Anna-Lena Lodenius om en ny bok om Per Meurling

10 oktober 2011 15:49 | Media, Politik | 12 kommentarer

Anna-Lena Lodenius skriver på sin blogg – länk finns här intill – om Hans Lagerbergs nya bok ”Per Meurling – en intellektuell vildhjärna” av Hans Lagerberg. Jag hade tänkt skriva en kommentar, men kommentarsfunktionen verkar vara avstängd.

Jag har nämligen själv träffat Per Meurling, en mycket särpräglad person: han var en gång i världen kommunist och förblev livet ut marxist. Med detta förenade (?) han ett levande intresse för pornografi, fast jag misstänker att de porrnoveller av honom som jag och andra ynglingar läste i vår ungdoms boulevardtidningar delvis var brödskriverier. Meurling, en stor intellektuell begåvning, var persona non grata på många andra håll.

Jan Lindhagen, en av sextio- och sjuttiotalens marxistiska intellektuella inom socialdemokratin, var inte bara den tidens ledande opinionsanalytiker utan bidrog också till att i nyvänsterns och de återuppväckta kommunistsekternas tid både levandegöra socialdemokratins idépolitiska arv och att förnya detta tänkande. Han ledde Gruppen för samhällsstudier, löst knuten till partiexpeditionen där jag arbetade, och jag blev livligt engagerad i dess bokutgivning. På det då av partiet ägda Tidens förlag gav Lindhagens samhällsgrupp ut pocketserien Tidens samhällsstudier; på Tidens förlag fanns som samarbetspartner bland andra den gamle marxisten, före detta kommunisten, sederemera socialdemokraten Gunnar Gunnarson, vars marxistiskt baserade idéhistoria ”Socialdemokratiskt idéarv” ingick i den här serien. Jag gjorde reklam för de här böckerna i particirkulären och använde flera av författarna – bland andra Lindhagen och Gunnarson – vid en idépolitisk veckokurs på Bommersvik.

Per Meurlings bidrag till Tidens samhällsstudier var ”Fabian Månsson och bondesocialismen” (1972), en ganska originell studie.

Tio år senare, 1983, återkom Meurling på Tidens förlag – vid det laget var Tidens samhällstudier nedlagt – med ”Geijer & Marx. Studier i Erik Gustaf Geijers sociala filosofi”.

Tidens förlag finns i dag inte ens kvar som imprint inom den stora KF-ägda Norstedts-koncernen, dit förlaget såldes. Att socialdemokratin sedan länge saknar ett eget forum för utgivning av böcker av det här slaget har starkt bidragit till partiets intellektuella utarmning.

12 kommentarer

  1. Per Meurling var en mycket intressant person, och jag ser mycket fram emot att läsa Lagerbergs bok. Läste för en del år sedan Meurlings vidräkning av den svenska kommunismen. Vad man än tycker om det polemiska innehållet (själv hade jag inte så mycket att invända) är den elegant skriven. Meurling var för övrigt prästson från smâländska Kristdala, där jag själv bodde några år i min barndom. Det lär har varit så att kyrkoherdeposten i Kristdala gick i arv från far till son inom familjen Meurling i flera generationer. Jag tror kedjan sträckte sig ända tillbaka till 1500-talet, och Per Meurlings far var den siste i raden; har sett någonstans att han pensionerades på 50-talet. Kanske fadern hade hoppats att familjetraditionen skulle upprätthållas, men ena sonen Olle stupade i spanska inbördeskriget och Per blev en rabulist på vänsterkanten. Hans Lagerberg har för övrigt skrivit en mycket läsvärd text i Ordfront Magasin, som ligger ute på nätet, hoppas denna länk fungerar: http://www.ordfront.se/Ordfrontmagasin/Artiklar%202009/Hans%20Lagerberg%20om%20Per%20Meurling%207_09.aspx

    Comment by Anders Widfeldt — 2011 10 10 21:09 #

  2. Till Anders Widfeldt: Tack för tipset – men jag prenumererar på Ordfront magasin. Har för övrigt också andra böcker av Lagerberg.

    Comment by Enn Kokk — 2011 10 10 22:23 #

  3. Jag räknar med att Hans Lagerberg har med historien om hur PM ”avgjorde” utgången av världskriget? En typisk Meurling-historia. Någon gång inför uppladdningen inför det stora pansarslaget i Kursk sommaren 1943 pokulerade PM på en av stans krogar med Sutton-Pratt, britternas militärattaché i Stockholm. Denne – expert på pansarkrigföring – ritade upp på ett papper hur tyskarna vanligtvis brukade formera sina pansarkolonner. PM överlämnade uppgiften till NKVD:s chef i Stockholm , Jartsev, som skickade uppgiften vidare till Moskva. Som bekant brukar krigshistoriker hävda att Kursk-slaget – historiens största pansarslag vilket ryssarna gick segrande ur – var det som militärt avgjorde kraftmätningen mellan Tyskland och Sovjet. Och Per Meurling överlämnade alltså en avgörande uppgift.

