Sommar med Birgitta Ohlsson
2 augusti 2011 17:04 | Media, Musik, Politik, Ur dagboken | 2 kommentarerDet skulle inte falla mig in att skåpa ut ett Sommar-program bara för att den som talar inte delar mina egna politiska åsikter. I fallet EU-minister Birgitta Ohlsson är saken dessutom enklare: Visserligen sitter hon i en regering mot vilken jag hyser starka tvivel och visserligen har hon i några frågor åsikter som starkt skiljer sig från mina, men i andra frågor är hon regeringens vänsterytter, och det håller jag henne räkning för. I min ungdom blev många tjejer, som liksom hon slogs för jämställdhet och internationell solidaritet, för övrigt i stor utsträckning socialdemokrater. Fast när det gäller den delen av internationalismen, som rör EU, skiljer sig våra åsikter åt i mycket stor utsträckning, och när det gäller feminism, begriper jag inte vad det är som lockar just i dagens folkparti.
Det är lätt att känna sympati för Birgitta Ohlsson, vare sig hon talar om tragedin i Oslo eller om folkmord i ännu mer extensiv omfattning: den som drabbade judarna före och under andra världskriget och den som för inte så lång tid sedan ägde rum i Rwanda.
Ska jag vara lite kritisk, tyckte jag att Ohlsson här bitvis blev lite för rapsodisk, bockade av ämne efter ämne. Men i de mer personliga avsnitten av hennes Sommar-program blev hon också mer personlig i tonen.
Hennes musikval gjorde, trots inslag med Billie Holiday, Katie Melua och Judy Garland, inte ett lika starkt intryck på mig som delar av pratet.
2 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
Hon är så präktig och PK att man till slut ville kasta ut radion genom fönstret. ”Säg en politiskt korrekt åsikt och jag kopierar den omedelbart”, tycktes det ringa i mitt huvud efter programmet.
Jag har väldigt svårt för folkpartister…
Comment by Bo Grahn — 2011 08 03 13:30 #
Till Bo Grahn: När det gäller till exempel NATO, tillhör hon en minoritet av svenska folket, medan jag, en svuren NATO-motståndare, hör till majoriteten. Jag har också svårt för folkpartister, men i motsats till dig slänger jag inte radion genom fönstret, när jag hör en.
Comment by Enn Kokk — 2011 08 03 14:34 #