Dylan, Bob: Tell Tale Signs. Rare and unreleased 1989-2006, The Bootleg Series Vol. 8

Utöver de vanliga – i hans fall många – ordinarie skivalbumen ger hans skivbolag också ut sidoserier med intressanta spånor ur Bob Dylans övriga produktion. I serien ”The Bootleg Series” hittar man sådant som alternativa tagningar av utgivna låtar, också sådant som betecknas som outgivet – men det som benämns så kan mycket väl senare vara utgivet på en färskare skiva i den ordinarie albumserien.

På dubbel-CDn ”Tell Tale Signs. Rare and unreleased 1989-2006”, The Bootleg Series Vol. 8″ (Columbia Legacy 88697357952, 2008, distribution Sony-BMG) hittar jag till exempel två alternativa inspelningar av den bluesartade balladen ”Mississippi”, som jag nyligen skrev om i samband med separat-kompilatet ”Blues”. När jag här hör de alternativa tagningarna, båda från 1997, föredrar jag den musikaliskt avskalade, den som vilar på Daniel Lanois‘ gitarrspel och lite grann påminner mig om Happy Traums sätt att göra Dylan. Men den med band, som inleder den andra CDn, är inte dum den heller.

Allt i den här samlingen, sammanlagt 27 låtar, är naturligtvis inte sånt som man absolut måste ha, men Dylan är, även i de fall då han inte är på topp, mycket ofta hörvärd. En hel av det här är som sagt alternativtagningar, men eftersom dessa ofta har gjorts i annat tempo, ibland musikaliskt mer avskalade, är det intressant att få tillgång till de här versionerna.

Och så hittar man här liveversioner av låtar, alltså autentiska inspelningar från klubbar och konserter. Några vällåtande exempel: ”High Water (For Charley Patton)” som också fanns med på den nämnda CDn ”Blues”, balladen ”Ring Them Bells” från 1993, ”Cocaine Blues” från 1997 och ”Lonesome Day Blues” från 2002 med sin snabba dansrytm.

Bland de hörvärda alternativtagningarna finns ”Tell Old Bill” från 2005 med sitt snygga komp, ”Can’t Wait” från 1997 med sitt skickligt balanserade rytmkomp, ”Everything Is Broken” från 1989, snabb och med vibrerande komp, ”Marchin’ To the City” från 1997 med Bob Dylan spelandes gospelartat piano, ”God Knows” från 1989 med sin snabba, dansanta rytm, ”Dignity” från 1989 där textens surrealistiskt präglade berättande ton kombineras med snabbt danstempo, och så balladen ”Ring Them Bells” från 1993.

Slutligen vill jag också nämna den mer countryartade ”The Lonesome River”, som Dylan, sång och gitarr, gjorde tillsammans med bland andra Ralph Stanley, sång och banjo, ursprungligen för filmbruk.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^