Salaam! Shalom! Och ett bättre nytt år!

31 december 2008 18:17 | Mat & dryck, Politik, Ur dagboken | 18 kommentarer

Mörkret ligger tätt runt huset i Öregrund. Snart, inför nyårskvällens middag, ska jag gå ut och tända marschaller på berghällarna som omger vår lantliga boning. På middagsbordet, där jag ska servera biff med två sorters sås – en grönpeppar- och en rosépepparsås – kommer det att brinna mängder av levande ljus.

Trots tilltagande ålderskrämpor går det ingen större nöd på det gamla paret i stugan. Vi kan äta och dricka gott. Kommer nog att både se ”Grevinnan och betjänten” i TV och att, senare, se på någon film eller lyssna på musik tillsammans.

Vänliga människor skickar mig hälsningar i form av jul- och nyårskort eller här på bloggen. De önskar mig och Birgitta god jul, god fortsättning och ett gott nytt år. Jag tackar och önskar detta tillbaka.

I vårt eget fall finns både det goda liv och den frid som hör vinterhelgerna till. Men man önskar innerligt att denna frid också fanns i det land, som de berättelser härstammar från som ligger till grund för vårt jul- och trettondagsfirande.

Nej, jag är inte religiös, men jag slår en tankebrygga. De områden som vi i dag benämner Palestina (om det nu alls finns) och Israel skulle just nu mer än de flesta andra behöva en permanent och trygg fred i vars hägn människor kunde leva i frihet, trygghet och värdighet.

Israels massiva bombningar av Gaza är vedervärdiga. Runt om i världen protesterar nu mängder av människor mot det som sker.

Israelerna motiverar sitt agerande med missilregnet in på deras område. Hamas ska krossas, till och med om det måste ske till priset av otaliga civila offer.

Men det finns alltid ett nytt men runt nästa hörn. Israels långvariga inringning av det Hamas-ledda Gaza har lett till en gettoisering, en fattigdom och en hopplöshet som alla göder hämndaktioner.

Så här kan det inte få fortstätta! Det internationella samhället borde massivt mobiliseras för att gå in i den här till synes eviga konflikten och tillsammans bidra till en varaktig fred i regionen. Kan inte de berörda själva komma överens, måste de pressas till en tvåstatslösning, byggd på Israels ursprungliga gränser. Evakueringar och gränsövervakning bör genomföras av FN-trupp. Sverige och givetvis också EU bör sedan genomföra en massiv insats för att bygga upp ett fungerande och demokratiskt civilt samhälle i Gaza och på Västbanken.

* * *

Nyårets inträde inväntar jag och Birgitta som vanligt på glasverandan här i Öregrund.

Så okristna vi är, lyssnar vi alltid på klockringningen från Sveriges domkyrkor.

På tolvslaget höjer vi våra glas och önskar varandra ett gott nytt år.

I år finns det osedvanligt starka skäl att önska att den frid vi känner och den fred vi lever i också ska omfatta dem jag nyss har talat om.

Så ett bättre nytt år! Salaam! Shalom!

18 kommentarer »

RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget.

  1. nyårshälsning till dig och din Birgitta
    från oss jämngamla i skåne
    lidostillcapri

    Comment by enn kokk — 2008 12 31 20:24 #

  2. Till enn kokk: Och vem är du som synes ha samma namn som jag?

    Hur som helst: gott nytt år även till dig.

    Comment by Enn Kokk — 2008 12 31 21:00 #

  3. Hej

    Gott nytt år till Dig och Birgitta
    önskar
    Peter Hultqvist

    Comment by peter hultqvist — 2009 01 01 18:43 #

  4. Till Peter Hultqvist: Detsamma till dig!

    Comment by Enn Kokk — 2009 01 01 19:44 #

  5. Inte att förglömma vad gäller förhistorien till dagens händelse i Gaza är ju att de flesta som bor där idag själva är flyktingar eller barn eller barnbarn till folk som flydde från de södra delarna av dagens Israel i samband med statens bildande 1948. Israels ansvar för situationen i dagens Gaza är alltså ännu större än vad de försöker ge sken av.

    Bättre sent än aldrig – ett riktigt gott nytt år tillönskar jag dig och Birgitta!

    Comment by Peter Gustavsson — 2009 01 02 8:53 #

  6. Till Peter Gustavsson: Och stora delar av den övriga världen önskar vi väl båda mindre av terror och vanvett.

    Comment by Enn Kokk — 2009 01 02 9:47 #

  7. Håller med, Enn: Så här får det inte fortsätta. Salaam och Shalom till alla! Men protesterna du beskriver kommer sju år för sent. Omvärlden har haft ett enastående tålamod med Hamas’ brott mot International Humanitarian Law.

