Beskow, Elsa: Elsa Beskows sagoskatt. Tripp, trapp, TRULL

Tredje delen av antologin ”Elsa Beskows sagoskatt” (Bonnier Carlsen, 2011, redaktörer Sara Hedenberg och Annika Lundeberg) har förstås beteckningen ”Tripp, trapp, TRULL”. Till uppläggningen är den snarlik sina två föregångare.

Av längre och mycket kända bildberättelser hittar man här den mycket kända ”Puttes äventyr i blåbärsskogen”, ursprungligen utgiven redan 1901. Det är berättelsen om lille Putte som vill överraska mamma på födelsedagen med en korg blåbär och en korg lingon, men som – när han inte hittar några bär – får hjälp av den lille men trollkunnige blåbärskungen och sen får assistans av såväl blåbärspojkarna som lingonflickorna. En underbar gammaldags saga!

Pelles nya kläder” (från 1912) hör också till de klassiska beskowsagorna men är kanske lite för präktig: genom flit och uthållighet vinner man det man vill ha – men så enkelt är det väl inte alltid här i världen?

Berättelserna om Petter och Lotta är ju mycket kända, men dem kom jag för min del inte i kontakt med under mina sagoläsningsår, trots att ”Petter och Lotta på äventyr”, som återges i den här volymen, utkom redan 1929. I den här berättelsen kommer hunden, lilla Prick, bort, och barnen råkar ut för vådliga äventyr – bland annat tar en gumma deras kläder när de badar. Det gör de för övrigt nakna – som jag tidigare har noterat, var Elsa Beskow inte pryd.

Beskow knyter på en annan punkt an till den klassiska folksagetraditionen: I ”Var är mina fem grå ullgarnsnystan?”, ursprungligen publicerad i ”Kistan på herrgårdsvinden” (1926), finns en riktigt elak häxa, som man dock – vilket är vanligt i den här traditionen – kan lura.

Den ingick också i den läsebok – del II – som jag fick använda i småskolan. Däremot fick vi aldrig använda ”Vill du läsa?”, del III, som 1937 gjordes som bredvidläsningsbok till de båda första delarna – jag har inte ens vetat att denna tredje del fanns. Alltså känner jag heller inte till ett par texter ur den, som finns med i den nu aktuella urvalsvolymen. Jag talar om dels ”Midsommarstången”, dels ”Mitt trädgårdsland” – båda förekom dock ursprungligen i ”Barnen på Solbacka” (1898).

Men det finns i den här volymen ytterligare några sagor, som jag heller inte läste som barn men som jag har tagit del av senare.

Ett exempel är ”Solägget” från 1932, där Beskow skickligt blandar gammalt och nytt: i en fabelartad saga dimper det ner en modernitet, en apelsin, som först tolkas som ett ”solägg”.

Sagan om den nyfikna abborren” från 1933 har vi tidigare i separat utgivning i vår bokhylla. Den här berättelsen, om en nyfiken liten fisk som blir uppmetad men sen med hjälp av lite trolldom återbördad till havet, läste jag aldrig själv när jag var i sagoåren, men jag har läst den för barnbarnen.

Kantareller” fanns ursprungligen med i ”Blommornas bok – visor av Jeanna Oterdahl” (1905), men jag minns den från min smnåskoleläsebok.

Den här volymen rymmer ett antal visor med noter, som vi genom illustrationerna förknippar med Elsa Beskow, även om de är skrivna av andra. ”Majas visa” – vilken underbar bild! – med text och musik av Alice Tegnér, ”Lasse Liten” med musik av Tegnér men text av Zacharias Topelius, ”Bä bä vita lamm” (en traditonell text med musik av Alice Tegnér) och en del annat.

Den likaledes traditionella ”Vart ska du gå?” med musik av Alice Tegnér minns jag också i Beskows bildversion – vi sjöng den i småskolan – men jag kan numera inte höra den här visan om flickan som ska hämta dricka utan att Povel Ramels version tar över:

Får jag följa med? Får jag följa med?
Ja, om du betalar.