Gamla gardets marsch

Gamla gardets marsch

Svensk text: Enn Kokk, 1985
Finsk text: Trad. (”Punakaartin marssi”/”Röda gardets marsch”)
Musik: Finsk-svensk trad.

I barack och koja
fattigdomens boja
kvävde mångens längtan efter rättvisans land.
Då kom Mäster Palm och Kata,
skrämde länsmän, kunde prata,
satte fattigfolkets röda hjärtan i brand.

Proletariatet
mötte hånet, hatet,
överheten vred och vrängde Svea rikes lag.
Alla dom som fick försaka
strejkade och slog tillbaka,
krävde rätt att rösta och så åttatimmarsdag.

Jobben dom blev färre,
krisen bara värre.
Bramstorp och Per Albin knöt till kohandelns band.
Arbetarna, bondeståndet
– Wigforss stod för bondförståndet –
slöt en pakt för jobb och trygghet, skakade hand.

Möller angav tonen.
Vi fick folkpensionen,
folktandvård och mödravård, semesterledighet,
barnbidrag och sjukförsäkring.
Nu gick högern ner för räkning.
Folkhemmet i Sveriges land blev långsamt verklighet.

Grånade kamrater,
minns att välfärdsstaten
byggdes under många år av möda, kamp och strid.
Högern liksom kapitalet
måste kämpas ner i valet.
Annars får vi snart tillbaka fattigdomens tid.

Jag har den här sången på två finska LP med arbetarsånger; jag fick båda av Sigurd Klockare i mitten av oktober 1970. På den ena, ”Taistojen tiellä” (Scandia SLP 536) framförs den instrumentalt av Helsingin työväenyhdistyksen soittokunta under ledning av Olavi Koskela. På den andra, ”Työväen lauluja” (Scandia SLP 535), sjungs den av Arja Saijonmaa. Av Pekka Gronows mapptext, daterad 27.10 1969, framgår det, att den finska ursprungstexten förstås handlar om inbördeskriget. Gronow hävdar också, att musiken skulle bygga på ”Det var i vår ungdoms fagraste vår”, men i så fall är ursprungsmelodin kraftigt förvanskad – det man hör på de båda LPna låter verkligen inte som den gamla dryckesvisan.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^