Melodikrysset nummer 37 2017

16 september 2017 13:42 | Barnkultur, Film, Musik, Ur dagboken | 11 kommentarer

Jag har under den senaste tiden varit fullt upptagen med att förbereda Birgittas 80-årsfirande kommande onsdag. Vill några av er veta mer om det (och dessutom läsa en mycket personlig text om vårt nu mycket långvariga förhållande, gå ner två steg på bloggen. Själv var jag i går på en runda till en specialbutik i Östhammar och sen på Coop här i Öregrund och köpte en hel rullväska full av blomsterlökar till henne. Hon fick dem redan i går, eftersom det känns helt fel att släpa med dem till födelsedagsfirandet med ett 50-tal gäster i vår lägenhet i Uppsala, för de – alltså lökarna, inte gästerna – ska ju ändå hit för att sättas i vår trädgård i Öregrund.

Inte heller i dag tyckte jag att Melodikrysset var särskilt svårt.

Men jag blev lite sur över att Anders Eldeman i likhet med vad han flera gånger har gjort på senare tid åter hade en dubbelfråga, där de båda frågorna inte har ett dugg med varann att göra. Fast själva frågorna var ju inte svåra. ”Lite grann från ovan” förekom i Edvard Persson-filmen ”Skanör-Falsterbo”, 1939 – men det är värt att notera, att sången skrevs av göteborgaren Lasse Dahlquist. ”Stad i ljus” skrevs av Py Bäckman, och Tommy Körberg sjöng den i Melodifestivalen 1988.

Jag är, trots att jag själv inte är troende, allt sedan folkskoletiden fäst vid en rad gamla psalmer. Jag kan allt sedan dess delar av texterna utantill, minns också deras melodier, så när Eldeman i dag spelade en instrumentalversion av ”I denna ljuva sommartid” (svensk psalm nummer 200), kände jag genast igen den. Det här är för övrigt en mycket gammal psalm, vars första svenska text år 1725 skrevs av Joachim von Düben. Originalet är ännu äldre, från 1653, och skrevs skrev av Paul Gerhard.

Psalmtextens tyska ursprung får mig att som nästa fråga välja ut ”By the Rivers of Babylon”, dels för att den kan sägas ha anknytning till Bibeln, dels för att den blev en hit med en tysk popgrupp, Boney M.

Adele måste vara en av Eldemans personliga favoriter, eftersom han så ofta spelar henne. Men OK, ”River Lea” hade jag i alla fall inte hört förut.

Pojkband hör normalt inte till det jag lyssnar på. Men ”Back For Good” med Take That lät för all del inte så pjåkigt.

I dag fick vi också höra ”These Boots Are Made For Walking” med låtens upphovsman, Lee Hazelwood. Men själv tycker jag nog att Nancy Sinatras version är bättre.

Och ”Can’t Stop the Feeling” med Justin Timberlake (som jag normalt inte lyssnar så mycket på) är faktiskt hörvärd.

Som brygga mellan de engelskspråkiga låtarna och de svenska kan vi använda Måns Zelmerlöws – ingen av mina favoriter – ”Wrong Decision”.

Men det finns en brygga också till ”Leende guldbruna ögon”, som vi minns med Sven-Ingvars (1976) och Vikingarna (1977). Fast i dag hörde vi den på finska, ”Kultaiset kymmenet” med Eki Jantunen. Men egentligen är låten amerikansk, redan 1951 insjungen av Rosemary Clooney. Och redan samma år, 1951, sjöngs den in av Thory Bernhards i en annan textversion.

Den blev, inte minst genom dansbanden, mycket känd här i Sverige. Folkkär, både via film och som sångare, blev också Åke Grönberg, som vi i dag fick höra sjunga en egen text, ”Gungeligung”.

