Eldkvarn

Jag skrev nyligen om Plura Jonsson och om Eldkvarns två senaste CD. Lovade då också att återpublicera vad jag genom åren har skrivit om dem. I går såg jag Plura och brorsan Carla på socialdemokraternas scen i Almedalen, vilket påminde mig om att Plura, precis som jag skrev förra gången, numera aktivt framträder som socialdemokrat.

Så här kommer nu det jag har hittat i läggen.

***

I Aktuellt i politiken (s) nummer 5 1977 (10 mars) fanns följande:

Wekendens
fröjder

Eldkvarn, före detta Piska mig hårt, kommer nu med LPn ”En lång het weekend” (MNW 72 P, SAMdistribution). Musikaliskt är gruppen skicklig, dock utan att vara genial. Några bra låtar finns här dock, till exempel ”Sömnlösa dagar”.

Hela plattan bygger på ett propagandistiskt effektivt men kanske något diskutabelt grepp. Weekendens fröjder kontrasteras mot vardagens och arbetets hopplöshet:

Gravlax för hopplösheten
vin för kärleken
En kvarter brännvin
för hela skiten
och ett pulver för måndagen

Det är skickligt gjort, och bestickande, och det följs upp i låtar som ”Sportfiskaren” och ”Kylskåpet”.

Problemet är att låtarna inte handlar om allt det där andra, det som weekendens fröjder ska vara en kontrast mot. Följden är att skivan får en udd mot gravlax och vin och blanka fiskevatten, ting som man inte utan vidare kan anta att folk skulle vilja avstå ifrån, även om vårt arbete blev vårt.

***

I Aktuellt i politiken (s) nummer 10 1980 (29 maj) fanns följande:

Eldkvarn

Eldkvarn – före detta Piska mig hårt – är en grupp som jag har haft svårt för. Motviljan gjorde att jag inte lyssnade igenom deras ”Pantad och såld” (MNW 88 P, SAMdistribution) förrän den senaste LPn kom. Det borde jag ha gjort. Gruppen är bättre i sin nya, reducerade sammansättning, men även den förra LPn innehåller flera alldeles utmärkta spår: ”48an”, den svängiga ”Låt kvasten gå” och så framför allt ”Nya tider” som är mycket bra.

Men ”Pojkar, pojkar, pojkar” (MNW 97 P, SAMdistribution) är nästan rätt igenom en hörvärd och mycket svängig platta. Redan titellåten, som inleder. är fin, och sen följer den ena låten bättre än den andra: ”Din lilla hund”, ”TV-man”, ”Café Jamaica”, ”Du är bäst”, ”Tåget” och ”Hjärtats lust”. Ett par – ”Din lilla hund” och ”Du är bäst” har dock egendomlig eller slapp text.

***

I Aktuellt i politiken (s) nummer 6 1982 (25 mars) recenserar jag under rubriken Blandat ett stort antal LP; där finns bland annat följande:

En smula besviken är jag på Eldkvarns LP ”Musik för miljonärer” (Silence SRS 4664, SAMdistribution). Inte en enda låt på den griper riktigt tag i mig – åtskilligt känns banalare än materialet på ”Pojkar, pojkar, pojkar”. Bäst är ”Idiot Stuff”. ”Nere på klubben” är hyfsad.

***

I Aktuellt i politiken (s) nummer 15 1982 (9 september) finns Eldkvarn med i översiktsartikeln Singlar:

Eldkvarn: ”Sex” / ”Mitt i ett våld” (Silence ZING 112, SAMdistribution). Eldkvarn är ett bevis på vad ett tekniskt säkert spel betyder. Låtarna hör däremot inte till de bästa gruppen har gjort.

***

Också nästa Eldkvarn-recension ingår i en samlingsrecension, med rubriken Svensk rock. Den infördes i Aktuellt i politiken (s) nummer 18 1982 (21 oktober):

Häftighet utmärker också Eldkvarns spel på LPn ”Genom ljuva livet” (Silence SRS 4674, SAMdistribution), men där finns samtidigt puls, kroppsvärme, sensualism. Eldkvarn spelar skitbra rockmusik (”Allt vad du vill ha”, ”Spion City”), ofta mycket dansant sådan (”Djungel”, ”Dansar”). Plura Jonsson har oftast också handlag med texterna; ”Ett fall av kärlek” – kanhända bästa låten – visar vad han kan göra av det banalaste av ämnen… Och så, och där finns kontrasten mot de flesta garagebanden, kan han uttrycka livskänsla (”Kom till kusten”). En mycket hörvärd LP!

***

I Aktuellt i politiken (s) nummer 14 1983 skriver jag om en MP, en LP och en singel:

Eldkvarn

”Happy Hour” (Silence XING 114, SAMdistribution) är en ypperlig MP med Eldkvarn: funkig, dansvänlig, extra svängig med hjälp av Lennart Helperins trumpet. Tre låtar av fyra – ”En gång i livet”, ”Flickornas pris” och ”Party” – är utmärkta, och den fjärde, ”Hjärtats lust”, är inte så dum den heller.

Däremot är LPn ”Tuff lust” (Silence SRS 4684, SAMdistribution) en besvikelse. Hela sidan ett är under Eldkvarns nivå; det enda som väcker intresse är blåset (i till exempel ”Bitter men het” och ”Ingen man alls”). Också sidan två innehåller svaga punkter som ”Du kan inte fånga mej”, men där finns också hyggligare material (till exempel ”September”) och så två riktigt bra låtar, ”Skrik som ett barn” och ”Tuff lust”.

Eftersom dessa båda hörvärda (och mer än så) låtar finns på Eldkvarns singel ”Tuff lust” / ”Skrik som ett barn” (Silence ZING 121, SAMdistribution), finns det dock inga bärande skäl att köpa LPn – köp singeln; det räcker!