procent (+ 1,6)
Kristelig Folkeparti 4,1 procent (+ 0,3)
Senterpartiet 10,2 procent (+ 0,7)
Arbeiderpartiet 25,8 procent (- 0,6)
Sosialistisk Venstreparti 6,0 procent (+- 0)
Rødt 2,2 procent (- 2,7)
Miljøpartiet De Grønne 4,8 procent (- 0,9)

Sentio gjorde en undersökning, som publicerades i Dagens Næringsliv den 20 oktober:

Høyre 25,7 procent (- 1,6 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 14,6 procent (- 0,1)
Venstre 4,5 procent (+ 0,7)
Kristelig Folkeparti 3,2 procent (- 0,7)
Senterpartiet 10,2 procent (- 1,2)
Arbeiderpartiet 25,2 procent (- 1,0)
Sosialistisk Venstreparti 7,3 procent (+ 0,9)
Rødt 3,1 procent (+ 0,7)
Miljøpartiet De Grønne 4,9 procent (+ 1,6)

Norstat gjorde 17-23 oktober en undersökning som publicerades i Vårt Land den 27 oktober:

Høyre 25,6 procent (+ 0,5 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 13,7 procent (- 1,3)
Venstre 4,9 procent (+ 0,2)
Kristelig Folkeparti 4,1 procent (+ 0,9)
Senterpartiet 10,7 procent (- 0,6)
Arbeiderpartiet 26,5 procent (- 1,0)
Sosialistisk Venstreparti 7,3 procent (+ 1,6)
Rødt 3,2 procent (- 0,5)
Miljøpartiet De Grønne 3,2 procent (+ 0,4)

Ipsos MMI gjorde den 23-25 oktober en undersökning som publicerades i Dagbladet den 27 oktober:

Høyre 25,8 procent (+ 1,4 procentenheter jämfört med föregående mätning i samma serie)
Fremskrittspartiet 13,5 procent (- 0,9)
Venstre 3,8 procent (- 1,6)
Kristelig Folkeparti 3,7 procent (- 0,2)
Senterpartiet 10,9 procent (+ 0,7)
Arbeiderpartiet 27,4 procent (+ 1,3)
Sosialistisk Venstreparti 5,9 procent (- 1,5)
Rødt 3,4 procent (+ 0,7)
Miljøpartiet De Grønne 2,9 procent (- 0,4)

Väljaropinionen i Norge blåste delvis i valvindens riktning även efter valet. Høyre fortsatte att växa, medan Arbeiderpartiet minskade och i en rad undersökningar fick lägre stöd än Høyre, men i det senastör att mätningarna är Arbeiderpartiet lite större igen. En del av Høyres tillväxt handlar säkert om att partiet nu tar tillbaka sympatisörer som stödröstade på Venstre och Kristelig Folkeparti, men KrF har, enligt analyser i norska media, under senare tid också tappat väljare till Arbeiderpartiet – det handlar då om människor som vill att KrF i likhet med Senterpartiet ska samarbeta med Arbeiderpartiet.

Valets stora vinnare är Senterpartiet, som numera i mätning efter mätning ligger på 10 procents-nivån. Valet har också gått hyggligt för Sosialistisk Venstreparti.

Både Rødt och Miljøpartiet De Grønne har fått var sitt mandat lokalt, men det intressanta är att MDG inte lyckas växa så att partiet kommer över spärren. Rødt är numera i en rad mätningar större än MDG och skulle kanske mer permanent också kunna bli ett stortingsparti. Läs gärna tidningen Klassekampen på nätet, så får ni kunskap om en norsk vänsterdebatt som är analytisk och välskriven, inte floskulös. Att det här inte bara är min personliga uppfattning indikeras också av att flera stora LO-förbund i Norge har gått in som delägare i tidningen.

Sist i dag kollar jag norska media på nätet.

Två av dem innehåller intressanta artiklar, som ger en bild av stämningsläget i Arbeiderpartiet.

I det gamla partiorganet (Ap) Dagsavisen (som fortsatt har socialdemokratisk ledarsida men är uppköpt av en tidningskoncern med också andra slags tidningar i sin ägo) hittar jag en larmartikel med rubriken ”Ap mister velgere i LO”. Där refereras en undersökning institutet Opinion har genomfört bland LO-medlemmar 25 september-3 oktober.

