På 75-årskalas i Vallentuna
7 augusti 2014 16:42 | Barnkultur, Mat & dryck, Media, Musik, Politik, Resor, Trädgård, Ur dagboken | 30 kommentarerBirgittas syster Karin blev 75 och firade i går detta med trädgårdsfest i hennes och Hasses trädgård i Vallentuna. Därför kunde jag inte som vanligt lyssna på och skriva om Sommar – jag återkommer separat till gårdagens program.
Vi åkte inledningsvis med buss 811 från Öregrund till Uppsala och försjönk snart i egna sysslor: Birgitta läste bok och jag löste korsord. Men vi hade inte hunnit våldsamt långt, när några nytillkomna passagerare plötsligt hejade på oss. Det var vår gamle vän från ungdomsåren Hans O Sjöström och hans hustru Lill. Det visade sig, att de hade varit och hälsat på en FiB-kompis, Knut Lindelöf, vars blogg jag för övrigt har länk till här bredvid. Vi fick sen sällskap nästan hela vägen – Hans O och Lill har flyttat till en lägenhet i närheten av Vaksala torg – och hann prata om mycket, innan våra vägar skildes åt. Men självklart var de besinningslösa israeliska attackerna mot Gaza-området ett av de ämnen vi pratade om. Hans O berättade bland annat att en ganska strid ström av israeler nu helt enkelt väljer att emigrera.
Själva fortsatte vi till 811ans ändhållplats vid Centralstationen, där Birgitta hade stämt träff med sin faster Karin, som också skulle med. Den Karin jag här talar om är namne med födelsedagsbarnet men mycket äldre, 93 år. När hon aldrig dök upp, blev vi förstås oroliga, men det visade sig bero på att hon dagen före i många timmar i nästan outhärdlig utomhusvärme hade deltagit i en solidaritetsaktivitet för de marterade palestinierna i Gaza-området. Nu orkade hon helt enkelt inte åka till Vallentuna också; hon hade ansatser till svindel.
Fast det fick vi veta först när vi hade kommit fram till Upplands Väsby, varifrån Birgitta lyckades nå henne per telefon. Det visade sig att Karin förmodligen hade befunnit sig i en sval dusch när Birgitta tidigare försökte ringa henne.
I Upplands Väsby möttes vi av Birgittas bror Gunnar och hans hustru Annica, som hade lovat att skjutsa oss i sin bil till kalaset hos Karin i Vallentuna. På gatan utanför Karins och Hasses hus väntade Birgittas bror Ragnar och hans fru Gunnel – syskonen med respektive hade kommit överens om en gemensam penninggåva och alla skulle också skriva på det åtföljande gratulationskortet.
Sen tågade vi i samlad tropp ner till gräsmattan i trädgården bakom huset och sjöng tillsammans ”Röda små smultron”, den givna gratulationssången i familjen Dahl. Birgitta höll tal för syskonfamiljerna, och vi hurrade för Karin.
Vi hörde till de tidigt anlända, men Karins och Hasses barn (i separata kullar), nu med egna barn, fanns förstås redan där. Till dem som vi numera inte ser så ofta hör Karins son Jerk, som bor i Köpmanholmen i Örnsköldsvik – Jerks och systern Anna-Karins pappa, Bengt Sundmark, är sedan mycket länge död, men jag ser honom då och då i äldre svenska filmer; han var skådespelare.
Med Hasse har jag varit arbetskamrat på Socialdemokratiska partistyrelsen, där han var talarförmedlare. Han var under en period gift med en av mina andra arbetskamrater, Britt-Marie, som tillsammans med sin nuvarande man också var på festen för Karin. Och Hasses och Britt-Maries son Henning var förstås också där. Liksom förgreningar av ytterligare ett av Hasses äktenskap. Such is life numera.
Med tiden anlände det allt fler gamla vänner till Karin och Hasse, bland annat från den äldre socialdemokratiska generationen inom stockholmslänspolitiken och från folkdansvärlden – till det Karin gjorde efter det att hon och Hasse blev ett par var att dra in honom i den senare.
De yngre barnen gjorde det enda rationella i den rådande hettan: De badade i den mycket stora uppblåsbara pool som stod mitt i trädgården.
Vi äldre tog skydd under de soltak som skyddade ett antal trädgårdsbord och lät oss smörgåstårta och vin (i mitt och Birgittas fall avkylt alkoholfritt) väl smaka. Dess värre dök det också upp horder av getingar, som även de ville ha del av allt det goda. Till att värna oss fick vi då en batteridriven elektrisk flugsmälla, ett slags elektrisk stol för getingar.
