En privat nobelmiddag

11 december 2006 12:37 | Mat & dryck, Ur dagboken | 6 kommentarer

I TV ser jag utdelningen av nobelpriset i Konserthuset. Som vanligt är jag mest intresserad av litteraturpristagaren, inklusive talet till litteraturpristagaren. I år gör Horace Engdahl en elegant avrundning på turkiska. Hur god vet jag inte, men jag ser att Orhan Pamuk och, nere på parkett, hans dotter ler vänligt.

Birgitta kommer hem från Sätergläntan, hemslöjdens gård i Dalarna, först när prisutdelningen är klar. Då är jag klar att servera vår privata lilla nobelmiddag.

Den här seden är tämligen ny för oss, inte bara för att vi inte längre bjuds in till nobelfesten. Vi skulle nog inte ha kommit på idén med nobelmiddag hemma själva, men vi upptäckte, att vår dotter Kerstin hade infört den här seden i sitt hem, tyckte att det var kul och apade efter.

Så det här var vad jag bjöd hustrun på i går:

Till förrätt avocadohalvor med en röra bestående av gräddfil, pepparrotsvisp och mjukost med rökt ren plus bitar av hamburgerkött, alltsammans garnerat med persilja.

Till huvudrätt skulle jag gärna ha valt gås eller kalkon, men det är ju hopplöst att laga något så stort för bara två personer. Alltså kompromissade jag: tog en färsk gödkyckling men lagade den efter ett modifierat estniskt recept på ugnstekt gås. Jag dränkte kycklingen i lime invändigt och utanpå och saltade (Seltin) och pepprade (rikligt med svartpeppar) den utvändigt och invändigt. Under och inuti la jag också en klick smör. Sen späckade jag den och omgav den med torkade katrinplommon och klyftor av äpplen från Öregrund. Detta stoppade jag i ugnen, 250 grader, tillsammans med stora, skalade potatisar, penslade med olja och kryddade med Seltin och paprikapulver. (För att sära på kycklingen och potatisarna, hade jag den förra i en mindre form, placerad i en större, där potatisarna ugnsbakades.) Under tillagningen vände jag också kycklingen, när ovansidan hade fått färg.

Till detta serverade jag en flaska Rioja, Baron de Ley, Reserva 2001, ett mycket gott vin till rimligt pris.

Framför TVn – vi såg på utsändningen av nobelfesten – serverade jag sedan efterrätten, en äppelkaka gjord efter ett estniskt recept på rabarberkaka.

Den här äppelkakan görs i två steg.

Först gör man ett pajskal. Jag gör oftast en dubbel sats, men det här är grundreceptet till bottendegen:
250 g smör
1 dl socker
1 ägg
250-300 g vetemjöl
några rivna bittermandlar samt rivet citronskal.

Rör smör och socker poröst. Blanda i ägg och sen mjöl och riven bittermandel och rivet citronskal – smakämnena är viktiga; de ger den här äppelkakan karaktär. Smeten breds ut till minst en halv centimeters tjocklek i en smörad form eller plåt. Grädda i 175 graders ugn i minst 5-6 minuter – pajskalet ska börja ta lite färg.

Pajskalet fyller man sen med med äppelfyllning och sockerkaksdeg.

Till äppelfyllning:

Skalade och urkärnade äpplen, gärna syrliga, i antal som räcker till att rikligt fylla det pajskal/den form du använder
Socker och rikligt med kanel blandas – blandningen ska räcka till att ordentligt smaksätta äppelklyftorna.

Fördela äppelklyftorna jämnt över hela pajskalet och strö över blandningen av socker och kanel. Häll sockerkaksdeg över alltsammans:

Till sockerkaksdeg:
4 ägg
4 matskedar socker
4 matskedar vetemjöl

Rör äggulor och socker poröst, tillsätt vetemjölet och sist de uppvispade äggvitorna. Häll detta jämnt över äppelfyllningen. Grädda i 175 graders ugn i 15-20 minuter eller tills ytskiktet har börjat ta färg.

Servera med vispgrädde.

***

Den som är nyfiken på mina erfarenheter av riktiga nobelfester hänvisar jag till sökfunktionen: sök efter rubriken Om nobelfester.