Så här röstade LO-medlemamrna 2017 (motsvarande tal från 2013 inom parentes):
Arbeiderpartiet 38,4 procent (45,7 procent)
Høyre 14,2 procent (14,7 procent)
Senterpartiet 12,8 procent (6,9 procent)
Sosialistisk Venstreparti 10,2 procent (5,9 procent)
Fremskrittspartiet 8,5 procent (17,0 procent)
Rødt 6,6 procent (jämförelsesiffra saknas)
Miljøpartiet De Grønne 3,0 procent (jämförelsesiffra saknas)
Venstre 2,4 procent (2,8 procent)
Kristelig Folkeparti 1,9 procent (3,9 procent

En av slutsatserna i artikeln är att Arbeiderpartiet i valrörelsen inte riktigt klarade att fokusera på sysselsättningsfrågorna.

Rubriken för en stor artikel i Aftenposten är ”Martin Kolberg mener Arbeiderpartiet er i alvorlig krise”.

Martin Kolberg är den grå (eller kanske snarare röda) eminensen i partiet, länge verksam på partikontoret, 2001-2009 partisekreterare, nu också sen länge stortingsledamot.

Ett anförande för en sluten LO-grupp lär han ha inlett med att konstatera, att det är en allvarlig situation för den norska socialdemokratin. Han karaktäriserade valresultatet som ”jävligt dåligt” och som ”ett tydligt politiskt nederlag”.

De direkta citaten har Aftenposten fått genom referat i nätportalen ”Fri fagbevegelse” och tidskriften ”LO-Aktuelt”.

Flöjt, harpa och sen stråkorkester

30 oktober 2017 13:52 | Mat & dryck, Musik | Inga kommentarer

De ur vår familjekrets i vid mening som brukar gå på abonnemangskonserterna i Musikens hus samlades som vanligt för att först äta en gemensam middag på någon restaurang i närheten. Den här gången blev det Lucullus i Sivia-huset tvärs över gatan, och för min del valde jag en jugoslavisk rätt, som jag har ätit förut, ćevapčići, som består av grovmalda köttfärsrullader, rödlök, pepperoni, gräddfil, stark paprikasås och så pressad potatis. Alla – förutom mig Birgitta, Bengt och Inger samt Anna och Amanda – väljer själva vad de känner för.

Kammarorkestern har nu ett slag letts av gästdirigenter, men den här gången hade man bestämt sig för att låta två av konsertmästarna, Klara Hallgren och Bernt Lysell, leda orkestern före respektive efter pausen.

Kvällens solister (i Mozart-konserten) var Hanna Gustafsson, som också annars spelar flöjt i Uppsala kammarorkester, och så harpisten Ingrid Lindskog. De här damerna spelade väl i Wolfgang Amadeus Mozarts (1756-1791) ”Konsert i C-dur för flöjt, harpa och orkester” (1778), och också orkestern, här ledd av Klara Hallgren, spelade utmärkt.

Det här stycket spelades, inte bara av solisterna, mycket lyhört och samstämt, och även om det inte hör till Mozarts allra bästa verk, blev det här mycket hörvärt.

Eftersom den i programmet angivna turordningen av okänd anledning blev omkastad, spelades först Gerard Finzis (1901-1956) ”Romans i Ess-dur för stråkorkester” (1928, men tryckt först 1952). Det här är harmonisk och vacker musik.

Efter starkt bifall från publikens sida spelade de båda solisterna tillsammans (alltså utan orkesterstöd) som extranummer Carl Nielsens (1865-1930) ”Dimman lättar” (”Taagen letter”, 1920).

För egen del uppskattade jag mest det verk som avslutade konserten, ”Souvenir de Florence”, komponerat 1890 av Pjotr Tjajkovskij (1840-1893). Jag är ju inte särskilt förtjust i person- och ortrelaterade tolkningar av musik, men här måste ju titeln förklaras: Florence är Florens, den italienska stad dit Tjajkovkij for i början av 1890-talet, det som blev hans sista årtionde i livet. (Varför kan vi inte i stället använda de geografiska namn som används på ort och ställe, i det här fallet Firenze?)

Musikaliskt är det här ett verk, som griper tag i lyssnaren redan i inledningen, allegro con spirito.

I det här verket förekommer uteslutande stråkinstrument, och det innehåller såväl partier, som lever på sin rytm, som sådana som präglas av underbara, både väl inlagda och välspelade partier.

Tack åter igen för en fin konsertkväll!

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^