Laila Freivalds

21 mars 2006 13:52 | I skottgluggen, Politik | 1 kommentar

Laila Freivalds har jag, med det jobb jag har haft, lärt känna genom åren. I åtminstone en mycket central fråga, EU/EMU, har vi varit av olika meningar, men trots det som har hänt eller lagts henne till last, är mitt huvudintryck av henne en person med kompetens.

Vi har en gemensam bakgrund som flyktingbarn från Baltikum – jag från Estland, hon från Lettland – och under den period då våra respektive hemländer återuppstod som självständiga stater har vi några gånger fört samtal om den politiska utvecklingen i Lettland.

Något som definitivt har förenat oss är intresset för opera och teater. Ofta har jag och Birgitta träffat Laila och hennes man, Johan, på Operan, Johan försedd med en utflyktskorg med lämplig mat och dryck för mellanakten.

Hon var redan som ung juridikstuderande radikal men hade ingen egentlig partiförankring, när hon hamnade i regeringen. Jag minns en gång i början, då hon berättade för mig, att två av hennes (yngre) politiska medarbetare hade berättat, att opinionen i en speciell fråga var si eller så – ”hur dom nu kan veta det”, tillade Laila. ”Dom har väl pratat med varann”, föreslog jag, som kände också medarbetarna.

Somliga har velat förklara lägenhetsstriden, som ledde till hennes första avgång, med hennes bristande folkrörelseförankring, att hon inte förstod vad som krävdes av en person som var just minister. Och jo, ett långt liv i den översta sfären av politiken har lärt mig, att det blåser hårt och kallt där uppe. Man kan inte tillåta sig mycket av det som många andra tillåter sig – gör man minsta felsteg är de alla över en: de politiska motståndarna, mediedrevet, populisterna i Ring P1, till och med de lismande konkurrenterna i det egna partiet. Det har fler än Laila Freivalds fått erfara, också sådana som genom ihärdigt partiarbete allt sedan unga år egentligen borde ha lärt sig bättre. Ett exempel är Mona Sahlin.

När det gäller hanteringen av tsunamikatastrofen, har jag ganska stor förståelse för Laila Freivalds, inte bara för att hon gick på teater. Kanske kan hon anklagas för att hon inte kände till turistmaskinen Phuket – sådant låg helt enkelt utanför hennes värld – men av den efterföljande debatten har man ju nästan bibringats uppfattningen, att hon utlöste själva tsunamin. En klok kommentar kom från min bror Matti, vänstersosse som normalt verkligen inte försvarar allt vad regeringen gör: ”Tror någon, att en borgerlig regering, mitt under julhelgen, hade åstadkommit något mer?” Min långa erfarenhet av olika, hårt arbetande, centrala organisationer, vars medarbetare – äntligen! – får några dars helgledighet, säger mig, att brorsan har alldeles rätt.

Tabben med webbhotellet ter sig då mer obegriplig, särskilt som Laila Freivalds ju är jurist. Min teori är, att i själva verket den kritik för passivitet hon utsattes för i svallvågorna efter tsunamin kan vara en del av förklaringen. Det som hände i länderna i Mellanöstern till följd av mohammedteckningarna i Jyllands-Posten kan ha lett henne till slutsatsen, att nu gäller det att agera och agera snabbt! Vi måste skydda svenska intressen; vi vill inte ha våra ambassader nedbrända eller få våra varor bojkottade. Och Sverigedemokraterna är ju ändå non grata… Alltså, syftet var vällovligt men den valda metoden tvivelaktig.

Så det fanns väl inte något annat att göra än att avgå.

Själv önskar jag, utan minsta ironi, Laila ett fortsatt liv med många fina teater- och operaföreställningar.

1 kommentar »

RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget.

  1. Jag känner Laila Freivalds ungefär lika mycket som alla andra som följer några borgerliga tidningar och några av de vanligaste nyhetsprogrammen i TV. En gång träffade jag henne på teater. Vi hade ett spännande samtal om kulturpolitik. På samma teater träffar jag Enn Kokk ibland. Teatern verkar vara en bra plats att träffas på.

    Ändå lades det Freivalds till last att hon hade varit just på teater den helgkväll ifjol då många anser att hon borde varit på jobbet. Jag frågade en journalist i somras om ett enda liv hade räddats i Thailand om Freivalds hade varit på jobbet den kvällen istället för att stärka sig på teater inför det tunga arbetet att vara Sveriges representant i världen. Det handlar inte om det sa hon.

    Jag tror att Freivalds stora mistag var att visa sitt förakt för makten den kväll hon stängde dörren till sin nyinköpta hyreslägenhet när tiotals vuxna välbetalda mediamän hängde i hennes trappuppgång. Sånt gör man inte ostraffat.

    Var hon en bra utrikesminister? Var hon en duktig förhandlare? Var hon en skicklig representant för Sverige? Jag vet inte. Våra fria media rapportera inte detta oss. Inte ens vårt public service-företag ger mig denna service, men använder dyrbar sändningstid till att jamsa med.

    Det senaste som lades henne till last var att hon tydligen hade tyckt att det var OK att påpeka för ett s.k. webbhotell att de för somliga anstötliga mohammedteckningar fanns på en av deras hemsidor. Den borgeliga tidning eller den borgeliga partildare som tycker detta var fel har all möjlighet i världen att själv publicera teckningarna för att slå vakt om yttrandefriheten.

    Freivalds får trösta sig med att hon får mer tid att gå på teater. jag ser fram emot att traffa henne där för något spännande samtal om …utrikespolitik kanske.

    Comment by Kees Geurtsen — 2006 03 23 22:43 #

Lämna en kommentar

XHTML: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^