Sommar i P1 med Neneh Cherry
6 juli 2012 15:30 | Media, Musik, Ur dagboken | 3 kommentarerJag ska villigt erkänna att jag musikaliskt är mer bekant med Neneh Cherrys far Ahmadu Jarr (eller Jah) – jag har bland annat hans skivor med Egba – och med hennes styvfar, jazztrumpetaren Don Cherry än med henne själv. Därför lyssnade jag i dag, när hon gjorde sitt Sommar-program, också särskilt noga, när hon berättade om sitt besök i faderns hemland,Sierra Leone, och när hon spelade ”Brown Rice” med Don Cherry.
Och eftersom jag alltså inte är särskilt bekant med Neneh Cherrys egen musik, tyckte jag att det var kul att få ett smakprov även på den, ”Dream Baby Dream”. Vidare: visserligen är jag bekant med både Louis Armstrong, som fick inleda musikdelen av hennes program, och Marvin Gaye, som hon avslutade med, men jag fick också höra en mängd musik som inte alls hör till det jag normalt hör på – se nu inte det som en anmärkning!
Neneh Cherry själv talade oklanderlig svenska – pappan och styvpappan har båda varit verksamma här i Sverige och hennes mor är den svenska konstnären Moki Karlsson – ja, hon behärskar till och med skånska efter att ha tillbringat en del av sin uppväxt i kristianstadstrakten. Senare har hon bott både i New York och London.
Hennes familj är stor och vittförgrenad och rymmer fler musikaliska begåvningar än de redan nämnda. Det kan räcka med att nämna att hon är halvsyster till Titiyo (samma far) och Eagle-Eye Cherry (samma mor).
På det hela taget gillade jag Neneh Cherrys Sommar-program, men jag har ändå en invändning: Det ligger väl i sakens natur att fokus under progammets gång rent geografisk riktades mot ganska många olika miljöer – bilderna från inte särskilt glamourösa miljöer i New York var där särskilt intressanta – men hennes berättelse rymde också väldigt många namn ur musikvärlden. En del av dessa var bekanta för en musikälskare som jag, men jag kan tänka mig, att de för många av lyssnarna mest blev en radda okända namn som gled förbi utan att de kunde placera dem.
3 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
Jag träffade en gång Don Cherry. Jag var på musikläger på Bollnäs folkhögskola och då kom han dit och vi fick jamma lite med honom. Det var en ganska stor ungdoms- symfoniorkester.
Det är klart att det var svårt eftersom vi var uppvuxna med att läsa noter och inte hitta på något alls utanför. Man lite musik gjorde vi i alla fall.
Jag minns att vi fick öva in en rytm som vi skulle slå med baksidan av stråken mot strängarna.
Comment by Britta Sethson — 2012 07 06 15:50 #
Till Britta Sethson: Ja, det där är väl ett evigt dilemma: att lära sig följa noter är elementärt i musikundervisning, men skickliga jazzmusiker litar mer på sitt gehör; förvånansvärt många av dem kan inte ens läsa noter.
Comment by Enn Kokk — 2012 07 06 16:20 #
En riktigt bra låt är Nenehs duett med Youssou N’Dour Seven seconds http://www.youtube.com/watch?v=wqCpjFMvz-k
Comment by Ilona — 2012 07 11 22:25 #