    Igår kom Sarcozy med ett förslag om EU-trupp i Gaza för att stoppa vapenlangandet till Hamas och därmed upptrappningen av kriget. Räckvidden av missiler uppgår nu till 40 km och de har nått Beer Sheva och Ashdod. Är det inte dags för omvärlden att säga nej innan Iran för in i Gaza vapen som låter Hamas sikta på Tel Aviv? Hur skulle ett svar då bli? Hur vet vi att detta inte är Israels chans att förhindra en ännu större tragedi?

    Jag vet inte vad jag ska tro om EU’s möjlighet att med trupp stoppa Hamas’ framfart – är rädd att det blir mycket död och elände – men att stoppa/avväpna Hamas verkar vara det enda som kan leda till fred och försoning, enligt BÅDE Israel och arabländerna, bl.a. Egypten! Kanske om det kommer med medling av Martti Ahtisaari, som ger mig lite hopp när han säger att alla konflikter kan lösas. Ett annat förslag, utrymmande av en del bosättningar på Västbanken, skulle samtidigt kunna bidra till försoning. David Munch på Newsmill:

    http://www.newsmill.se/artikel/2008/12/30/israel-bor-utrymma-bosattningar-pa-vastbanken-0

    Men det är så dags att yttra sig nu, säger jag. Det finns många drabbade i detta krig. Varje dödsfall och varje trauma på, märk väl Enn, båda sidor, är en stor förlust. Att israeler drabbats av död, trauma, avslitna ben verkar inte ha bekymrat dem som nu massprotesterar, under de 7-8 år attackerna mot Sderot pågått. Då var det inte angeläget, liksom det inte var angeläget att protestera under värsta självmordsbombvågen eller mot att Hezbollah startade krig 2006. Man väntar tills Israel slår tillbaka. Så är det.

    Häromdan träffades en förskola i Sderot av en raket. Det har hänt om och om igen. Barnen satt som tur var i skyddsrum. Numera måste de leka inomhus – man har fått bygga inomhuslekplatser – för att hinna till skyddsrummen innan raketen slår ner. Det är inte för att Hamas inte har försökt som det varit relativt få dödsfall. Det finns inte ett barn under 10 år i Sderot som minns något annat än att vuxna män i Gaza vill deras död och varje dag försöker. Undrar hur du och jag skulle ha tyckt om detta om våra barnbarn fanns skolorna?

    Som en skribent, Ilya Meyer, skrev helt nyligen, fritt från minnet:
    Under sju år regnade det, förödande för folket, tio tusen raketer mot Sderot, utan att det blev någon massprotest i Sverige. Under sju dagar slår Israel till slut mot Hamas (med varningar till civilbefolkningen i form av flygblan och SMS) och massprotesterna kommer på en gång. Han skrev också att det intressanta är att arabledare har synen att Hamas måste stoppas och håller sig relativt nedtonade.

    En länk till, från urtrevlige och vanligtvis rolige och välskrivande svenskiraniern Nima Daryamadj som på bloggen Nordic Dervish – kul namn – tar vad han noterat om reaktioner på lidande. Han bidrar med somligt han saknat i bloggar utan att för den skull förringa gazabornas lidande eller ursäkta israeliska angrepp. Även kommentarerna är intressanta, ibland häftiga och sist jag såg, försonande!:

    http://nordicdervish.wordpress.com/2008/12/31/grisar-och-apor-och-manniskor/

    Citat, huvudpoängen, uttryckt bättre än jag kunnat:

    ”…Jag tänker inte välja sida i den här vidriga jävla konflikten. Människor är människor oavsett vilken sida av konflikten. Om vi odrabbade svenskar inte kan vara objektiva, neutrala och sansade, vad kan man då begära av israeler och palestinier?…”

    Shalom y’all!

    Comment by A-K Roth — 2009 01 06 18:11 #

  8. Till A-K Roth OGÄRNINGA ÄR OGÄRNINGAR LÅT OSS ERKÄNNA DETTA : Det må pekas att missiler tidigare skjutits över Negev-öknen och över den nyuppförda staden Sderon, där inga palestinier kan bosätta sig, såvida de inte har gjort tjänster åt Shinbeth (Wikipedia). Vi ska fördöma raketerna och ta avstånd från dem, som exempel på stridsmetoder som inte stämmer med folkrätten. Men samtidigt kan du väl (om du läst historia) inte koppla bort attackerna från den förnekandets politik och den förnedring som palestinierna , som folk, har utsatts för ända sedan det brittiska ”mandatet” Palestina avvecklades? Och där de illegala bosättarkolonier som du talar om i ditt inlägg bara är det senaste exemplet på en politik som syftar till att beröva palestinierna de mänskliga och folkrättsliga rättigheter, som de liksom, andra folk har full rätt att stå upp för och strida för. Den historiska tragedin (och oförrätten) är att palestinierna aldrig har fått ha något ord med i laget, när det har bestämts över deras angelägenheter . Endera har det varit forna koloninalmakter och stormakter som har bestämt villkoren eller olika arabstaters självutnämnda ledare som har ritat kartan.

