1975 års partiprogram: rörelsens program

Ledaruppslaget i Aktuellt i politiken (s) nummer 1974 (19 augusti), där förslaget till nytt partiprogram presenterades, ägnades helt åt programmet och hur partiorganisationerna hade påverkat det och fortsatt kunde påverka dess innehåll.

Det senare ägnade jag innehållet i min ledarsideskolumn Det händer…:

Det händer…

…att partivännerna kritiserar partiet för att man i den ena eller den andra frågan inte tillräckligt noggrant har inhämtat deras mening. Och visst kan man önska att partidemokratin ytterligare skulle förbättras.

Förslaget till nytt partiprogram har föregåtts av en demokratisk process som, vad skrivaren vet, saknar motstycke inför någon av de tidigare programrevisionerna. Organisationerna har samlats kring ett studiematerial och fått möjlighet att yttra sig, innan programkommissionen alls hade skrivit något förslag.

I sista hand är det förstås de skrivande organisationerna själva som ska bedöma, om de är nöjda med programförslaget eller inte.

* De har också alla möjligheter att höra av sig, om de skulle ha synpunkter på programmet. Nu börjar nämligen remissbehandlingen. För att ytterligare göra det lättare för rörelsens folk att göra sin granskning grundligt och i lugn och ro, har partiets VU beslutat att rekommendera partistyrelsen att flytta fram sista dagen för inlämnande av motioner till partistyrelsen. Enligt partistadgarna ska detta ske senast 1 november i år. VU vill att partistyrelsen ska besluta om att skjuta på inlämningsdagen till 1 januari 1975.

De grupper som lämnade svar på partiprogramenkäten kan ju nu samlas igen och förbereda sina organisationers svar. Även på andra håll kan det vara lämpligt att tillsätta mindre grupper med uppgift att jämföra förslaget till nytt partiprogram med det nu gällande. Ett sådant förarbete underlättar för organisationernas styrelser att ta ställning och för organisationerna att samla sig till genomtänkta och samlade synpunkter.

Ytterligare ett sätt är att samla dem som arbetar i grupper och övriga intresserade till en eller ett par gemensamma kvällsöverläggningar eller en veckoslutskonferens.

* Partiet kommer att erbjuda dem som vill gå djupare in i program- och idédebatten kompletterande material i form av böcker och småskrifter.

Sten Johanssons ”När är tiden mogen?” finns redan i bokhandeln eller att rekvirera från Tidens förlag. Nu kommer också Jan Lindhagens ”Socialdemokratins program” del 2 med underrubriken ”Bolsjevikstriden”. Del 1, ”I rörelsens tid”, och Gunnar Gunnarsons ”Socialdemokratiskt idéarv” rekommenderas också.

Aftonbladets förslag till partiprogram kommer ut i bokform och distribueras till partiorganisationerna i ett exemplar vardera (med möjlighet att beställa fler hos Tiden). Detsamma gäller sammanställningen av vad rörelsen tyckte i anslutning till diskussionsmaterialet ”Program och politik”.

Förslaget till nytt partiprogram bokhandelsdistribueras av Tidens förlag och kan alltså även köpas av folk utan anknytning till våra partiorganisationer.

Enn Kokk

* * *

Min ledare handlade om hur programförslaget förhöll sig till de synpunkter som hade sänts in med anledning av diskussionsmaterialet ”Program och politik”:

Rörelsens program

Förslaget till nytt partiprogram är ett rörelsens eget program. Det ansluter sig nära till de tankar och strömningar som präglar dagens socialdemokrati.

I oktober månad 1973 tillställdes partiorganisationerna ett diskussionsmaterial inför programrevisionen, ”Program och politik”. Cirka 60.000 exemplar gick ut. De har används på möten, i studiecirklar och rådslagsgrupper, på kurser och konferenser. Över 200 partiorganisationer sände in skriftliga synpunkter till programkommissionen.

Viktigaste frågorna

De ämnesområden som oftast och mest ingående togs upp i partiorganisationernas skriftliga svar finns alla utförligt behandlade i förslaget till nytt partiprogram.

* Arbetslivets villkor och demokratisering är kanske det som mer än något annat har fått prägla skrivningarna i förslaget till nytt partiprogram.

* Den ekonomiska demokratin behandlas i programförslagets planhushållningsavsnitt mycket utförligare än i det nu gällande partiprogrammet.

* De multinationella företagens roll för samhällsomvandlingen och för den fackliga kampen analyseras.

* Energi- och miljöfrågorna diskuteras utifrån insikten att många av de resurser som vi har är knappa och ändliga och att deras användning måste avvägas i ett globalt perspektiv.

