Två dikter om makten
1 april 2007 16:17 | Politik, Prosa & lyrik | Kommentering avstängdEnstaka Tillfällen
Jag gläds när Makten tappar byxorna.
När Våldet bryter rottingen.
Och Ondskan står på huvudet i sin egen grop.
När Illviljan grips av andnöd.
Och när Godheten inte längre viker för hot.
När Förnuftet möts i fridfullt samförstånd med Känslan.
Och när inte ens fan vill vara fundamentalist.
Dessa förtjusningar inträffar, som alla förstår, inte ofta.
Men det händer.
Någon gång.
Någon vår.
Annars får man vara glad ändå.
Signar G Bengtsson (Alf Henrikson) i Dagens Nyheter den 16 mars 1993
Både Fadern och Sonen
Av Lars Huldén
Både Fadern och Sonen
måste riktigt skratta
på den yttersta dagen,
när mänskorna stod upp
ur sina gravar.
Så yra de var!
Som huvudlösa hönor
flängde de omkring
med flaxande armar och vingar.
Glada, glada!
Det dröjde en god stund
innan de kunde ta sig samman
så mycket att de lyckades
upprätta en provisorisk
hackordning.
No Comments yet
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^