Tom Lehrer

8 juni 2006 11:26 | Musik, Politik | 5 kommentarer

Tom Lehrer (född 1928) är egentligen matematiker men började under studietiden på Harvard skriva satiriska sånger; han debuterade 1952 med ett framträdande på en nattklubb. Hans ordekvilibristik påminner om Danny Kayes. Hans sånger med sin svarta humor blev mycket populära under 1950- och 1960-talen. De har skarp udd, ibland med en så dödligt insinuant ton, att den kan vara svår att fånga i en översättning. Lehrer hade också en ironisk distans till den miljö av radikala sångare han ingår i; i en sång skojade han med ”The Folk Song Army”.

I Innerspalten på Aftonbladets kultursidor skrev jag den 7 september 1967 – anonymt förstås – följande:

TOM LEHRER

Tom Lehrer, vår sjuke vän från USA, är knappast protestsångare i vedertagen mening. Det kan man lätt konstatera, om man lyssnar till ”The Folk Song Army”, som handlar om alla dessa unga män med sina 88-strängade gitarrer, som sjunger om fred och rättvisa och broderskap. Man måste beundra deras mod, menar Lehrer på Reprise-LPn ”That Was the Year That Was” (RS-6179); alla i publiken är ju mot dem.

Ändå fungerar många av hans sånger som effektiva opinionsbildare. ”We Will All Go Together When We Go” från ”An Evening Wasted With Tom Lehrer” (Decca LK 4332) är väl det mest kända exemplet. Den är den mest realistiska skildringen av kärnvapenkriget vi känner till.

”That Was the Year That Was” är en enda lång tidskommentar. ”National Brotherhood Week” är ett mästerstycke, men den har goda konkurrenter på samma skiva, till exempel hyllningen till den amerikanske folkhjälten Wernher von Braun eller varför inte ”The Vatican Rag”. De troskyldiga amerikanska radikalerna, som trodde så mycket på paret Johnson-Humphrey, hånas i ”Whatever Became of Hubert?”.

Vi kan slutligen inte neka oss nöjet att citera ett stycke ur ”Send the Marines”:

When someone makes a move,
Of which we don´t approve,
Who is it that always intervenes?
UN and OAS
They have their place I guess,
But first – send the Marines!

Nu ska Tom Lehrer besöka Danmark och Norge, läser vi i vårt kära SvD. Till Sverige kommer han inte. ”Ingen har bjudit mig”, säger han.

Går det inte att få hit Lehrer själv, bör svensk TV åtminstone köpa in de två program han gör för televisionen i Danmark.

Så långt min Lehrer-presentation i Innerspalten. Till den kan läggas att båda de nämnda LP-skivorna förstås numera finns tillgängliga som CD; ”That Was the Year That Was” från 1965 har CD-nummer 6179-2, Reprise.

På ”An Evening Wasted With Tom Lehrer” (LP Decca LK 4332, 1959, CD Reprise 6199-2, 1995) finns den här låten, vars brutala detaljrikedom gjorde den till alla tiders mest effektiva sång mot kärnvapen:

WE WILL ALL GO TOGETHER WHEN WE GO

Amerikansk text och musik: Tom Lehrer, 1950-talet

When you attend a funeral,
It is sad to think that sooner or
Later those you love will do the same for you.
And you may have thought it tragic,
Not to mention other adjec-
Tives, to think of all the weeping they will do.
But don´t you worry.
No more ashes, no more sackcloth.
And an armband made of black cloth
Will some day never more adorn a sleeve.
For if the bomb that drops on you
Gets your friends and neighbours too,
There´ll be nobody left behind to grieve.

And we will all go together when we go.
What a comforting fact that is to know.
Universal bereavement,
An inspiring achievement,
Yes, we all will go together when we go.

We will all go together when we go.
All suffuse with an incandescent glow.
No one will have the endurance
To collect on his insurance,
Lloyds of London will be loaded when they go.

We will all go together when we fry.
We´ll be French fried potatoes by and by.
There will be no more misery
When the world is our rotisserie,
Yes, we will all fry together when we fry.

Down by the old maelstrom,
There´ll be a storm before the calm.

And we will all bake together when we bake.
There´ll be nobody present at the wake.
With complete participation
In that grand incineration,
Nearly three billion hunks of well-done steak.

Oh we will all char together when we char.
And let there be no moaning of the bar.
Just sing out a Te Deum
When you see that I.C.B.M.,
And the party will be “come as you are.”

Oh we will all burn together when we burn.
There´ll be no need to stand and wait your turn.
When it´s time for the fallout,
And Saint Peter calls us all out,
We´ll just drop our agendas and adjourn.

You will all go directly to your respective Valhallas.
Go directly, do not pass Go, do not collect two hundred dolla´s.

And we will all go together when we go.
Ev´ry Hottentot and ev´ry Eskimo.
When the air becomes uranious,
And we will all go simultaneous.
Yes we all will go together
When we all go together,
Yes we all will go together when we go.

Text och noter hittar man i ”Tom Lehrer´s Second Song Book” (Elek Books, 1968). I den finns också ”National Brotherhood Week”, ”The Folk Song Army”, ”Whatever Became of Hubert?”, ”The Vatican Rag”, ”Send the Marines” och många andra, till exempel den suveräna ”Who´s Next?”

Många av Tom Lehrers sånger är översatta till svenska av skivbolaget Amigos skapare Per-Anders Boquist – skickligt, vilket verkligen inte är lätt med tanke på hur associationsrika originaltexterna är. De blev också mycket populära här, i Lars Ekborgs insjungning. Ett dussin Tom Lehrer-låtar gavs ut på LPn ”Lars Ekborg i Tom Lehrers vackra värld” (Amigo AMLP 803, 1967), som numera också finns tillgänglig som CD med samma namn.

Jag har redan noterat, hur svåra att översätta Lehrers texter är. Lehrers humor är dock sjuk, och där har tidskrifter som Mad och Hjälp! språkligt banat väg.

Alltså kändes Boquists översättningar helt rätt i fall som ”Jag tar din hand i min” (bokstavligen!) och ”En irländsk ballad” med dess köttragu på styckad moster.

Oftast är Per-Anders Boquists översättningar kongeniala: ”När vi osar av uranium, sneglar kranium på kranium…” (”Vi går tillsammans den dagen det är slut”). Men ibland tar sig Boquist friheter, som man dock knappast kan ha några invändningar mot – som när han fogar in de rimmande raderna ”mandom mod och morske män / går i flock till himmelen”.

Lars Ekborg är absolut rätt man att sjunga Tom Lehrers texter på svenska. Leif Asps pianoackompanjemang framhäver ytterligare den lehrerska krogkabaréstämningen.