    Och varje rimlig objektiv iakttagare av dagens händelser måste väl inse att det är fråga om israeliska politiker med tillgång världens mest förfärliga vapensystem (fosforsbomber och annat) som vill visa sina väljare att våldets väg är den enda möjliga. Och som har en enorm vapenmässig och politisk/geografisk övermakt. Därvidlag låter man en befolkning på 1,5 miljoner i det tättbefolkade Gaza (mer tättbefolkat än kanske någon annan jämnförbar region) få ikläda sig offrets roll. Det har varit protester också i Tel Aviv, det finns lyckligtvis en fredsopposition i Israel! Må vi hoppas att den växer. Förhoppningsvis kanske både och jag du A –K en gång gå i samma demonstration i Tel Aviv.

    Dagens styrande israeliska politiker är kortsiktiga i sitt tänkande. Också inom de egna gränserna talar demokrafiska fakta
    för att en ”apartheid” – politik inte är någon framtid för landet.

    Vi må tycka vad vi vill om Hamas och vad den rörelsen står för, men befolkningen i Gaza ska inte utsättas för den humanitära katastrof som vi nu bevittnar. Senaste nyhetstelegrammen berättar t ex om att en FN-driven skola har bombarderats – en skola vars koordinatorer lämnats till israelerna – och där ett 30-tal småflickor har fått betala med sin oskyldiga liv. Vattenförsörjningen är hotad, varken oberoende journalister eller medicinsk personal tillåts av israeliska ansvariga tillträde till Gaza. ja du kan följa nyheterna…

    Jag hörde aldrig, A-K, till dem som sympatiserade med den kommunistiska makthavarna i Hanoi. Jag var fullt på det klara med att mycket av deras sätt att se på politik var främmande för mig och mina samhällsideal. Trots detta instämde jag helt och fullt med Olof Palme, när han tog till orda mot julbombningarna över Hanoi 1972:

    «Man bör kalla saker och ting vid sitt rätta namn, och det som pågår i dag i Vietnam /Gaza i dag/ är en form för tortyr. Det man nu gör är att plåga människor. Plåga en nation /ett folk/ för att ödmjuka den, tvinga den till underkastelse under maktspråk. Och därfor är bombningen en ogärning. Och det har vi många exsempel på i den moderna historien. Och de är som regel knutna till ett namn: Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyn, Lidice, Sharpeville, Treblinka. Der har våldet triumferat. Men världens dom har siden varit hård mot dem som hadde ansvaret. Nu fogas ett nytt namn till raden: Hanoi, julen 1972. »

    Palme fick kritik av många i väst för sitt uttalande. Men historien har givit honom rätt. Ogärningar är ogärningar, A-K Roth oberoende vilka som försvarar dem.

    Comment by Anders Thunberg — 2009 01 06 22:30 #

  9. Ja, Anders Thunberg, ogärningar är ogärningar vilka som än begår dem. Jag går gärna med i en demonstration för fred med dig, Anders. Jag: ”Stoppa övervåld” och du: ”Avväpna Hamas”!

    Jag upprepar att det är skandal, oförsvarligt, att omvärlden ger trovärdighet till en grupp som Hamas, år efter år, efter attentat och blodiga kupper. Tystnad inför Hamas’ ogärningar och deras offer var vad mitt inlägg gällde, inte att legitimera övervåld eller att förringa lidandet av palestinier. Tydligen är detta kontroversiellt?

    Sett i Sverige: Andreas Malm uppviglar i DN – och i newsmill.se – till aktivt stöd för Hamas och Iran och snillet Per Gahrton förklarar sig stödja samma med lite underliga om och men. Åtminstone fattar de att Iran till stor del är ansvarigt för våldet.

    Mitt enda syfte med inlägget var att påminna folk om sansning, att det finns offer på båda sidor, att varje död och skadad är en förlust som ska sörjas, att några svenska bloggare som Nima fört fram detta. Om du fann detta kontroversiellt, so be it. Letar man hittar man några sossar som, liksom Enn (även om israeliska offer inte nämns) visar med ”Shalom och Salaam” att han bryr sig.

    En sak: Jag håller med om mycket av det du skriver, speciellt att palestinier har förnedrats från många håll, inklusive Israels, bl.a. vägrats medborgarskap i många länder, men bortser från somligt du skriver, speciellt anspelningen på apartheid och Treblinka. Om du vill jämföra dagens ogärningar med Treblinka och apartheid vill jag inte vara med, Anders. Det skulle bara ge mig skäl att tala om Hamas’ judehatande stadgar, och judefördrivningarna (800000) från arabländer. Någon gång måste man tala om det som gäller nu. Och nu gäller att stoppa terror och oskyldigas lidande.

    Att Israel tvingats bli så starkt som det är för att öht fortleva, omringat som det är av till storlek och antal överlägsna fiender, är en tragedi. Alternativet till att överleva har tyvärr inte tilltalat israelerna. Tycker du verkligen att attacker från en våldsförhärligande religiös, fanatisk och mot egna grovt (!)tyrannisk grupp under sju år medan världen är tyst är resonabelt?