Somliga tycker kanske att jag fördjupar mig för mycket i detaljer kring de spelade låtarna, men där får jag be att få anföra titeln till en Povel Ramel-låt som spelades i dag, dock instrumentalt, ”Det är dom små, små detaljerna som gör det”.

Kvar att redovisa är då ”Lille katt” ur filmen ”Nya hyss av Emil i Lönneberga” (1972), där Emils lillasyster Ida sjunger den. Och som ni väl redan har listat ut, är texten skriven av Astrid Lindgren och musiken av Georg Riedel. Nå, det var ju inget av det här Eldeman frågade efter utan om kattens läte. Så i dag slutar vi med mjau.

11 kommentarer »

RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URI

  1. Hej Enn.
    Vi brukar klara krysset själva men jag tycker det alltid är roligt att gå in på din blog och läsa dina kommentarer. Så fortsätt gärna med det.

    Comment by Ove A — 2017 09 16 14:35 #

  2. Jag har frågat Anders Eldeman (jag träffar ju honom regelbundet då vi båda sitter i Povel Ramel-sällskapets styrelse) vad som föranleder de ibland uppdykande orelaterade dubbelfrågorna. Det görs helt enkelt av tidsskäl. Om han slår ihop två ljudillustrationer till en, kan han tona i musiken och därmed korta ner dem. Det blir nödvändigt ibland när han vill få in många frågor i krysset.

    Comment by Urban Jönsson — 2017 09 16 14:59 #

  3. Till Urban Jönsson: Jag har själv kommit fram till att han använder den här metoden för att spara lite tid, men från lyssnarsynpunkt känns det här greppet bisarrt – det finns ju oftast inget samband mellan de hopbuntade frågorna.

    Comment by Enn Kokk — 2017 09 16 15:48 #

  4. Till Ove A: Jag har själv aldrig skickat in lösningen. Men jag är road av Melodikrysset och försöker – utan att inskränka mig till bara enkla, i rätt ordning redovisade svar – att ge lite mera om artisterna, låtarna, upphovspersonerna med mera.

    Comment by Enn Kokk — 2017 09 16 15:54 #

  5. Det är inget konstigt med dagens dubbelfråga, båda var exempel på saxlåtar – även om Anders E inte påpekade det. Lite får man tänka själv. Och lyssna. Trevlig Helg!

    Comment by Bibi Öhrlund — 2017 09 16 16:21 #

  6. Läser med stor behållning din text om melodikrysset varje vecka även om jag aldrig lyssnar på melodikrysset. Däremot lyssnar jag ofta på låtar som du skriver om och som gör mig nyfiken. Den här veckan fick jag veta något nytt till exempel. Inte visste jag att låten ”Leende guldbruna ögon” var en amerikansk låt från början. Den versionen ska jag försöka leta upp och lyssna på.

    Comment by Dan S — 2017 09 16 18:10 #

  7. Till Bibi Öhrlund: Och så handlar båda om städer.

    Nä, det här handlar om nödlösningar från en tidspressad konstruktörs sida.

    Comment by Enn Kokk — 2017 09 16 18:33 #

  8. Jag tycker det är roligt att läsa dina reflexioner kring melodierna, ju mer desto bättre!

    Comment by Dorothea — 2017 09 16 19:20 #

  9. Dina kommentarer om låtarna är renas folkbildningen, det tycker jag som gammal folkhögskolelärare.

    Comment by Erik Wall — 2017 09 16 19:47 #

  10. Till Dan S: Den är ju så känd i svenska dansbandsversioner, att man inte ens a

    Comment by Enn Kokk — 2017 09 16 23:11 #

  11. Till Erik Wall och Dorothea: Det finns på nätet andra som publicerar svaren, dessutom i rätt ordning och med angivande av var i krysset de ska in, men för egen del skriver jag mina melodikrysskåserier med sikte främst på dem som också vill veta lite mera.

    Comment by Enn Kokk — 2017 09 16 23:17 #

Lämna en kommentar

XHTML: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^