Melodikrysset nummer 52 2014

27 december 2014 12:46 | Barnkultur, Film, Media, Musik, Teater, Ur dagboken | 4 kommentarer

Riktigt bra känner jag mig fortfarande inte, men nu känns det i alla fall som att – peppar, peppar – hälsotillståndet långsamt förbättras.

Det här bidrog väl också till förmågan att lösa dagens kryss. Anders Eldeman bidrog å sin sida med att spela låtar, som inte i något fall var helt okända för mig.

Tyska Nena har jag till exempel tidigare hört i ”Neun und neunzig Luftballons”.

Därmed är vi inne på den lätt barnsliga linjen, så det känns helt rätt att fortsätta med Olav Gerthels ”Balladen om den tama abborren”.

Och eftersom Gerthel var operasångare, blir det då ganska naturligt att gå över till opera, i dag ”Rosenkavaljeren”, som Richard Strauss skrev 1911.

Från den europeiska scenen, fast i en annan mening, kommer ”Fairytale”, som norrmannen (från början vitryssen) Alexander Rybak 2009 vann Eurovision Song Contest med.

Och för att fortsätta på ESC-linjen: För min del förstod jag genast, att Robin Stjernberg, som med ”You” blev nummer ett i svenska Melodifestivalen 2013, inte skulle ha en chans i den europeisk finalen.

Också Salem Al Fakir har vi hört i Melodifestivalen, men den här gången fick vi höra honom i ”I’m So Happy”. Den skulle vi tydligen förknippa med TV, men för min del hade jag ingen aning om vad det var för program den uppenbarligen skulle förknippas med. Här har jag googlat och hittat ”Solsidan”, som jag mycket riktigt aldrig någonsin har sett.

Även om jag inte delar Anders Eldemans vurm för Bond-filmer, har jag sett Sam Mendes’ ”Skyfall” – den som är road kan gå upp under Kulturspegeln, Film, och läsa mera. I ”Skyfall” står Adele för det musikaliska ledmotivet.

Också i dag hade Anders Eldeman med en Beatles-låt, den här gången Paul McCartney’s ”Let i Be”.

Lill Lindfors hade på sin tid stor framgång med ”En man i byrån”, vars svenska text Peter Himmelstrand hade snickrat ihop, icke utan finess.

På den humoristiska linjen gick också Lasse Berghagen, när han skrev ”Flirtige Knut”.

Hur jag ska få ihop det här med Caroline af Ugglas’ mer troskyldiga ”Tror på dig”, vet jag inte.

Men jag vet att flickor som är alltför troskyldiga kan råka ut för det som hon i ”I fjol så gick jag med herrarna i hagen” råkade ut för: hon fick större och större mage.

I fjol så gick jag med herrarna i hagen
aj, aj med herrarna i hagen
ja med herrarna i hagen
I år har jag någonting som sparkar i magen
aj, aj som sparkar i magen
ja som sparkar i magen

4 kommentarer »

RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URI

  1. Ack, den stackars tama abborren:

    ”Föll rakt i plurret, med stjärten han slog.
    Så hjälplös ett slag, för den glömt bort att simma
    Och därmed slog så hans sista timma,
    Han fick en kallsup, storknaʼ och dog.”

    Gott Nytt År och tack för året, som gått!

    Comment by Stefan H, Järfälla — 2014 12 27 16:03 #

  2. Till Stefan H: Ibland känner jag mig som den där abborren. Men jag hoppas på ett gott nytt år för dig och ett bättre för mig.

    Comment by Enn Kokk — 2014 12 27 16:13 #

  3. Det ska vara BOND som har fetstil såsom svar på frågan, inte Adele.
    För övrigt: Har Lennart Palm fått konkurrens eller var Flirtige Knut-versionen från en riktig platta?

    Comment by Gunnar Bergquist — 2014 12 27 18:23 #

  4. Till Gunnar Bergquist: Det här att jag fetar fel ord händer mig då och då. Det måste vara senildemensen.

    När det gäller vem som spelade ”Flirtige Knut” skrev jag aldrig upp vem som spelade.

    Comment by Enn Kokk — 2014 12 27 20:09 #

Lämna en kommentar

XHTML: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^