Hagstöm, Emil i Folket i Bild
Folket i Bild innehöll vid sidan av novellerna och följetongerna också regelbundet dikter, så också under krigsåren 1941, 1942 och 1944 som jag just har köpt in ett stort antal nummer från. Mycket ofta under de här åren publicerade FiB dikter av Nils Ferlin och Johannes Edfelt men kanske framför allt av Emil Hagström.
Emil Hagström medarbetade i tidningen på många olika sätt: Han skrev noveller. Han medarbetade med vers på barndisorna. Och han publicerade alltså mängder av dikter.
Allt är inte guldkorn. Också själva mängden indikerar, att det inte så sällan handlade om brödskrivande.
Men jag har också hittat bidrag, som är värda att räddas till eftervärlden.
Den här dikten, publicerad i nummer 5 1944 (30 januari), har alldeles fel årstidsbakgrund men är ett intressant tidsdokument från krigsåren:
Kallt
Å sola ho lyser på jola,
å jola ho ä så viter och grann.
Men i bröste dä värker å mola
ja, unnerligt känns dä iblann.
Va ä dä som värker och mola
i bröstet? Ja, dä ä kärlekens brann.
Fast sola ho lyser på jola
inge glader jag vara kan.
Å folka de slåss uppå jola,
ja, folka de kriga å de går an.
Å dä blåser kallt ifrån nola,
ja, så kallt som ett blåsvär kan.
I nummer 37 1944 (10 september) finns en, om man jämför med hjärtats smärta i den föregående dikten, mer sammansatt dikt på detta tema:
Då du var borta…
Då du var borta
du var mig nära,
då du var nära
jag fann blott köld.
Och ändå var jag
så glad, min kära,
ty ensamheten
var ond att bära
och hjärtat bultade
som en böld.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^