Get Fuzzy
När Bonniers sålde Semics serietidningsutgivning till Egmont, såg ett tag hela den svenska serietidningsutgivningen ut att bli dansk. En förslagen anställd, Peter Sparring, lyckades dock snyta Egmont på Larson, som i stället (via Full Stop Media) hamnade hos norska Schibsted.
Schibsted, som har haft de båda norska succéerna Nemi och Pondus i sitt stall och dessutom på olika sätt har expanderat sin serieutgivning, har länge framstått som den mest framgångsrika utgivaren av serietidningar för någorlunda vuxen publik. Egmont har inte lyckats med sina försök att erövra marknad från Schibsted: Bizarro togs över och fick egen tidning, som snart försvann; det gjordes försök med avknoppningar från Ernie, som försvann även de.
Nu får vi se om vinden vänder. Peter Sparring har, av för mig okänd anledning, lämnat jobbet på Schibsted och gått över till konkurrenten, Egmont. Med sig har han tagit Derby Conleys serie ”Get Fuzzy”, som nu blir titelserie med stort utrymme i den nya serietidningen Get Fuzzy, som har Sparring som ansvarig utgivare och som ska utkomma med 8 nummer per åt. I den nya tidningen publiceras också Kieran Meehans utmärkta serie ”De professionella”, som vi tidigare har sett både i Ernie och Larson, under en period faktiskt parallellt.
Båda de här serierna är kap – den enda tveksamheten kan gälla om läsarna vill ha ”Get Fuzzy”, serien om den nervpåfrestande katten Bucky samt om hans stackars husse Rob och om hunden Satchel, som det är ännu mer synd om, i så här stora doser.
I övrigt är serierna nya, åtminstone för svenska seriemagasin.
Den största och intressantaste nysatsningen görs på Richard Thomsons serie ”Cul de sac”, på svenska ”Underbara Alice” – dess fyraåriga huvudperson heter Alice Otterloop, och vi träffar henne både hemma och på dagis. Redaktionen jämför den här serien med Bill Wattersons ”Kalle och Hobbe”, men fullt så genialt rolig är den inte. Nå, vi får väl se.
En smula bekant genom Nemi är tecknaren Keith Knight, om än genom en annan självbiografisk serie än den i Get Fuzzy publicerade ”Knight Life”. Den får godkänt – ibland är den riktigt kul, men jag vill läsa mer innan jag avger ett mer definitivt omdöme.
Detsamma gäller Jeff Corriveaus ”Fård”, på engelska ”Deflocked”. Dess huvudfigurer, Fård, Cobb, Tucker och Rupert, är – oavsett om de är djur eller människa – distinkta karaktärer med olika temperament. Men jag läser alltså gärna nya strippar med dem i kommande nummer.
Ny för flertalet av oss som bor söderöver är den från Västerbottens-Kuriren kända serien ”Fia” av Niklas Eriksson. Den är inte oäven men som tecknad skapelse inte riktigt i klass med övriga nämnda serier.
Också Get Fuzzy har förstås de närmast obligatoriska sidorna för enrutors skämtteckningar, men Scott Hilburns ”Jumper” hade jag för egen del gärna varit utan.
Fler nyheter utlovas i kommande nummer.
Återstår att se om själva tidningen är en nykomling, som når tillräckligt många läsare. Jag hittade mitt exemplar i Pressbyrån, men i livsmedelsaffärerna, till exempel i mitt Konsum, finns den inte.
Och i slutändan beror ju resultatet, succé eller flopp eller någonting däremellan, också på hur de läsare som hittar den reagerar.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^