Connelly, Michael: I lagens limo

Av den amerikanske deckarförfattaren Michael Connelly, född 1956, äger jag och har läst ett 15-tal böcker. Hans miljö är Los Angeles, men att jag gillar hans deckare har knappast främst att göra med att jag har varit där, även om det naturligtvis är kul att åtminstone kunna lokalisera några av miljöerna. Nej, vi talar om en serie välskrivna och väldokumenterade och framför allt spännande deckare, i allmänhet med Hieronymus ”Harry” Bosch i huvudrollen, ibland i par med någon annan.

Jämfört med poliserna i Ed McBains 87e-deckare, som jag också har läst och skrivit om, är Bosch en ensamvarg, självsvåldig och dessutom icke utan avsaknad av personliga problem, som har rötter i hans eget förflutna.

Liksom McBain tycks Connelly söka efter alternativ till sin huvudperson, och liksom McBain har han fastnat för en advokat. I motsatt till McBain har han då inte bytt miljö – hans advokat, Mickey Haller, arbetar även han i Connellys för oss läsare vid det här laget välbekanta miljö, Los Angeles.

När jag startar läsningen av ”I lagens limo” (översättning Eva Larsson, Norstedts, 2007, Månpocket, 2008), gör jag det med blandade känslor. Connellys nye hjälte Haller åtar sig visserligen ett och annat fall av omtanke om någon han tidigare har försökt stötta, men tillvaron som försvarsadvokat framställs heller inte som någon hjälteroll. Inte bara så att försvarsadvokaten Haller vinner mål åt klienter som verkligen är skyldiga till det de är anklagade för – det hör ju till försvarsadvokatens yrkesroll – utan också så att han uppenbart ofta gör det för att klara sina stora löpande utgifter och det månatliga underhållet för en dotter i ett upplöst, tidigare äktenskap.

(För övrigt – för att göra ett litet avbrott – skildrar Connelly Hallers relationer till denna och ännu en tidigare hustru bättre än en del lite påklistrade kärleksscener i Harry Bosch-deckarna.)

Under de första par hundra sidorna får vi lära känna huvudpersonen, hans tidigare personliga relationer samt andra relationer, bland annat till klienterna. Och alltså försvarsadvokatens yrke med dess ganska olika sidor.

Allt det här tar tid och det är inte alltid så kul att läsa, men sen tar den här historien fart och blir så spännande, mot slutet rasande spännande, att man gärna överser med den lite segdragna inledningen, också inser att den spelar en roll för hur vi uppfattar Mickey Haller och det som händer honom.

Haller får nämligen en mycket förmögen klient, som av en prostituerad anklagas för att ha försökt mörda henne.

Till en början ser det här ut som ett ganska banalt fall, som Haller, med en skicklig advokats trixande och goda fotarbete, ska kunna vinna – och få ett mycket större advokatarvode för än han normalt kan få ut.

Men Haller får – med god hjälp bland annat av den utredare/privatdetektiv han anlitar, Raul Levin – fram fakta i målet som steg för steg öppnar nya avgrunder i bakgrunden hos den klient han försvarar. När så Levin mördas och misstankarna styrs mot Haller själv, blir hela historien en mardröm. Haller skulle ju kunna välja att hoppa av uppdraget, men det är inte så lätt med tanke på att Haller utsätts för utpressning i fråga om något jag inte här ska avslöja och dessutom med tanke på Hallers ekonomiska situation – Connelly framställer verkligen inte Haller som något helgon.

Hur Haller krånglar sig ur det här och både lyckas fria och fälla en mördare, ja två, ska jag med hänsyn till tillkommande läsare inte avslöja.

Men jag kan försäkra att finalen blir en en riktig nagelbitare, dess bättre inte ens med ett enkelt lyckligt slut.