Bibb, Eric: Booker’s Guitar

Booker T Washington White (1906-1977), känd som Bukka White, var deltabluesartist – sångare och gitarrist – från Houston, Mississippi. Han debuterade på skiva 1930 och fick ett genomslag med ”Shake ’Em Down” medan han satt av ett straff på Parchman Farm för att ha skjutit en annan man i låret. Han blev en av dem som i fängelsemiljö upptäcktes av John Lomax, och bland annat som en följd av detta fick han göra nya plattor när han kom ut igen. Både den nämnda låten och andra kända låtar av honom, till exempel ”Parchman Farm Blues”, finns i min stora kollektion av amerikansk bluesmusik – där finns också hans ”Fixin’ to Die Blues”, som Bob Dylan hade med på sitt debutalbum. Det senare bidrog för övrigt till att Bukka White på 1960-talet fick en renässans som bluesartist. Han var då industriarbetare i Memphis men fick nu göra nya plattor och börja turnera igen.

Eric Bibb, som jag tidigare har skrivit om – han har bland annat bott och gjort skivor i Sverige – har nu, hemma i USA, gjort en CD tillägnad Bukka White, ”Booker’s Guitar” (Telarc TEL-31756-02, 2009).

Bibb berättar där historien om hur Bukkas – eller Bookers som han konsekvent skriver – gitarr kom i hans väg, men det märkliga med den här annars mycket hörvärda skivan är att Bibb undviker att spela Bukkas låtar. I stället närmar han sig Bukka med ljudbild och miljöer och temata. Ibland kan de namn Bibb nämner – till exempel B B King som var Bukkas kusin – ha ett självklart samband med föremålet för den här skivan, men också många andra namn dyker upp: Bob Gibson, Fats Domino och Taj Mahal.

Detta ska inte tolkas fel. Eric Bibb har med något enstaka undantag (Blind Willie Johnson’s ”Nobody’s Fault But Mine”, en mycket stark låt) själv skrivit sångerna på den här CDn, och de har i flera fall trådar till Bukka Whites liv och verk. Ett par exempel är den instrumentala ”Train From Aberdeen” (alltså Aberdeen i Mississippi) och ”New Home” (med snyggt gitarrspel och gott stöd av Grant Dermody på munspel).

Annat värt att särskilt nämna: ”With My Maker I Am One” (som har religiös text), ”Tell Riley” (Riley = B B King) och ”A Good Woman” (tolvsträngad gitarr plus munspel).