Getingarna var ändå tysta redan innan de mötte sitt öde. Strax nedanför den Dahl-Strandinska tomten pågick dock renoveringen av Roslagsbanan med full kraft.
Karin och Hasse har normalt en station snett nedanför sitt hus, men jag förstod snart, att jag inte skulle kunna ta mig med Roslagsbanan in till Östra Station i Stockholm – jag hade nämligen planer på att efter festen ta mig till ABF-huset. Nu ordnade det här sig ändå: Ragge och Gunnel skjutsade oss till Upplands Väsby, varifrån jag och Birgitta tog SL-tåget åt var sitt håll.
Jag hade länge trott att det inte skulle gå att kombinera med födelsedagsfesten, men när det blev klart att jag inte ens skulle behöva bryta upp i förtid, bestämde jag mig i all hast för att åka in till Stockholm på Jan Hammarlunds releasefest för hans nya Malvina Reynolds-CD, till vilken jag hade fått en mejlinbjudan från Jan.
När jag kom fram, var där mörkt och låst, och när jag då kollade mejlet, fann jag, att klockslag, veckodag och lokal visserligen var rätt uppfattade, men att jag i hastigheten hade tagit fel på datum. Releasefesten äger rum först nästa onsdag. Men jag ska ta mig dit nästa onsdag också, var så säker! Jag gillar både Jan Hammarlund och Malvina Reynolds.
30 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
Trevligt inlägg. Förlåt att jag frångår ämnet, men jag har en fråga. Jag undrar om inte Birgitta funderat på att skaffa en blogg? Det vore intressant att få ta del av. Jag har alltid uppskattat henne som politiker, detta sagt trots att jag aldrig har varit sosse. För egen del tror jag på ett stats- och klasslöst samhälle och att vägen dit inte enbart kan gå via reformer.
Comment by Anders — 2014 08 07 22:53 #
Till Anders: Nej, Birgitta har aldrig för egen del varit intresserad av att ha en egen blogg. Min blogg läser hon dagligen, och det händer att hon skriver en kommentar, men det sker ganska sällan.
Både jag och Birgitta har vänstervärderingar och är anhängare av en radikal reformism.
Comment by Enn Kokk — 2014 08 08 8:47 #
Anders, vägen till ett stats- och klasslöst samhälle… Räcker en radikal reformism eller har du starkare vapen? Hur mycket är du beredd att offra för att uppnå kaos-Samarkand?
Comment by Hans G Eriksson — 2014 08 08 10:40 #
Hans O har noterat att ”en ganska strid ström av israeler nu helt enkelt väljer att emigrera”. Vad som är en strid ström kan man alltid strida om. För det första lär det vara färre israeler som lämnar landet än vad det är svenskar som lämnar Sverige. För det andra är antalet nyinflyttade betydligt fler än antalet utvandrade. Det senare inte minst på grund av den växande antisemitismen i Europa. Det är en rasism som Europas vänster inte bryr sig om, när den inte själv är en del av den.
Comment by Jean — 2014 08 08 14:57 #
Enn:
Tråkigt att det inte blir något bloggande från Birgitta, men fortsätter läsa din blogg med stort intresse!
Hans G Eriksson:
Om jag hade svaret på exakt hur vägen till socialism ser ut så skulle jag skriva tjocka böcker om detta, men jag tror ingen kan förutsäga framtiden och exakt hur den kommer se ut. Låt mig säga att radikal reformism är ett bra första steg, men någonstans misslyckas reformismen när den blir ett allt för stort hot mot kapitalintressena.
Jean:
Din sista mening är för mig obegriplig, men vänstern, utom några få undantag, tar förstås avstånd från antisemitism liksom annan rasism. Nu handlar emellertid inte denna fråga om antisemitism utan om de människor som förtrycks, skadas och mördas av den israeliska staten.
Comment by Anders — 2014 08 08 16:59 #
Så sant, Jean, om den växande antisemitismen i Europa. Våldet i Paris och Berlin väcker tankar. Attackerna i Malmö och rädslan bland svenska judar att visa tecken på sin judiskhet bland allmänningen är störande. Israelbelackandet är ingrott och den form det tar uppmuntrar till mer hat.
Tänk om man hade fått vara en fluga på bussfönstret. Nu kan jag bara gissa mig till hur herrar Sjöström och Kokk med respektive behandlade Hamas besinningslösa attacker mot befolkning och det stora ansvar Hamas bär för alla dödade iom dubbla krigsbrott. Får ISIS sån immunitet också nu?
