Boel, Hanne: Private Eye

På 1970- och 1980-talen recenserade jag ganska många plattor från Danmark med, bland andra, Povl Dissing, Benny Andersen, Anne Linnet, Trille, Jomfru Ane Band, Skilfinger, Bazaar och inte minst Kim Larsen och Gasolin. Inte allt men åstskilligt av detta var på danska, hade svensk distributör och såldes i svenska skivaffärer.

När jag nu, med Hanne Boels ”Private Eye” (Warner Music Denmark 5051011871955, 2007), för första gången på rätt länge återvänder till dansk musik, är samtliga låtar på CDn på engelska: både Hanne Boels fem egna och övriga låtar, som i original är skrivna på engelska. Ett tidens tecken, kanske både här och i Danmark?

Många av den tidens danska sångare – inte bara danska förresten – var samhällsengagerade, oftast på vänsterkanten. Det jag slås av här, när jag följer med i texterna, är hur medvetet privata de är. ”I don’t want to be a preacher / on a soapbox in the park” heter det i ”Preacher”, för att ta ett exempel.

Det betyder för den skull inte, att jag tycker illa om de attityder som finns i Hanne Boels egna texter och i de låtar av andra hon har valt; jag bara konstaterar att fokus har förflyttats. Ser man till sången och till de mycket kompetenta musiker som beledsagar den, är kvaliteten jämn och hög, dock ofta på det där sättet att man gärna hör på den här skivan när man gör något annat trevligt, läser eller lagar mat till exempel; det handlar ofta om bra, ibland lite jazzinfluerad rockmusik. Några låtar sticker ut lite extra, till exempel den inledande ”Diamond Thief” av Peter John Vettese och Felix Howard och så Hanne Boels egen ”There’s an Angel”.

Två låtar gör dock, att man inte vill vara utan den här CDn.

Dels är det ”The Ballad of Lucy Jordan” av Shel Silverstein, alltså den låt som Marianne Faithful spelade in 1979.

Dels, och i ännu högre grad, är det Bob Dylans ”I’ll Be Your Baby Tonight”. Den gör Hanne Boel i en jättesnygg och rockig version. När man hör den, önskar man, att låten aldrig ville ta slut.