Bort går de…
13 november 2014 14:03 | Last chorus | 3 kommentarerI dagens Dagens Nyheter finns dödsannonsen över Käbi Laretei, som jag skrev en minnesruna, Last Chorus, över helt nyligen.
På samma tidningsuppslag hittar jag minnesord över inte mindre än tre personer, som på lite olika sätt har betytt något för mig.
Min gamle vän Jonas Sima skriver om Olle Häger, känd genom och uppskattad bland annat för årtalsserien i SvT.
Carl-Eric Nordberg har jag aldrig träffat, men han var i årtionden, i egenskap av filmkritiker i Vi, en av mina mest betrodda vägledare in i de aktuella biograffilmernas värld.
Och Ebba Helmerson – Bucht när jag först träffade henne som modig och självständig lärarkollega under ett lärarvikariat vårterminen 1959 i min gamla hemkommun Njurunda – återsåg jag lite senare i Uppsala, där hon träffade sin blivande man Eskil Helmerson.
I dagens Upsala Nya Tidning läser jag minnesord över Erik Nilsson, skrivna av vår vän och partivän Hans Alsén. Erik var under sin aktiva tid en av profilerna i uppsalapolitiken: han var i åtta år ordförande i Uppsala arbetarekommun och bör i högsta grad äras för att under sina elva år i landstinget bland annat ha startat Upplands Lokaltrafik. Viktigt att nämna är också hans breda folkrörelseengagemang, till exempel i IOGT och senare i HSB samt inom konsumentkooperationen, bland annat som ledamot av Kooperativa Förbundets styrelse.
Erik Nilsson blev 86 år gammal, Olle Häger 79, Carl-Eric Nordberg 90, Ebba Helmerson 83 och Käbi Laretei 92.
Så kanske har även jag en stund kvar på jorden.
3 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
Olle Häger uppskattade jag särskilt. Inte minst för hans förtätade och poetiska bildspråk. En sådan duo som Olle Häger och Hans Villius lär vi inte uppleva igen.
Comment by Jan — 2014 11 13 14:20 #
Jag saknar ett Last Chorus över Kaj Björk, vars dödsannons publicerades för 14 dar sen. Han var ju en person av stor integritet, som inte släppte många in på livet. Och de flesta som kände honom har väl också gått bort.
Det hindrar inte, att han gjorde stora insatser, som partiets internationelle sekreterare, chefredaktör för Ny Tid, riksdagsman, ambassadör. Hans böcker i diverse ämnen var alla mkt intressanta.
Comment by Göran Baecklund — 2014 11 13 17:30 #
Enn, jag har också saknat minnesord över Kaj Björk; denna morgon finns att läsa om honom i DN. Han representerade ju ett nästan osannolikt tidsspann och unika erfarenheter i svensk arbetarrörelse. Hans bägge memoarböcker ”Ett 30-tal” och ”Ett krig” hör till de bästa jag vet i genren. Liksom boken om Adolf Björk, den far, han aldrig själv hann uppleva, ”Livet är kort”. Risken med att bli så gammal som Kaj Björk blev är tydligen att till slut nästan ingen kommer ihåg vem man varit och vad man gjort…
Comment by Mats Rosin — 2014 11 14 8:52 #