Arbetarrörelsen och bonderörelsen

12 mars 2006 17:25 | Media, Politik, Prosa & lyrik | Kommentering avstängd

Gamla Folket i Bild var utan minsta tvivel ett uttryck för främst arbetarrörelsens bildningssträvan. Med arbetarrörelsen menas här alla dess grenar, inte minst den fackliga. Men också många av de andra folkrörelserna var representerade i FiBs styrelse, till exempel nykterhetsrörelsen genom Justus Elgeskog och Ruben Wagnsson. Mer överraskande är kanske att också bonderörelsen hade en representant där, Bernhard Glans.

Glans var förbundssekreterare i Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund (SLU), en på sin tid stor och livaktig rörelse för bondeungdom. I nummer 40 1936 presenterade han rent av i text och bild sin organisation för FiBs läsare. Och på den fasta avdelningen Stad och land, dit läsare/föreningsaktiva fick sända in foton med text från jubileer och evenemang i sina organisationer, förekom följaktligen bidrag inte bara från arbetarekommuner, SSU-klubbar och fackföreningar utan också från till exempel godtemplarloger, idrottsföreningar och jordbrukarorganisationer. En annan fast spalt, Ansikten, speglade hela spektrat av svenska folkrörelser. Ett exempel: av de sammanlagt fyra avporträtterade i nummer 32 1937 kom två från IOGT och två från JUF (Jordbrukarungdomens förrbund).

Under en lång period – från kohandeln på 1930-talet fram till min egen period som FiB-ombud på 1940- och 1950-talen – fanns det också en utbredd övertygelse om att samarbetet mellan arbetare och bönder hade en djupare innebörd än vad vi i dag lägger in i begreppet koalition.

En av bonderörelsens ledande intellektuella var Ragnar Oldberg. Oldberg var 1950-1964 redaktör för tidskriften Perspektiv, som utgavs av LTs förlag, som på den tiden ägdes av bondekooperationen. Perspektiv var en mycket respekterad tidskrift, som speglade litteratur och konst men också diskuterade kulturpolitik och andra samhällsfrågor. Den som vill veta mer om det här rekommenderas att läsa Tore Frängsmyrs bok ”Vägröjare i kulturdebatten. Ragnar Oldberg och Perspektiv” (LT, 1977).

I Folket i Bild nummer 19 1946 (12 maj) finns en debattartikel av Ragnar Oldberg med rubriken ”Arbetare och bönder”. Jag citerar:

”Bönderna är också arbetare, politiskt rekryteras de båda största arbetarpartierna även ur jordbrukarklassen.”

”Bönder och arbetare har så mycket gemensamt, även om de till sina politiska tycken glidit något isär. Arbetaren är ofta bondson, och även vad gemenskapstanken beträffar råder ett nära släktförhållande, i det den nuvarande bonderörelsen i mycket kalkerats på den socialistiska arbetarrörelsens frihetskamp. Ideologiskt skulle man säkert kunna finna intressanta likheter mellan böndernas producentkooperation och arbetarnas konsumentkooperation. Båda grupperna har därtill ett gemensamt intresse i att de som verkligen arbetar får skörda sin del av frukterna, att vars och ens arbetsinsats blir avgörande vid fördelningen av de timliga håvorna.

Det är på tiden att arbetare och bönder upphör att se snett på varann. Stunden är inne för arbetsfolkets gemenskap, inte bara politiskt och socialt, utan också kulturellt.”

Nu är situationen en helt annan. Maud Olofsson och hennes centerparti ingår i en högerallians. Gör man en marxistisk analys av vad som har hänt med den svenska bondeklassen, blir detta helt begripligt: jordbruken är nu mycket större än då, och dagens jordbrukare är, på ett helt annat sätt än då, företagare.

Men så var det inte på den tiden då jag sålde Folket i Bild till småjordbrukare, inte minst litterata bondmoror, i Juni och Nyland. Det fanns förresten på den tiden småbrukare och deltidsjordbrukare, som röstade på socialdemokraterna, men det är inte dem utan bondeförbundarna jag här främst har i åtanke.

Innehållet i Folket i Bild speglade också livet på landsbygden, och ganska många av FiBs folkböcker, skrivna av Sven Edvin Salje och andra, hade i original utgivits av LTs förlag. Även socialistiska författare som Albert Viksten gavs förresten ut på LT.

***

Ragnar Oldbergs artikel publicerades på sidan två i FiB, som var vikt för debattavdelningen fönstret (med liten begynnelsebokstav). Detta fönstret hade en föregångare i den radikala kulturtidskriften Fönstret (1930-1936, under perioden 1930-1932 utgiven som veckotidning). Tidskriften drev kulturella och samhälleliga frågor och hade bland skribenterna namn som advokaten Hugo Lindberg, arkitekterna Sven Markelius och Uno Åhrén, journalisten Mia Leche-Löfgren, författarna i gruppen Fem unga (Erik Asklund, Josef Kjellgren, Artur Lundkvist, Harry Martinson och Gustav Sandgren), Ivar Lo-Johansson, Knut Jaensson och andra. Många av dessa fortsatte efter tidskriftens nedläggning 1936 att skriva på FiBs debattavdelning med samma namn. Tillskottet av nya spännande författare, som också bidrog med noveller och lyrik, var säkert en av förklaringarna till att Folket i Bild under 1937 klättrade upp mot 200 000 i veckoupplaga.

Gamla Fönstret ska inte förväxlas med ABFs tidskrift Fönstret, som började utkomma 1954.

No Comments yet

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^