Comment by Ann-Katrin Roth — 2014 08 08 17:00 #
Ann-Katrin Roth:
Få är väl de som försvarar Hamas, men det handlar om sinne för proportioner. Israel mördar tusentals oskyldiga civila. Israel är dessutom en apartheidstat, ockupant och ansvarig för att Gaza är som ett stort utomhusfängelse. Visst är Hamas en i många stycken obehaglig organisation som bär ansvaret för terrorattacker, men ansvaret för situationen i Palestina faller helt på ockupationsmakten Israel. Önskar ibland att vi hade någon som Olof Palme idag, som vågade säga: satans mördare.
Comment by Anders — 2014 08 08 18:40 #
Anna-Karin Roth, SVT visade häromkvällen från en beduinplats, där en Hamasmissil hade dödat en beduin. Det var naturligtvis illa nog. Det som inte gjorde saken bättre var att kritiken inte riktades mot förövarna utan mot Israel, som inte hade gjort tillräckligt för att skydda den beskjutne. Jag skulle inte nämna om händelsen om den varot en udda företeelse programmässigt och inte en påminnelse om ett strukturellt missförhållande.
Jag försvarar inte allt Israel gör, men den utbredda negativa särbehandlingen av Israel – läs judarna – börjar bli för iögonfallande. Hur länge ska alla otänkbara illdåd accepteras med den märkliga ursäkten att de riktar sig mot Israel?
Comment by Hans G Eriksson — 2014 08 08 18:48 #
Hans G Eriksson:
Visst är särbehandlingen av Israel iögonfallande. Inget annat land har tillåtits bryta mot så många FN-resolutioner som Israel.
Comment by Anders — 2014 08 08 19:17 #
Anders, man kan alltid raljera. Det händer att jag också gör det, om än inte i så allvarliga frågor som utrotnings- eller utnötningskrig.
Det jag tog upp var hur enögt partiskt man kan se på två stridande parter. I TV-exemplet – inte så förvånande public service – slipper den sida som dödade personen i fråga kritik, medan man på den angripna sidan fick ta hela skulden. Jag uttalade mig alltså inte primärt om Hamas skuld och inte heller Israels. Jag kommenterade TV-reportagets vinkling av skulden.
Jag vet inte hur stor vikt jag ska lägga vid att du kommenterade något annat än det jag tog upp – den negativa särbehandlingen av Israel i media och inte minst public service – men visst är det vanligt med stickspår och avsiktliga missförstånd.
Comment by Hans G Eriksson — 2014 08 08 21:43 #
Senkommen kommentar då jag just nu sökte mig till artikeln igen: Jag uppskattar Hans G Erikssons vettiga och informerade kommentar. Jag är inte förvånad över SVTs vinkling. Ofta blir det en variation av, Israel bröt vapenvilan genom att slå tillbaka.
Hamas angrepp kommer som sista del i meningar och artiklar, ofta nog noterat av många.
Och jag kan inte skarpt nog ta avstånd från Anders falska framställning, som iofs reflekterar vad som blivit många socialdemokraters tanklösa go-to-mantra. Nej, Anders, det räcker inte med att bara visa lite ogillande mot Hamas, den som medvetet skapat gazaborna hemska situation. Jag tror Olof Palme skulle kalla hamasterrorister satans mördare, men vem vet. Många minns bara idealpalme enligt denna artikel i Metro. Satans mördare fanns inte hos Pol Pot, under DDR etc.
http://www.metro.se/kolumner/de-minns-bara-ideal-palme/EVHkcb!0bBUJj1eb3NE/
Inte ens Stefan Löfvén kunde tala om Israels rätt till självförsvar mot Hamas besinningslösa framfart mot dess folk utan att antisemiterna visade trynena på SLs FB. Det var en insikt om sakers tillstånd för mig att se vad Enn valde att lyfta fram från sin konversation med sin kamrat på bussen. NB, jag anklagar dig inte, Enn, för att vara judehatare.
Hans G: Idag kan man läsa om raketen som träffade ett bostadshus i Israel och förde 20 personer till sjukhus. Men det fanns bara på Världen.se, ingenting på Svd.se, DN.se, Expressen.se vad jag kunde se hittills. Kanske det fanns på SVT?
Så hur informerar man sig i den vinklade mediavärlden? Ett första steg vore att försöka inse att man kan vara biased – det kan vi alla – och sedan försöka låta informera sig på andra kompletterande sätt.