    Du drar upp FN-skolan och det i sanning avskyvärda där. Min sympati till alla lidande familjer. Men ser man i Sverige det som skrivs i Jerusalem Post, om skjutande från skolan, om booby-traps som ledde till explosioner och de flesta dödsfallen? Om, säger OM, detta är sant vilket ansvar har FN som låter skolan användas av Hamas?

    http://www.jpost.com/servlet/Satellite?cid=1231167272256&pagename=JPost%2FJPArticle%2FShowFull

    Vill inte förringa men man måste ta in att missinformation eller undanhållanden sker från varje sida i varje krig.

    Shalom och Salaam!Måse rusa.

    A-K

    Comment by A-K Roth — 2009 01 07 16:25 #

  10. Till A-K Roth. Jag såg nyligen en sammanställning över hur media i USA redovisar röster och vittnesmål från de olika parterna i konflikten.En enorm övervikt för den israeliska och pro-israeliska sidan.
    Kanske kan det för dig boende i Förenta Staterna vara av värde för saklighetens skull att ta del av röster som kommer fram här i Europa och också från palestinskt håll? Hörde också nyss FN:s f d folkrättssakkunnige Hans Corell i radion här i Sverige förklara att att Israels våld är helt oproportionerligt utifrån folkrättens perspektiv. Precis som fallet var i Libanon 2006 borde folk, ansåg han, ställas inför rätta och anklagas för krigsförbrytelser.
    Här intervjun med Corell:
    ””””15:45 | onsdag 7 januari 2009
    Folkrättsexpert kritiserar Israel hårt
    ”Fullständigt oproportionerligt”, det är folkrättsexperten Hans Corells bedömning av Israels krigföring i Gaza där antalet dödade palestinier nu överstiger 670, en stor andel av dessa kvinnor och barn. Den bedömningen är liktydig med en anklagelse för krigsbrott.

    Hans Corell, folkrättsexpert
    – Det man ser när det gäller offer på den civila sidan verkar fullständigt oproportionerligt, säger Hans Corell.

    Under de första nio timmarnas flygoffensiv släppte israeliskt stridsflyg mer än 100 ton bomber över mål i Gaza: polisstationer, moskéer, ministerier och bostäder. Mer än 200 palestinier dödades denna första dag och blodbadet bara fortsätter, på andra veckan.

    Israels lidande i proportionalitetens vågskål är elva dödade israeler och de 32 israeliska liv som sju tidigare års Hamasraketer sammanlagt krävt.

    Krigets lagar och folkrätten kräver tre saker för den här sortens vedergällning: att vedergällningen ska vara proportionerlig, det ska inte finnas något annat möjlig sätt, och syftet ska kunna nås. Enligt Hans Corell, en av världens mest meriterade folkrättsexperter bland annat som FN:s rättschef infriar Israel inte dessa krigets lagar.

    – Jag tycker inte det, jag menar att precis som 2006 borde enskilda personer ställas inför krigsrätt för det som har skett här. Då var det Hizbollah som angrep genom en terroristattack på israeliskt territorium, dödade israeliska soldater och tog dem till fånga. Israel svarade totalt oproportionerligt. Där borde ansvar utkrävas. Och det är samma sak i dag när det gäller Gaza, det får inte gå till på det här viset, säger Hans Corell.”””””””””

    Som journalist, A-K, reagerar jag mycket starkt på det
    ”mediaembargo” som man från israeliskt håll försöker lägga över konflikten. Den israeliska armén (trotsande landets HD) vägrar släppa in utländska journalister i området. Inte ens ”inbäddade” journalister och tillhörande ansedda internationella nyhetsföretag, BBC, Reuter etc, vill man ha in som vittnen i området.
    Som argument anger man ”hänsyn till journalisternas säkerhet”, ett argument man inte åberopar, när det gäller vistelse i Sderon exempelvis på israeliska sidan.
    Beträffande skolbombningarna så har FN-personal på plats tillbakavisat att det skulle ha förekommit några skjutningar från skolbyggnaderna gentemot israeliska armén. Vi får väl hoppas att det blir möjligt att göra den oberoende utredning som UNRA har krävt.
    Jag vore glad om du och jag A- – K åtminstone kunde enas oss om kravet att människor som gör sig skyldiga till krigsbrott ställs inför en rättslig bedömning vid domstolen i Haag, oavsett på vilken sida man befinner sig… Men vad jag förstått har varken amerikanska eller israeliska regeringar erkänt att detta folkrättens instrument ska kunna verka, när det gäller de egna medborgarna…Ska bara Hamas handlingar granskas, men inte Israels övervåld? ”Undanhållanden sker från varje sida i varje krig”, skriver du – så sant, men har vi inte som kännande människor en skyldighet att tränga igenom propagandalögnerna?

