Billie Holiday-inspelningar från mitten av 1950-talet

11 april 2012 9:12 | Musik, Politik | 6 kommentarer

Billie Holiday (1915-1959) – född Eleanora Fagan Gough – var en fantastisk jazzsångerska, men hon levde ett hårt, delvis självförbrännande liv med sprit och droger som ingredienser. Dessutom drabbades hon mot slutet av sitt liv av cancer. Hon tycks också ha haft en närmast reflexmässigt träffsäker böjelse för att bland alla tänkbara män ständigt välja ut sådana som till exempel slog henne.

Naurligtvis satte allt det här spår hos henne, men ändå slås man av vilken fantastisk sångerska hon fortfarande var i mitten av femtiotalet. Det jag konkret talar om är en CD, som innehåller material från två LP-skivor, ”Stay with Me” (Verve MGV 8302, 1955) och ”Lady Sings the Blues” (Verve MGC 721, 1956). När de här båda skivorna sammanfördes på CD, la man också till en kvartslång repetition av ”God Bless the Child” där Billie övar in låten tillsammans med Tony Scott på piano. Scott förekommer på båda skivhalvorna, fast då på klarinett. Charlie Shavers spelar piano vid båda sessionerna; övriga musiker är där olika.

Den samlade CD-utgåvan har getts ut vid två olika tillfällen. När den först gavs ut av Verve 1995 – Verve ägdes vid det laget av PolyGram – kallades den ”Stay With Me” (521 429-2). När jag nu hittar den i en 11 CD-box med kvinnliga sångare – jag fick boxen i julklapp av Anna – kallas den ”Lady Sings the Blues” (Verve 521 429-2). Av CD-häftet framgår också att detta är Volume 4 i serien Billie Holiday Verve Story och att materialet har getts ut i en tio CD-serie, ”The Complete Billie Holiday on Verve 1045-1950”.

Detta som en vägledning för er som samlar eller tänker börja samla Billie Holiday-skivor. Men för den skull inget ont om de här relativt sena inspelningarna; de är absolut värda att ha.

Den första av de ursprungliga LPna innehåller till exempel tre låtar signerade Irving Berlin, till exempel ”I’ve Got My Love to Keep Me Warm”, ”Do Nothing Till You Hear From Me” av Duke Ellington och Bob Russell och ”Ain’t Misbehavin’” av Fats Waller med flera. Kul för oss som är litterärt intresserade att notera är att texten till ”I Wished On the Moon” har skrivits av Dorothy Parker.

Från den andra sessionen och LPn har jag fäst mig vid ”I Must Have That Man”, två låtar med text av Billie Holiday själv, titellåten ”Lady Sings the Blues” och ”God Bless the Child”, och så den hjärtskärande ”Strange Fruit”, en låt som Holiday tidigare, inte utan problem, hade spelat in redan 1939 och därefter, ibland med risker för sin person, hade sjungit under olika framträdanden:

Strange fruit

Text och musik: Lewis Allen (= Abel Meeropol), 1936

Southern trees bear a strange fruit,
Blood on the leaves and blood at the root,
Black body swinging in the Southern breeze,
Strange fruit hanging from the poplar trees.

Pastoral scene of the gallant South,
The bulging eyes and the twisted mouth,
Scent of magnolia sweet and fresh,
And the sudden smell of burning flesh!

Here is a fruit for the crows to pluck,
For the rain to gather, for the wind to suck,
For the sun to rot, for a tree to drop,
Here is a strange and bitter crop.

6 kommentarer

  1. Billie Holiday ingår i den musik jag har på CD i bilen. Fantastisk röst och känsla! Inte många som matchar henne.

    Det gick ett TV-program om henne för några år sen som jag spelade in på video.

    Comment by britta sethson — 2012 04 11 9:46 #

  2. Billie!
    Så sårbar
    så vilsen
    med en röst som berör
    man blir gråtfärdig och lycklig!

    Comment by Larserik Eriksson — 2012 04 11 12:48 #

  3. Billie Holiday är sedan gammalt en av mina favoriter. Hennes tidiga inspelningar från 1930-talet är fina, men det bästa tycker jag hon gjorde på 1950-talet, även om hon då var mer ojämn. Min favorit är inspelningen av ”Fine and mellow” som gjordes för TV (CBS) 1957. Billie är i fin form och Lester Young (död bara några månader före Billie 1959) levererar ett solo med en enastående känsla. Den finns på youtube (sök på ”Billie Holiday Lester Young”). Kameran fångar Billies ansikte och hennes inlevelse under Lesters solo. En höjdpunkt i jazzens historia.

    Comment by Mats Larsson — 2012 04 11 19:40 #

  4. Om jag hade kunnat rädda livet på Billie Holiday, Whtiney Houston, Amy Winehouse och tusen och åter tusen av alla dessa av publiken mördade artister, skulle jag gjort även om det skulle ha kostat livet på detta kollektiva skamlösa sällskap som bara krävt mer och mer från dessa artister.
    Publiken är de absolut värsta misshandlarna av alla i sin hänsynslösa egoism att aldrig få nog och aldrig kunna förstå orsaken till de drömmar de bjudits på.
    Det är oerhörd kollektiv skam hur detta kan få fortgå.
    http://www.aussie.homestead.com/

    Comment by Ture Sjolander — 2012 04 12 3:26 #

  5. I Juli fyller jag 75. Inte mycket man kan göra åt det.
    mvh
    Pavlov

    Comment by Ture Sjolander — 2012 04 13 2:51 #

  6. Undvikenhet borde med lagens hjälp klassificeras som Public Offence.

    Comment by Ture Sjolander — 2012 04 18 4:50 #

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^