Som det ser ut i MÖ idag med hundratusentals dödade i Syrien, Irak, och även ISIS-besläktade, i ideologi och judehat, Hamas som medvetet dödat tusentals, räcker det att på en blogg peka ut ett land under attack som ”besinninglöst”? Nej, för då kan man bidra till besinningslöst hat, och det har vi nog av, även i Sverige!
Comment by Ann-Katrin Roth — 2014 08 26 15:27 #
A-K Roth, med koppling till det du säger. Ekot levererade detta praktexempel på anpassad opartiskhet: ”Israel bröt idag vapenvilan efter att Hamas ånyo skjutit raketer mot Israel.” Vem tar på sig att övertyga public service-kanalen att detta inte är helt enligt reglerna för opartiskhet, i en objektiv tolkning av opartiskhet.
Comment by Hans G Eriksson — 2014 08 26 16:13 #
Hans G, ska man skratta eller gråta? Tycker mig dock se någon lite större insikt om vad Hamas egentligen står för, kanske önsketänkande från min sida. ISIS besinningslösa framfart har varit chockerande. Men andra terrorgruppers summariska avrättningar och grymma terrordåd är inte mindre besinningslösa. Idag skulle nog inte en anmärkningsvärd rubrik som ”Hamas får inte leka på vår gård” från 2009 få utrymme på UNT. Men jag kan ha fel.
Comment by Ann-Katrin Roth — 2014 08 27 11:44 #
A-K Rooth, är det ändå inte så att reaktionerna mot ISIS är starka och att de kan spilla över en del på Hamas beroende på vissa uppmärksammade kopplingar?
Jag tycker det är glädjande att Svenska kyrkan och andra grupper har visat engagemang för saken på ett helt annat sätt än när fokus var helt riktat mot Israel-Hamas.
UNT är en tidning som jag tycker håller en mycket hög standard som lokal- och regiontidning. Den uppskattningen gäller inte odelat tidningens hantering av Mellanösternkonflikten.
Comment by Hans G Eriksson — 2014 08 27 13:27 #
Ann-Katrin Roth:
Självklart kommer dessa utfall om judehatare och antisemitism på posten för den som vågar kritisera Israel. Det är läskigt hur begreppet antisemitism urvattnas.
Hur är Hamas ansvariga för situationen i Gaza? Hamas bildades 1987, faktiskt med stöd av Israel som ville splittra palestinierna. Ockupationen har pågått sedan 1948. Varför talar Stefan Löfvén om Israels rätt att försvara sig samtidigt som det är otänkbart att tala om palestiniernas rätt till självförsvar i Sverige idag? Mediabilden är helt förvriden, Israel och Palestina framställs i bästa fall som lika goda kålsupare. Sanningen är att Israel är den starkare parten, ockupanten, den som dödar överlägset flest och fortsätter bygga bosättningar på ockuperat område.
Leve ett fritt Palestina!
PS. Jag är inte sosse. DS.
Comment by Anders — 2014 08 27 18:06 #
Anders: ”…Självklart kommer dessa utfall om judehatare och antisemitism på posten för den som vågar kritisera Israel…”
Detta är ännu en biased och okunnig anklagelse: ”Man får inte kritisera Israel för då kallas man antisemit.” Det stämmer inte, men har blivit ett mantra. Det finns israelkritik som övergår till judeförakt. Läs på om du inte har förmåga att själv se gråzoner.
”…Ockupationen har pågått sedan 1948…”
Du tar alltså Hamas sida helt öppet och ogenerat i att säga att Israel sedan dess etablerande finns på ett annat lands mark? (Vilket land då?)
När du säger Leve ett fritt Palestina ska det alltså byggas på ett raserat Israel. Bra jobbat, Anders!
Comment by Ann-Katrin Roth — 2014 08 28 13:04 #
Anders, det är ingen medial nyhet att säga att Israel framhärdar mot FN:s kritik. Men det är något av en storpolitisk kittling att läsa din tolkning av FN-beslutet bakom 1948 års lösning – alltså att FN godkände den ockupation du talar om. En betydligt större sådan än FN nu invänder emot
Anders, jag är på goda grunder benägen att tro att du får det där att gå ihop utan större svårigheter.