    Vad gäller de beskjutna FN-skolorna har ansvariga FN-människor på plats gått ut och förklarat att det inte förekom något skjutande från skolorna, så det här får man väl ta som en dålig ursäkt från den israeliska arméns sida. Vi får hoppas att UNRRA vinner fram med sitt krav på en oberoende utredning av barnmassakern. Som journalist reagerar jag mycket skarpt på att den israeliska armén vägrar media komma in i Gaza. Inte ens inbäddade i truppförband – vill man släppa in journalister. Man talar om ”säkerhet”, och hänsyn till journalisterna, men märkligt nog talar man inte om hänsyn till mediamänniskornas säkerhet när man det är fråga om att gå omkring i Sderon…

    Comment by Anders Thunberg — 2009 01 07 17:44 #

  11. Jag tror vi skriver förbi varandra, Anders. Ska jag komma med en direkt fråga kanske?

    Varför har det under alla år varit så relativt tyst om Hamas’ tusentals raketer och andra blodiga attacker bland dem som nu reagerar med demonstrationer? Rak fråga, rakt svar. Ser du, som Nima Daryamadj, inte något hyckleri i att vara tyst när israeler attackeras men tala först senare när de slår tillbaka efter 7 år?

    Ja, jag ser att FN-talesmän har tillbakavisat anklagelser om booby-trapping. Så tills vidare, är det att vänta och se belägg, om det visar sig ha exploderat på plats eller inte. Det kan gå flera rundor. Det gick rundor i media om universitetet som träffades, vapenlabbet, också. Som journalist litar du inte på IDF’s uppgifter och IDF litar definitivt inte på journalister i det fullt reella mediakriget. Journalisterna i sin tur måste lita till folk på plats vars uppgifter kan vara opålitliga; det har hänt ofta. Behöver jag nämna Jennin, Muhamed al-Dura, förfalskade och iscensatta bilder under hezbollahkriget i Libanon? Det tog ett tag innan bloggare började känna igen samma personer i olika ställningar och iscensättanden. Det är bara att acceptera att det hände. Det andra fallet flög över hela världen och resulterade i otaliga dödsfall från upplopp. I Sverige var det bl.a. Andreas Malm som drev lögnen om ”massakern” i Jennin. (Sedan blev han anställd på DN Kultur, en lögnare och uppviglare.)

    Inte så märkligt, Anders, som du undrar varför man får komma till Sderot och inte till Gaza: Dels kanske man ville att omvärlden skulle bry sig lite om folket där efter all tystnad och reagera innan det barkade iväg tills det inte gick längre, dels finns det skyddsrum i Sderot (inte SderoN). Det är ju enbart därför det inte varit hundratals dödsfall, inte för att man inte försökt. T.o.m. Mona Sahlin och Sarcozy kunde besöka Sderot, eller hur, trots raketerna och en kom medan Mona S var där. Men säg inte att dessa anfall inte har varit förödande för folket. Skulle någon av oss vilja ha det så år efter år?

    Hans Corell verkar uppriktig men jag har heller inte läst något uttalande av någon annan expert på Internationell Rätt. Jag har sett en del förklaringar och modeller om proportionalitet och som vanligt finns det olika sätt att tyda begrepp. Att säga att en död oskyldig är en för mycket, kommer nog närmare min syn men det fungerar tydligen inte i krig. Jag är inte kunnig nog att diskutera Tribunalen i Haag och implikationerna.

    Det jag upprörs över är att det har lett till detta medan en omvärld hållit tyst. Nog 17 låter det som om man vänder dövörat till mycket man borde hojta om.

