Pondus 2010
Efter Schibsteds genomklappning på den svenska serietidningsmarknaden har nu även Pondus tagits över av Egmont Kärnan.
Det borde kunna gå vägen, eftersom större delen av innehållet har ungefär samma målgrupp, serieläsare som gillar ganska grovkornig humor. Huvudserien, norrmannen Frode Øverlis ”Pondus”, och samma tecknares ”Inrutat” anger ramen: öl, fotboll och damer. Eftersom det handlar om en serie i familjeseriegenren, förstår man därav att gränserna är annorlunda nu än på ”Blondies” tid.
Ytterligare två inslag förstärker det här lite grovkorniga intrycket av tidningen: dels Thomas Olssons serie ”Rogert”, dels, och framför allt, Hans Lindströms teckningar, publicerade under rubriken ”Lindström”.
Torbjørn Liens ”Kollektivet” vetter också lite åt det grovkorniga hållet, men dess stil är inte riktigt densamma. Och varför Mads Eriksens ”m” har fått utrymme begriper jag, som jag tidigare har skrivit, inte alls. Inte heller Niklas Erikssons ”Carpe Diem”, en serie med enbildsstrippar, hör, trots att den inte är så tokig, ändå riktigt hemma i den kategori jag skulle vilja ha renodlad. Lars Lauviks ”Uppkast” är allmänt umbärlig, och Peter Torséns ”Mitt Walter Ego” ännu mer umbärlig.
Vore jag redaktör för Pondus, skulle jag alltså renodla det drag som finns hos ”Pondus” och ”Lindström” samt även ”Rogert”.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^