Comment by Hans G Eriksson — 2014 08 28 15:27 #
Ann-Katrin Roth:
Jag är fullt medveten om att det finns utbredd antisemitism. Jag har själv engagerat mig mycket mot antisemitism och annan rasism i hela mitt liv. Dock kommer du själv dragandes med antisemitism-kortet i denna tråd utan att någon andats antisemitism utan enbart kritiserat staten Israel. Det är oärligt och ovärdigt.
Tyvärr riskerar antisemitismen öka när t.ex. judiska församlingen säger sig företräda alla judar i Sverige och arrangerar manifestationer till stöd för Israel. Men jag vet många judar som inte stödjer nuvarande israeliska regim utan förespråkar en mer fredlig väg.
Ja, jag förespråkar en enstatslösning där palestinier och israeler kan leva sida vid sida på lika villkor och med samma rättigheter. I andra hand förespråkar jag en tvåstatslösning enligt 1967-årsgränser. Tyvärr accepterar dagens israeliska ledning ingen av dessa lösningar utan fortsätter att vara en apartheidstat som bryter mot FN:s resolutioner.
Comment by Anders — 2014 08 28 17:41 #
Anders, du kanske syftar på Hermeles artikel? Om du läser svaret från Ingrid Lomfors och Lena Posner-Körösi på judiska församlingen kommer du att inse att de agerade å församlingsmedlemmarnas vägnar. Bernt Hermele är inte medlem. Många av medlemmarna hade uttryckt rädsla, hot och trakasserier. Du vill göra engagemang mot antisemitiska yttringar till något otrevligt? Konstigt för en antirasist i så fall.
Om du har engagerat dig mot antisemitismen, har du då motsatt dig att somliga grupper som ABF, FiB-Kulturfront och Broderskaparna (numera Tro och Solidaritet) bjudit in talare med judehatande agendan till möten?
http://www.skma.se/2007/Atzmon.pdf
Jag skulle inte vara så kvick att dra debatten åt detta håll, Anders. Du är alltså inte för att den judiska staten finns men ropar ”Leve ett fritt Palestina”, en stat som aldrig fanns. Vilka andra folk anser du inte ska ha rätt till sitt land?
Comment by Ann-Katrin Roth — 2014 08 28 19:29 #
Ann-Katrin Roth:
Jag hade inte läst Hermeles artikel när jag skrev, men han har ju många poänger. Jag tycker det är obehagligt att judiska församlingen blandar samman att vara jude och att ha vissa politiska uppfattningar. Det är självklart att protestera mot antisemitism, men att manifestera för den nuvarande israeliska politiken blir ju nåt annat.
Jag har demonstrerat och på andra sätt protesterat när påstått vänsterradikala spridit antisemitiska yttringar. SKMA har jag dock svagt förtroende för eftersom de gång på gång tänjer på begreppen, tyvärr.
Jag är för nationellt självbestämmande för folkgrupper som lever inom ett avgränsat område och stödjer således t.ex. ett fritt Kurdistan, ett fritt Västsahara eller ett fritt Palestina. Det betyder däremot inte att jag förespråkar homogena stater baserade på folkgrupp. När det gäller Israel så är det ju en påhittad stat skapad på ett område där det bodde massor av människor tidigare. Nu är det emellertid som det är och vägen framåt måste vara att skapa en fredlig samexistens där alla grupper har samma rättigheter och möjligheter. På den punkten står jag alltså på ena sidan, medan du, Israels regering och Hamas står tillsammans på den andra. Ironiskt nog.
Comment by Anders — 2014 08 29 19:43 #
Tack för svar, Anders, men nu skrev du igen okunnigt. Det visar att du måste ha ett blint öga vad judar angår:
”Jag tycker det är obehagligt att judiska församlingen blandar samman att vara jude och att ha vissa politiska uppfattningar.”
Detta är ett falskt uttalande, vilket visas av deras nedskrivna inställning. Vad du menar med ”vissa politiska uppfattningar” har jag ingen aning om; handlar det om att stödja Israels rätt att existera oantastat? Kontakta judiska församlingen så kan de kanske reda ut ditt problem.
”…När det gäller Israel så är det ju en påhittad stat skapad på ett område där det bodde massor av människor tidigare…”
Detta tar pris i okunnighet om historia och i ton som förringar den genomgående judiska närvaron och i området. Jag kan bara sucka.
”…På den punkten står jag alltså på ena sidan, medan du, Israels regering och Hamas står tillsammans på den andra. Ironiskt nog….”
Suckar igen. Vill du ha sagt att du är god du, och vill alla folk väl? Som du har skrivit? Nog är mycket här ironiskt men inte på det sätt du tror.