    Comment by A-K Roth — 2009 01 07 21:06 #

  12. Jag tycker A-K inte det har varit tyst om raketerna eller om självbordsbomberna ( det senare främst ett västbankstema)…Jag har svårt att förstå att du upplevt en tystnad, tvärtom har ju det här dominerat nyhetsförmedlingen och den politiska agitationen under senare år…
    t o m Mona Sahlin har varit i Ngev och uttalat sig, som du påpekar. Men vad Corell och andra reagerar mot och upprörs över är
    bristen på proportioner vad gäller aktioner och insatser från de olika sidorna… du behöver bara lägga dödssiffrorna intill varann, så inser du det.. Går det 10 palestinier på 1 död israel? Eller är disproportionen ännu större..? Det är inte öga för öga och tand och tand för tand som det står bibeln utan sjufalt värre från Israels sida på varje enskild provokation och alltid är det civilbefolkningen som ska betala priset med sina liv för enstaka galningars insatser..Och det är först på senare tid som palestinierna har kunnat skjuta in på israeliska områden, medan palestinsk mark ständigt har varit tillgängligt för den israeliska armén och säkerhetsstyrkorna…
    Palestinierna har opinionsmässigt konstant befunnit sig underläge.Förklaringen är att det aldrig funnits någon jämlik relation mellan folken – utan en kolonial sådan….Vi som växte på 40 och 50-talet, när kolonialfolken började frigöra sig känner igen mönstret… När jag på 1950-talet började intressera mig för staten Israel och träffade judiska flyktingar i Sverige, så hade de en vision av ett annat Israel än det vi ser i dag, ett Israel där religiösa skiljelinjer inte skulle spela någon roll och där man gemensamt, palestiner (inte minst flyktingarna i diasporan) ihop med judiska
    flyktingar från europeiska läger, skulle kunna skapa ett frihetligt socialistiskt, jämlikt samhälle, där det inte fanns några koloniala relationer mellan befolkningsgrupperna. En del av mina jämnåriga vänner åkte till Israel och sommararbetade på kooperativer, försökte praktiskt förverkliga lite av sina ideal, men kom tyvärr tillbaka och berättade att Israel var på väg att bli något som lite stämde med de ideal som våra flyktingvänner hade talat om… de hade sett hur palestinierna forslades och utnyttjades som dagbetare och timlönare, upplevt särlagstiftning vad gäller land för palestinier, mött religiösa galningar som talat om att allt egentligen tillhörde guds folk …
    Det som bekymrar mig A-K i det lite längre perspektivet är vad som är vänta i framtiden om den här våldsupptrappningen ska fortgå och om den sociala, mänskliga misären utanför Israels gränser ska vidmakthållas,(med dagliga förödmjukelsr och trakasserier) samtidigt som demografiska fakta talar för att
    den palestinska minoriteten inom Israel på några decenniers sikt kommer att bli en betydande del av Israels befolkning. Kommer man upprätthålla ett demokratiskt Israel? Enligt min bedömningen är risken stor att vi får se hela regionen utveckla sig till ett
    jättelikt blodigt stridande Libanon. Jag har sparat gamla programskrifter, som israeliska socialdemokratiska partier gav ut efter kriget och där du kan läsa om de fina drömmarna, som så lite påminner om den stat som är dagens Israel…Kolonial relationer känner man igen. Kanske finner man här lite av förklaringen till att palestinierna (i motsats till hos oss) i tredje världen möter så starka sympatier. Ledsen att jag måste ta en del ord i anspråk för att förklara hur jag upplever saken.

    Comment by Anders Thunberg — 2009 01 07 23:04 #

  13. Till A-K Roth: Visst måste man ta avstånd från Hamas’ långvariga raketbeskjutning av områden inne i Israel, men man kan heller inte bortse från att det här i sin tur är ett svar på att israelerna har blockerat och isolerat palestinierna i Gaza så att man – med Göran Rosenberg i dagens DN (8 januari) – närmast kan tala om Gaza som ”världens största utomhusfängelse”.

    Det som nu görs av israelsern är hur som helst ”bortom sans och vett”, för att fortsätta citera Göran Rosenberg. Inte ens om man ser det israeliska våldet som ett svar på raketbeskjutningarna, finns det ju någon proportionalitet i det som sker. Israel har på mycket kort tid dödat och skadat ett sådant antal palestinier i Gaza, att det mångdubbelt överstiger antalet israeliska offer under en ganska lång tid.

    Men det hemskaste med det som nu sker är egentligen något annat. Det palestinierna i Gaza nu utsätts för – svält, törst, ständig fruktan, dödande av oskyldiga barn – leder bara till, och nu citerar jag Göran Rosenberg igen, ”hat, förödmjukelse och hopplöshet och därmed till nya krig”. Vi ser redan nu hur opinionen i Fatah-land på Västbanken svänger till förmån för Hamas. Och kommer de som nu upplever de massiva och urskillningslösa israeliska anfallen i Gaza att någonsin vilja leva i fred med Israel?

    Jag kan inte längre se möjligheten av en fredsöverenskommelse, framförhandlad av parterna själva. Det som skulle kunna ge varaktig fred är ett massivt FN-ingripande, som bringar tillbaka Israel till landets gamla gränser och upprättar en självständig palestinsk stat. Sen behövs förstås också israeliska evakueringar under FN-kommando och en massiv gränsövervakning av FN-trupp under lång tid.

    Fast det finns ett frågetecken också kring en sådan lösning: Är USA berett att helhjärtat stödja det internationella samfundet i stället för att ensidigt stödja Israel?

    Comment by Enn Kokk — 2009 01 08 12:21 #

  14. Sannerligen en hemsk situation, Enn och Anders. Tack för era svar. Jag ska trappa ner efter detta för det känns olidligt att klaga om detta olustiga jag ser hos somliga svenska aktivister medan gazaborna lider så förfärligt.

    Visst har Israel utvecklats till en annan stat än den vision som fanns tidigare. Jag vet inget land som inte utvecklats åt det ena eller det andra hållet beroende på olika förhållanden och hotbilder. Man kan väl säga att våld föder våld på båda sidor. Våldet mot Israel har väl aldrig varit proportionerligt? Är det proportionerligt att skjuta tio tusen raketer mot civila som inte skjutit några allas? Några lustigkurrar har föreslagit att Israel hela tiden borde ha skjutit en raket för varje raket som landade i Israel och se om omvärlden vore nöjda då. Förmodligen inte.