    Comment by Anders Thunberg — 2011 10 11 0:23 #

  4. Enn!
    Egentligen vet jagt inte vad du vill andvända din sida till, vad vill du åstadkomma med ditt engagemang- förändring ? Vad vill du med din sida ?
    Är allt bra som det är just nu? Håkan J har det jävligt just nu,men Mona var min, och är, min favorit – tänk om folk ändå nån gång ändå hade fattat hennes storhet !’
    Du, Juholt, har samma mustasch som jag alltid har haft – den förpliktigar ! ”No Bullshit, not ever”.

    Per Meurling:

    jovisst,intressant i alla ära – men när gör vi upp om 2:a världskriget, och går vidare ? är inte detta en aning mossigt ?! Förlåt en debatteringen nykommling …

    Har jag fel, förmodligen …?
    Men, i all väldmedling,

    Mats Rådberg

    Comment by Mats Rådberg — 2011 10 11 3:22 #

  5. Enn – min vän via pappa Sven!
    Jag tycker att det börjar bli hög tid att ta/markera ställning !
    Jag har alltid ”supportat”
    Mona Sahlin, eftersom hon har det som krävs idag -en ”kvinnlig Palme”. Jag sörjer hennes avgång – just nu – men avvaktar hennes återkomst, hennes tid kommer !
    En fråga: Är din sida en allmän ”blogg”, eller en sida där man debatterar – på gamlingars vis ?
    /Mats Rådberg

    Comment by Mats Rådberg — 2011 10 11 3:51 #

  6. Till Mats Rådberg: Kul att du hörde av dig. Jag minns med respekt och kärlek dina föräldrar, Sven och Karin, som jag hade förmånen att ha som medarbetare, när jag var chefredaktör för Aktuellt i politiken.

    Det för mig över till ytterligare en av dina frågeställningar. Jag redigerar min blogg ungefär som jag redigerade AiP, på den tiden – märk väl – en tidskrift som nådde 140.000 läsare. Politik, naturligtvis. Men också kultur (noveller, lyrik, recensioner, film, media), serier, personporträtt – blev du inte föremål för ett sådant en gång? – allmänreportage, skämt och allvar. Och just därför når den många läsare, beroende på ämne också olika läsarkategorier.

    Något som roar många läsare, lördag efter lördag, är mina melodikrysskåserier, ett ämne som inte borde vara dig, med sin musikbakgrund, främmande. Men alldeles nyligen nådde jag också jättemånga läsare för att jag, tydligen före de flesta bloggare, hade skrivit några texter om nobelpristagaren i litteratur, Tomas Tranströmer. Just nu är läsarsnittet per dygn uppe i över 2.000 personer, och då ska man alltså veta, att det inte rör sig om exakt samma grupp av läsare varja dag.

    De flesta av de här många besökarna nöjer sig att läsa; bara få väljer att själva kommentera det de läser. För det senare finns det dock en regel: man kommenterar det som står i någon av mina bloggtexter och och knyter kommentaren till den aktuella texten.

    Själv hörde jag till dem som var mycket kritiska till valet av Mona Sahlin som partiledare, kanske för att jag hade jobbat nära henne och sett hennes avigsidor. Jag har också skrivit om detta här på bloggen.

    Håkan Juholt känner jag inte personligen på det sättat, men jag hörde till dem som välkomnade valet av honom, när han hade seglat upp som favorit. Naturligtvis är hans hanteriung av hyresersättningen en fadäs, detta också om det i slutändan visar sig att han bara har varit aningslös. Men han betalar ju tillbaka och har förhoppningsvis lärt sig ett och annat. Han har nämligen också många goda sidor som partiledare.

    Comment by Enn Kokk — 2011 10 11 11:03 #

  7. Till Anders Thunberg: Fantastiskt rolig historia – men jag vet alltså inte om den finns med i Lagerbergs bok, som ännu inte finns i handeln. Att Anna-Lena Lodenius har kunnat skriva om den trode bero på att boken kommer på Ordfront – hon jobbar åt Ordfront magasin.

    Comment by Enn Kokk — 2011 10 11 11:34 #

  8. Hej,
    jag känner igen mig i mycket av det du skriver,
    väcker många minnen från min uppväxttid!
    Pappa pratade mycket om Per och mamma var vän med Olle.

