Metallkongressen 1981 (Fristorp, Göran, Hedmark, Ann Kristin, Lindstedt, Carl-Gustaf, Norman, Birger, Leif Strands kammarkör, Arne Domnérus’ nontett, Radiosymfonikerna): Arbete och gemenskap

På 1960-, 1970- och 1980-talen uppstod det inom arbetarrörelsen något som man skulle kunna kalla för en särskild kongressöppningskultur. Mycket av det här kom att bandas och också återges på skiva.

Det här är naturligtvis – om man bortser från den mer skivaffärsinriktade utgivningen från salig a disc – i allmänhet inte återutgivningsbart som kommersiella CD, men arbetarrörelsen i dess vidaste mening borde ju utan några vådsamma kostnader kunna göra allt det här tillgängligt igen för intresserade, till exempel genom den reproduktionsteknik som används av Smithsonian Folkways i Washington. Utgivningen kunde ju bli en gren av Arbetarrörelsens arkiv och blbliotek, som med all sannolikhet redan har det mesta av det inspelade material jag här talar om.

Metallindustriarbetareförbundet gav till exempel under en period regelbundet ut LP-skivor med material från sina kongressöppningar. I Aktuellt i politiken (s) nummer 17 1981 (8 oktober) gav jag under sammelrubriken Kampsånger ett då aktuellt exempel. Märk att min bedömning av skivan är kritisk, men det hindrar inte att den skulle passa i en återutgivning av det slag jag föreslår:

Metallkongressen 1981 finns redan dokumenterad på skiva: ”Arbete och gemenskap” (a disc BS 810607). Medverkar i denna solidaritetskavalkad med text, sång och musik vid kongressöppningen gör Göran Fristorp, Carl-Gustaf Lindstedt, Ann Kristin Hedmark, medlemmar ur Radiosymfonikerna under ledning av Sixten Strömvall, Leif Strands kammarkör och Arne Domnérus’ nontett. Trots det imponerande uppbådet har det inte blivit någon riktigt bra platta. Göran Fristorp kommer någon gång snubblande nära det Birger Norman i sina ironiska mellantexter kallar ”smeten som väller ut ur ljudtapeten”. En matta av jazzmusik döljer (snarare än kryddar) de musikaliska rötterna hos både baxnings- och pålarsånger och internationell folkmusik på skivan. Men ett och annat är bra, så ”Gambiansk High Life”. Och Georg Riedels ”Bilder från Norden”, där musiken bara är sig själv.