    Böcker kan skrivas och har skrivits om denna förbannade konflikt, arab-israeliska konflikten, sedemera israel-palestina-konflikten, somliga bättre och mindre polariserande än andra. Det har gått 60 år och palestinier har enats som folk – sedan mitten på 60-talet enligt Bjereld – och man vill nu sedan länge bilda den palestinska stat arabländerna 1947 unisont sa nej till då. Även efter kriget 1967 sa man nej. Åter nej efter Camp David. Vi får se om det kan bli ett enande under ett styre som vill ha fredlig samexistens. Suck.

    Att folk är disillusionerade över Israels utveckling är förståeligt. Inte heller jag gillar att ett land importerar arbetskraft och att andra folk tar skitjobb de inhemska inte vill ta i. Men, allvarligt talat, låter det inte egentligen som Sverige där? De som är mest disillusionerade kanske hade en överdrivet romantisk syn på den nya staten Israel. Dem som vände Israel ryggen hade kanske skäl. Det har jag inget problem med. Så låt dem ignorera Israel. De behöver inte sida med Hamas i en prominent artikel i DN (Malm)

    Jag talar inte om svenska direkta nyhetssändningar, Anders, som jag inte kan se härifrån. Jag läser på nätet och ser en del där. Från rubriken ”Den korsfäste Arafat” -visst ser ni det olustiga i det? – till TT’s märkliga omskrivningar av telegram från Reuters och AP har jag fattat att det finns en del som stämmer dåligt. Bloggvärldens analyser av nyheter har gjort det möjligt att läsa exempel på försåtligt rapporterande. Det finns där!

    Annars har jag nyss läst en kommentar via en blogg om en svensk judisk pappa som nu säger att han kan läsa helt öppet på DN att en av deras skribenter (som tidigare ljög om ”massakern i Jennin”) nu önskar livet av hans barn. Kan inte annat än hålla med då stöd för Hamas visar stöd för deras mål…Likadant med idioten Per Garthon och hans stöd för Hezbollah, vars nasrallah skänade sitt judehat helt uoppet. Sedan att Bjereld ser Garthon som respektabel källa visar…ja ni vet. Säg inte Anders, att det är riktigt hälsosamt i vissa cirklar i Sverige.
    Måste rusa.Lev väl.
    A-K

    I SvD:http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2287345.svd

    Comment by A-K Roth — 2009 01 08 16:41 #

  15. Till A-K Roth:
    Antisemistismen är alltid en latent fara – också i Sverige. Mycket av vad jag sysslar med för närvarande
    handlar om att analysera antisemitiska hållningar 30- och 40-tal, och dess följder.
    Vaksamheten mot den sortens stämningar måste alltid finnas där. Och vad gäller staten Israel så har den många vänner, landet är på intet sätt isolerat. EU ger t ex Israel frihandelsrättigheter som många andra länder i regionen drömmer om. I olika kulturella sammanhang räknas Israel som en del av den europeiska gemenskapen, vilket bland annat alla som följer den här i Sverige närmast hysteriskt populära Eurovision Song Contest kan konstatera. Men med vänner är det väl så att man ibland i umgänget med dem måste säga ifrån, när något har gått för långt? Särskilt de som vill Israel väl har väl ett särskilt ansvar att säga stopp.? Såg häromdagen att den brittiske socialdemokraten och parlamentsledamoten Nick Palmer ( som sitter i styrelsen för ”Labour friends of Israel”) tyckte ( i brittiska Guardian) att det här är ett av dessa tillfällen, ty ”Israels politik gentemot Gaza är fel i princip, missriktad i praktiken och skadlig för de långsiktiga utsikerna till fred.” Göran Rosenberg, som Enn citerar från DN, ställer sig på samma plattform..
    Självklart erkänner Nick Palmer Israels rätt till självförsvar men som detta försvar just nu utövas är det helt oproportionerligt. Det är, fortsätter han, som om vi britter skulle ha bombat Dublin som en hämnd för IRA:s terror. Han säger att dagens förstörelse av Gaza dessvärre bara är en fortsättning på det strypgrepp som Israel redan tagit på denna landremsa genom en blockad som gjort området till något som närmast liknar ett fångläger . Göran Roserberg jämför Gaza med ett jättelikt utomhusfängelse.
    På lördag är det utlyst en demonstration här i Stockholm mot kriget. Jag tycker att Israels vänner ska delta i den manifestationen – sida vid sida med sina palestinska bröder och systrar. Det vore ett sätt att visa att vi se en fred och önskar ett slut på det ohyggliga kriget och belägringen av gazaflyktingarna.

    Comment by Anders Thunberg — 2009 01 08 19:00 #

  16. Krigsförbrytelser bör väl kunna hanteras internationellt även om det handlar om palestinier och israeler? Det finns åtskilliga övergrepp från båda sidor, även om palestinierna har varit i politiskt och materiellt underläge från början.

