Almqvist, Bertil: Den stora boken om Barna Hedenhös
Jag såg inte ”Barna Hedenhös” som julkalender (2013), men så vitt jag förstår blev den en succé bland tittare i de åldrar den var avsedd för.
I spåren av den här uppmärksamheten prånglade också Bonnier Carlsen ut en ny upplaga av Bertil Almqvists ”Den stora boken om Barna Hedenhös”, en samlingsvolym som ursprungligen utgavs 1991. Men de fem Hedenhös-böcker som ingår i den här samlingsvolymen är förstås mycket äldre än så, utgivna åren kring 1950 – en eftersläntrare är från slutet av femtitalet.
Den här nyutgivningen utlöste en ganska fånig debatt bland annat om det (in)korrekta i att indianerna i ”Barna Hedenhös upptäcker Amerika” (1950) benämns ”rödskinn”. Själva färgen är i den här historien svår att retuschera bort, eftersom poängen i en viktig del av handlingen är att bufflarna à la tjurar som jagar toreadorer reagerar ilsket på allt som är rött.
Varken med den här hedenhösvolymen eller någon av de andra är dessutom poängen, att berätta en historiskt korrekt eller i något annat avseende sann historia – betänk till exempel att familjen Hedenhös tar sig hem i världens första ur-an-drivna flygplan.
Poängerna i hedenhösböckerna är över huvud taget göteborgsvitsiga – ”Barna Hedenhös åker bananbåt till Kanarieöarna” (1953) inleds till och med bland Ur-Kållarna i Kålleborg.
Redan här känns greppen ganska utnötta, och ännu värre blir det sen i ”Barna Hedenhös reser till Paris” (1957) – dess modeassociationer tror jag inte ens dagens barn förstår.
Men den allra första boken, ”Barna Hedenhös” (1948), är faktiskt väldigt fyndig, och också ”Barna Hedenhös reser till Egypten” (1949) är läsvärd.
Men märk alltså att inte heller de gör anspråk på att vara några läroböcker i historia.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^