Comment by Ann-Katrin Roth — 2014 08 30 0:54 #
Ann-Katrin Roth:
Det är sant att det levde ett fåtal judar i Palestina före 1948, förändrar inte faktumet att staten är en skrivbordskonstruktion.
Jag vill ha samexistens, lika rättigheter och möjligheter oavsett religion eller ursprung. Du vill ha fortsatt apartheidstat med ständiga trakasserier av en stor del av befolkningen. Hamas å sin sida vill ha en islamsk stat och har antisemitiska åsikter. Både den israeliska ledningen och Hamas tjänar kortsiktigt på fortsatt krig, medan framförallt det palestinska folket är förlorare. Så, ja, du och Hamas står i så mått på samma sida att ni båda förespråkar aggression och diskriminering av vissa grupper.
Comment by Anders — 2014 08 30 17:23 #
Nämän, det här vart dåligt, Anders, mycket dåligt. Det borde väl vara mot allmänna anständighetsregler att hitta på och ljuga? Att du häver ur dig fixa idéer som vore de sanning, är helt bisarrt. På vilket sätt har jag förespråkat aggression och diskriminering av vissa grupper? Har jag någonsin försvarat bosättningspolitiken? Diskutera hederligt eller sluta. Du kan knappt nånting om den judiska historien, eller den arabiska i området, efter hur du skriver.
Vad mer kan sägas än att du visar ignorans och fördomar, alltifrån första meningen till sista. Finns nog inget hopp om en rationell diskussion här inte.
Comment by Ann-Katrin Roth — 2014 08 30 18:55 #
Ann-Katrin Roth:
Ja, du klampar ju in här och anklagar både den ena och andra för att ursäkta Hamas eller vara antisemit. Det är ju det vanliga osakliga försvaret. Du försvar Israels aggressionspolitik och kallar alla som inte gör det för antisemiter, det bidrar inte till någon fredlig lösning i Palestina. Du vill lägga all skuld på Hamas när du vet att det är den israeliska politiken som föder desperation och det var Israel som stödde grundandet av Hamas från början.
Leve ett fritt Palestina!
Comment by Anders — 2014 08 30 19:19 #
Anders, du bollar med begreppen på ett sätt som skulle driva en durkdriven partipolitiker till självförakt. Du kan inte på allvar tro, att det är det Hamas som i partiprogrammet har att Israel ska utrotas, som undervisar det uppväxande släktet i konsten att hata allt som andas jude…
Rakt svar på rak fråga: Är det DETTA Hamas som ”Israel stödde grundandet av”?
Comment by Hans G Eriksson — 2014 08 30 21:20 #
Hans G Eriksson:
Jo, det stämmer. Israel stödde en hel del islamistiska grupper för att skapa splittring bland palestinierna och motarbeta PLO. Läs om Hamas historia på t.ex. Wikipedia.
Comment by Anders — 2014 08 30 22:03 #
Anders, du måste väl mena något med hänvisningen Israel-Hamas. Var det detta Hamas, som visat vad organisationen går för, som Israel ville underlätta för?
Hänvisningen till Wikipedia för fördjupade kunskaper i ämnet var påpassligt rolig.
Comment by Hans G Eriksson — 2014 08 30 23:12 #
Vart vill du komma? Det är ett känt fakta att Israel stödde Hamas under 80-talet. Det framstår som konstigt idag, men det är samma som att USA stött både talibanerna och Saddam Hussein. Saker förändras.
Comment by Anders — 2014 08 31 0:43 #
Anders. Jag ville göra ett envist försök att få dig att tillstå – eller åtminstone inse – att Israel inte varit tillskyndare av dagens Hamas.
Distinktionen då och nu är inte helt oväsentlig men samtidigt oanvändbar i det syfte du hanterar Israels koppling till Hamas.
Comment by Hans G Eriksson — 2014 08 31 12:26 #
Anders, nu ljuger du igen om du inte har citat från mig som belägger din syn. Dålig debattstil.
”…Du försvar Israels aggressionspolitik och kallar alla som inte gör det för antisemiter…”
Jag har inte försvarat någon aggressionspolitik. Jag har inte kallat alla som etc. etc. för antisemiter. Du talar nonsens!
Du fabulerar eller projicerar eller nånting.
Länge leve ett fritt, terrororganisationsbefriat, fredligt och uppbyggt Palestina sida vid sida med Israel! Folket behöver framtidshopp och frihet från våldshyllande despoter.
Comment by Ann-Katrin Roth — 2014 08 31 12:37 #