    Comment by Ann Christin Sandlund — 2009 01 08 19:21 #

  17. Anders och Enn: För att lätta på sinnet lite rekommenderar jag att ni läser Nimas kåseri om McDonalds. Fick mig ett välbehövligt skratt. Jag tycker han skriver suveränt bra, lite humor, en del sarkasm, lagom retsamt:

    http://nordicdervish.wordpress.com/2009/01/06/mczion-mcqaida-mcpussy/#comments

    Och – lite info om gammalt som nyss kom upp på en blogg. Läs hela länken, inklusive vad avhoppade Pacepa skriver, ni som gillar att läsa, och se om det kastar lite mer ljus på gamla förvanter eller cementerar er goda bild:

    http://fredimellanostern.wordpress.com/2008/12/31/dagens-citat-del-16-081231/

    Kanske det sprider lite ljus över varför somliga är så bittra? Noterar också att Per Ahlmark fyller 70 år och att doneringar kan gå till Svenska Kommittén mot Antisemitism som torde behöva mer och mer och mer stöd som det ser ut nu: morbrand mot ett judiskt center i H-borg, etc.

    http://erixon.com/blogg/?p=2061

    Intressant att läsa prominenta svenskars avsky för PA. Hell has no fury as a politician scorned? Ni känner nog alla PA-kritiker som listas. Trevligt att läsa Greiders bättre ord. Erixon tycks verkligen gilla Fälldin och Ahlmark var ju i Fälldins regering. Fälldin var Å-länning och en riktig karl. Slut från mig.

    Hur skulle en demonstrant som demonstrerade mot Hamas tas emot på demonstrationen, tror du?

    Comment by A-K Roth — 2009 01 08 20:06 #

  18. Till A-K Roth: En sak återkommer du ofta till i din Sverige-kritik, från din amerikanska utsiktspunkt, nämligen att Hamas raketer inte alls får tillräcklig uppmärksamhet i ditt gamla hemland. Ensidigt och partiskt, menar du. Jag vill ärligt erkänna, självkritiskt, att jag har lite svårt att riktigt bedöma vilken uppmärksamhet media här har ägnat åt
    Hamas-raketerna, bl a därför att jag inte har någon svensk tidning på morgnarna i brevlådan. Och sen en tid också tillhör den minoritet som inte har TV. Men i dag följde jag en chatt på webben, där DN:s Israel-korrespodent Nathan Shachar fick just den frågan.

    Här är hans svar:

    Emma: det skrivs inte lika mycket om dom raketer som araberna skjuter mot israel flera år, varför det? det är ju därför som Israel skickade plan och soldater. för att stoppa att deras egna folk är rädda o skadas.

    Nathan Shachar: Hej, I vanliga tider får raketattackerna mot Israel ordentligt utrymme. Men idag är den stora nyheten det som händer i Gaza. Utrymmet är begränsat, storpolitiken kring krisen måste skildras, liksom den interna politiken i Israel och arabvärlden. Det har inte varit möjligt att dessutom redovisa alla raketattacker mot Israel. När raketer dödar eller sårar tar vi givetvis med det.

    Så ser alltså den som bevakar Israel i Sveriges största morgontidning på saken. Partisk för Hamas?

    För övrigt hittade jag i DN på webben en färsk analys om vad som verkar bli följden av det israeliska övervåldet:

    http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3561&a=871607

    Önskvärd utveckling? Borde inte alla goda krafter och alla vänner av Israel inse att
    kriget är kontraproduktivt? Även på Västbanken verkar som om Hamas vinner ökat stöd, medan Fatah och PLO förlorar terräng. Bra eller dåligt?

    Sen vill jag rekommenderar dig att från din amerikanske utsiktspunkt ta del av den här tänkvärda berättelsen av en israelisk journalist i Ramalah:

    http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?
    d=2502&a=871678

    Det var några år sen jag besökte USA. Men i gengäld hade jag vid senaste USA-besöket bl a tillfälle att i lugn och ro en längre tid bo hemma hos några av mina släktingar och där i åtskilliga veckor följa hela den amerikanska mediabilden och debatten. Det var f öv i Kai Lu, det paradisiska förortssamhälle där Obama växte upp och gick i high school. Hans gamla skola låg alldeles intill .Mitt intryck var att amerikaner i gemen skulle vinna mycket på om de gavs möjlighet att ta del av den betydligt bredare europeiska utrikespolitiska debatten…Jag vill inte framställa mig som någon slags Sverige-nationalist men min förhoppning är att du också försöker förmedla till dina amerikanska vänner lite av de europeiska perspektiven på Israel-Palestina-frågan och på andra världskonflikter än den man möter i USA. Kanske skulle världen till och med bli lite bättre med lite tvåvägskommunikation över Atlanten? Kanske hade vi då t ex kunnat undvika Irak-kriget? som var ett annat krig vars följder vi här starkt varnade för…Jag tycker att mångfald är bra (och tar gärna del synpunkter som jag ogillar) det för att den fria debatten ska leva…

    Comment by Anders Thunberg — 2009 01 10 2:55 #

Lämna en kommentar

XHTML: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^