    Comment by Pyttan — 2011 10 12 14:02 #

  9. Enn, skulle gissa att Hans Lagerbergs bok finns i min brevlåda i Stockholm, när den släpps på marknaden. Hans är en ytterst kunnig och samvetsgrann forskare som jag haft givande utbyte med i mina egna studier. Bra att jag här får tillfälle att korrigera en uppgift som finns på sid 317 i Lannby-biografin, nämligen att polisen vid en husrannsakan hos Per Meurlings och fästmön Sonja Strands lägenhet på Brännkyrkagatan Stockholm-Södermalm skulle ha hittat ”en illegal radiosändare och övningsmaterial i kryptering”. Det är riktigt att man fann övningsmaterial i kryptering, men det var bara en telegrafnyckel till sändaren som återfanns i lägenheten. Jag läste poliskontrollen och antecknade detaljerna, men skickade uppgifterna sedan till en god vän, norsktalande, och som jag samarbetade med forskningsmässigt. Han sammanfattade det jag antecknat till ” utstyr til radiosendare”. Helt riktigt men i skrivbrådskan tog jag fasta på ordet ”radiosändare”, när jag arbetade på manuset. Att Per Meurling hade hand om illegala radiosändare, som flyttade mellan olika vänner, är dock klarlagt. Bland annat berättade hans gamle vän från kriget poeten Karl Vennberg, strax för sin bortgång att han under en tid haft en av Meurlings sändare gömd under en säng i lägenheten på Lilla Essingen, en sändare som förmodligen senare kom att hamna hos poetkollegan Carl Emil Englund. Man får väl säga att det var annat krut i dåtidens poeter, man drog sig inte för att delta i farliga förberedelser för illegalt motståndsarbete, och som skulle sättas i verket i fall tysken skulle komma att attackera oss. I det här fallet var det ryssarna som låg bakom motståndsförberedelserna. Samtidigt höll britterna på med liknande förberedelser för ett ”stay behind” i en ockupationssituation. Och här var en annan av 30-talsradikalerna i författarskrået, Eyvind Johnson, med på ett hörn. Och också här handlade det bl a om distribution av illegala radiosändare. Men för att runda upp av den här notisen om Per Meurling. Efter kriget kom Meurling att både arbeta för SÄPO och för amerikanska CIA. För SÄPO rapporterade han ytterst initierat om konflikterna inom norska NKP (vid Tito-schismen) och CIA hjälpte han med att spåra upp och intervjua avhoppade kommunister under kalla kriget och ta reda på vad de hade att berätta om kommunistiska arbetsmetoder och nätverk liksom om förhållanden i det Sovjet, som Meurling själv en gång varit framgångsrik agentvärvare för. Om den senare rollen av Per Meurlings karriär fick jag uppgifter av CIA-mannen Austin Goodrich, en gång anställd på Sverige Radios utlandsprogram och som journalist i Helsingfors bl a framträdde som specialist på finskt mat- och krogliv.

    Comment by Anders Thunberg — 2011 10 13 18:59 #

  10. Hej Enn! Ibland tar det lång tid att reagera – som nu.Jag är självklart rörd med anledning av din nära kontakt och beskrivning av mor och far – tack !
    Sedan har du har din beskrivning av Mona Sahlin, jag har inte något ”internt” tyckande, men jag tycker ändå att hon är vad soc behöver, vad än alla må tycka ! Om hon ringer mig idag om en spelninjg där hon håller tal så ställer jag upp gratis !

    Så är det. Om partiet inte fattar hennes storhet är det ju så – korkat ! – så tycker i alla fall jag – jag saknar henne – Stefan Löfven borde självklart ge henne en roll i nydaningen av partiet !

    Varma hälsningar !
    Mats Rådberg

    Comment by Mats Rådberg — 2013 02 22 1:34 #

  11. Til Mats Rådberg: Ja, där skiljer sig våra värderingar, men hur som helst: Hon har ju själv nu lämnat den främsta frontlinjen i den svenska inrikespolitiken. Det betyder att hon, liksom andra med lång erfarenhet, kommer att göra en del nedslag i kommande valrörelser och städslas av intresserade partiorganisationer för medverkan.

    Comment by Enn Kokk — 2013 02 22 9:45 #

  12. Hej Enn och Anders och andra som bloggar om min styvfar Per Meurling. Ja, min mamma träffade honom när jag var 8. Kom ihåg när han kom hem med några skumma typer och skulle värva min mamma till spion ( hon avböjde uppdraget )
    Att Annalena Lodenius har yttrat sig om boken är nog för att hon var min kompis under tonårstiden och var ofta i Älvsjö och lyssnade när diskussionerna mellan mamma och Pelle skallade i vårt kök…

    Comment by Cicci — 2014 11 13 17:26 #

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^