Paasilinna, Arto: Volotinens första fru och annat gammalt
Det finns mer än 20 böcker av Arto Paasilinna översatta till svenska. Jag har dem alla, har läst dem och också skrivit om många av dem. Paasilinna är en produktiv författare, ibland ojämn, någon gång rent av briljant.
Hans ”Volomari Volotisen ensimmäinen vaimo ynnä muuta vanhaa tavaraa” kom ut i finskt original redan 1994, men kom ut i svensk översättning av Camilla Frostell, ”Volotinens första fru och annat gammalt” först 2013 (Brombergs).
Kanske har dröjsmålet att göra med att det här är en samling ganska spretiga skrönor, löst sammanhållna av Volomar Volotinens samlarvurm, roliga i enskildheter men utan det sammanhållna flyt och den driv som utmärker riktigt bra böcker.
Volmar Volotinen är försäkringstjänsteman, mer besatt av sin egen samlarmani än av sitt arbete. Men det senare för honom både till olika delar av Finland och till andra länder, och överallt hittar han objekt som han införlivar med det som man väl får karaktärisera som hans privata museum. Där samlas gradvis sådant som marskalk Mannherheims löständer, Tarzans badbyxor, Lenins pälsmössa och Kristi nyckelben.
En granatkastare från andra världskriget med fullt användbara granater ställer till kaos när hans annars förbluffande lojala hustru, lotta men tyvärr inte utbildad på just det här, beslutar sig för att bränna av de farliga raketerna.
Hustrun, Laura, är för övrigt mycket äldre än Volotinen och avlider följaktligen under båtutflykten från Vasa till Helsinki i den sälbåt Volotinen har låtit bygga. Hustrulös men fortfarande ganska ung lägger Valdemar Volotinen till vid Salutorget i Helsinki.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^