* Jämlikheten mellan könen, säger programmet, måste gälla i hem, arbetsliv och samhälle. Kravet på 30 timmars arbetsvecka, 6 timmars arbetsdag – det allra vanligast förekommande kravet i svaren – ingår nu i punktprogrammet.

* De internationella frågorna behandlas utifrån sextio- och sjuttiotalens erfarenheter. Stödet för befrielserörelserna, kritiken mot imperialismen och en biståndspolitik, som intresserar sig inte bara för en utjämning mellan nationerna utan också inom nationerna, är några av de viktigaste inslagen.

* Skärpt kritik av kapitalismen krävdes också av dem som svarade i programenkäten. I förslaget till nytt partiprogram säger man bland annat att den moderna kapitalismen försöker styra den offentliga verksamheten och åstadkomma en sammanflätning av de kapitalistiska intressena och den offentliga verksamheten.

Idéarvet

Det sista och till exempel skrivningarna om imperialismen visar, att dagens socialdemokrati slår vakt om och tillämpar sitt marxistiskt präglade idéarv. Det stämmer väl överens med vad många svarande krävde. Den studiecirkel inom Vänersborgs arbetarekommun, som efterlyste ”en marxistisk analys av kapitalismen och samhället”, var inte ensam om sitt krav.

Men vanligast i programenkäten, vad gäller att slå vakt om det klassiska idéarvet, var ändå att man ville behålla de allmänna grundsatsernas inledning, speciellt det allra första stycket. ”Detta stycke skall vara kvar i varje stavelse”, skrev Sätra socialdemokratiska förening och tolkade därmed vad oerhört många tyckte.

Partivännerna i Sätra kan vara lugna. De formuleringar i första stycket i 1960 års partiprogram, som man slog vakt om, finns kvar oförändrade: ”Socialdemokratin vill låta demokratins ideal sätta sin prägel på hela samhällsordningen och människornas inbördes förhållanden för att därigenom ge varje individ möjlighet till ett rikt och meningsfyllt liv. I detta syfte vill socialdemokratin så omdana samhället, att bestämmanderätten över produktionen och dess fördelning läggs i hela folkets händer, att medborgarna frigörs från beroende av varje slags maktgrupper utanför deras kontroll och att en på klasser uppbyggd samhällsordning lämnar plats för en gemenskap av på frihetens och likställighetens grund samverkande människor.”

Reformism

Socialdemokratins idéarv har sina rötter i marxismen. Detts speglas i förslaget till nytt partiprogram.

Detta i sin tur står alls inte i någon motsatsställning till det faktum, att det nya partiprogrammet utgör en energisk plädering för reformismen och demokratin, för en utveckling steg för steg och på många olika vägar.

Det är leninister och borgare som i skön förening har försökt göra kommunismen till den enda och sanna förvaltaren av arbetarrörelsens klassiska idéarv.

Kritik av kommunismen

”Partiets marxistiska grundval måste betonas, samtidigt som skillnaden gentemot kommunistiska partier klarlägges”, skrev Söderfors socialdemokratiska förening till programkommissionen.

I förslaget till nytt partiprogram finns mycket riktigt en hårdhänt kritik av kommunismen och dess elitidéer, av den byråkratiska och människofientliga statskapitalismen.

”Socialdemokratin anvisar ett värdigare sätt att organisera samhället än kapitalistiskt och statsbyråkratiskt fåtalsvälde”, står det i det nya partiprogrammet. Socialdemokratin vill ersätta den nuvarande ekonomiska maktkoncentrationen i ett fåtals händer ”med en ordning där varje människa har rätt att som medborgare, löntagare och konsument bestämma över produktionens inriktning och fördelning, över produktionsapparatens utformning och över arbetets villkor”.

Människans frigörelse

Påverkan, medansvar och frigörelse är några av nyckelorden i den samhällsutveckling som socialdemokratin förespråkar. Socialdemokratin förlitar sig därvid på vitaliteten hos de demokratiska institutionerna, på aktiviteten hos folkrörelserna och i sista hand på aktiva, medvetna och medskapande människor.

Det socialdemokratiska idéarv det nya partiprogrammet förvaltar och vidareutvecklar är ett arv att vara stolt över.

* * *

Ja det var då det. Vem kämpar i dag för arbetslivets demokratisering och ekonomisk demokrati och mot imperialism och de multinationella företagens tilltagande fåtalsvälde?

Vart tog Ernst Wigforss’ klassiska formuleringar, som inledde fyra partiprogram, vägen i den senaste programrevisionen? Vart tog arvet från marxismen vägen?

Var blev ni av, ljuva drömmar?

Är det inte snart dags att börja diskutera det här igen?